Något stort för dig

Vi släpper ny singel i morgon. "Något stort för dig" heter den. Tycker egentligen inte att man ska prata om texter, utan att de ska få vara vad de vill för lyssnaren. Att man ska få hitta sin egen mening om man nu har lust att lyssna. Samtidigt har jag inte så mycket säga om jag inte får prata om mina texter, så jag gör det ändå. Fast inte här.

Franska och Håkan

I dag ska jag gå på Håkan i slottskogen. Franska trion underhåller innan. Om man inte vill kalla dem för franska trion kan de få heta 2/6 av hästpojken. Dessa är Matti och Victor. Kanske är det de två bästa delarna.

Själv ska jag lyssna lite extra efter "Liza Lee" och "Pistol".

Tutan som tutar

I dag är det dagen då de testar varningstutorna. Alltså första måndagen i månaden. Detta var något jag lärde mig väldigt tidigt. Kanske var jag fem. Anledningen till att just denna bit information fastnade var att jag tyckte att det var rätt fasansfullt att de som ledde landet kunde göra ett så fatalt misstag. Att de inte insåg att länderna som ville anfalla oss bara kunde schemalägga attacken på första måndagen i månaden, och då inte möta något som helst motstånd.

Har väl nu förstått att det snarare handlar om giftiga utsläpp och liknande när tutan tutar. Men det är ändå obehagligt om en fabrik eller slang går sönder idag.

Förövrigt läste jag i tidningen att det blev strömavbrott i Kenya för nån vecka seda. Alltså i hela Kenya. Är inte det väldigt konstigt?

Festivaler

Siesta och Peace and Love har gått i konkurs. Är ju tråkigt egentligen. Var på Knarrholmen i helgen. Underbar festival. Sov i en båt och satt på en klippa. Talade också med tusen olika männsikor men kommer inte ihåg något som sas. Förmodligen är det ett mått på att man har haft roligt.

Norrköping och Knarrholmen

Vi spelar ute på Knarrholmen den 25. Dagen innan spelar vi i Norrköping. Minns att Joel fyllde en microvågsugn med luftrenare där en gång. Allt luktade kemiskt äpple. Hugos hette klubben vi spelade på då. Den 24 är det någon annan. På Knarrholmen har jag aldrig varit. Däremot ute skärgården vilket nästan alltid resulterar i en helt sönderbränd kropp.

Trots att man vet att den inte hänger utanför 2

Anledningen till att jag gick utan kalsonger för ett par dagar sedan är att jag börjat träna. Nya kalsonger glömdes, och jag fick vandra hemmåt utan. Inga konstigheter.

Har man inte tränat på 32 år är det en ganska märklig känsla att sätta igång. Tänker mig att kroppen känner det samma: att det är en chock. Jag brukar se det som att kroppen och hjärnan, eller kanske själen, har två separata agendor. Tydligast visar sig detta när man dricker ett par dagar i rad. Får för mig att kroppen skriker upp (från magen) i de vindlande gångar som leder till hjärnan, eller själen att den är trött på spriten som hälls i den. "För tredje dan i rad häller du ner gift i mig!" Varpå hjärnan, eller själen, svarar att den gör så för att den mår bra av det. Mycket bättre än innan. (Hjärnan, eller själen, har här en betydligt lugnare röst än kroppen) Vidare fortsätter den att förklara att det snarast hade varit konstigt om den inte fortsatt att dricka då detta stridit mot allt sunt förnuft. Här kan man ju då stanna och fråga sig om det inte borde vara sinnet som är rationellt medan kroppen är galen och våldtäktsbenägen. Men i mitt fall är det inte så utan här utgår 90% av allt korkat som görs från just sinnet. Medan detta samtal pågår blir både sinnet (det får heta så nu) och kroppen utmattade av att fyllan börjar träda in och långsamt uppstår ett dimmigt konsensus. De båda kommer överens om att de inte är överens. Samtidigt tycker kroppen att det är rätt ok att vara avstängd och full. Det gör liksom varken från eller till. Kanske är det lite skönt att inte behöva tänka på allt det där som har med kroppen att göra som att bajsa och äta. Kanske var det det den alltid strävat efter.

Trots att man vet att den inte hänger utanför

I dag gick jag en bit utan kalsonger. Känslan blir att snoppen hänger utanför byxorna när man gör så. Impulsen blir följaktligen att man tittar mot sin snopp. Hela tiden. Trots att man vet att den inte hänger utanför så känns det så varför man tittar så mycket att man går in i en vägg. Känslan byts då mot skam.

Halmstad

I dag spelar vi i Halmstad. Nolltrefem. Namnet är samma som riktnummret. Mycket enkelt.

Fönster och brocoli

Det var ett tag sen jag informerade här... Vet inte riktigt vad det kan informeras om när vi inte spelar. Kanske att jag tittar ut genom mitt fönster och kanske att jag äter brocoli. Annars är det mesta försumligt.

Är inte helt säker på att försumligt är ett ord. Men jag tänker att det är det. Tänker också att det beskriver situationen perfekt. Det andra är alltså försumligt: Inte så viktigt. Inte lika viktigt som de två förstnämnda: fönster och brocoli.

Om man blundar och tänker på hur brocoli stavas tänker man väl Brockoli? Men, helt utan google och Wikipedia, gissar jag att det är ett namn. Eller jag nästan vet att Brocoli är ett namn. Namnet på personen som blandade vitkål och grönkål och fick fram brocoli!

Vårväder

Vi spelar inte på ett tag nu. Vårvädret kommer in. Nästa gång vi åker iväg är det varmt i luften. Tror det är Halmstad som gäller då. Spelningen är på Valborg. Precis som Håkans sång.