Efter mångt och mycket har de äntligen hittat hem, till fiskhamnen, 60-tals psykedelian och melankolin. Imorgon står Melody Fields på Pusterviks scen igen hemma i Göteborg. Vi har stämt av med sångaren och gitarristen David Henriksson, inför lördagens spelning.
Tjena! Hur är läget i regnet?
– Just nu är det lugnt. Jag kom precis till studion nere i fiskhamnen. Vi har hyrt ett litet ställe i ett gammalt parkeringshus här nere, så nu är vi här så mycket vi kan och spelar vi in lite hela tiden.
Låter väldigt Göteborgskt. Berätta mer, vilka är Melody Fields?
– Vilka vi är? Vi är fem grabbar som alla kommer från olika band och historier. Jag och vår trummis spelade tidigare i Movements, en gitarrist kommer från Green Coats och sen är det två till från annat håll. Vi har spelat tillsammans i tre år men har väl inte kommit igång på riktigt, förens nu. Debutalbum kommer i februari, på vinyl och Spotify och hela kalaset. Det känns som vi har hittat våra sound nu.
Ert sound, det känns melankolisk, vemodigt, brötigt och i sina stunder – svängigt, men vackert. Vad är tanken bakom det?
–Älskar melankoli i melodier. Älskar melodier överhuvudtaget, men speciellt melankoliska. Vi lyssnar alla på lite olika typ av musik och influeras typ av allt. Country och rock och allt möjligt. Men vi har också en gemensam grej för 60-talspsykedelia. Sen så väver vi gärna in nån saxofon och tvärflöjt. Det vi inte vill, är väl egentligen att hamna i något retro-fack. Vi vill nå ut till så många som möjligt och inte fasta i något 60-tals-retroträsk, vilket en del ibland verkar vilja placera oss i.
Ni har ju inte släppt så mycket material vi kan ta del av, kommer ni spela något nytt på lördag kanske?
– Ja, på lördag blir det mycket nytt, hela debutskivan kommer gås igenom. Vi har också en jävla massa låtar som inte är direkt nya, men som inte heller har varit ute bland folk, så de kommer ju såklart låta som nytt och fräscht. Förvänta er: en bra blandning musik plus en och annan överraskning!
”Det vi inte vill, är väl egentligen att hamna i något retro-fack”
Har ni någon realistisk årsplan och storslagen dröm?
– Först ut, efter lördag, är Stockholm den 27 Januari. Sen kör vi här i Göteborg igen, på HPKSM någon gång i februari. Kanske blir en och annan festival i sommar också. Men annars är nog drömmen bara lira så mycket det går. Vi har ju alla redan varit ute en del, sett Europa från en Van och gjort hela den grejen, med våra tidigare band. Det är ju kul såklart, men det är också skönt att nu kunna fokusera på att spela utan press, bara spela för att vi tycker om det. Givetvis är det ju en bonus och en odödlig dröm att folk ska uppskatta det man gör. Och USA, där har vi inte kört tillsammans än. Det har alltid varit en dröm för min och för bandets del, att få uppleva ihop.
Vad blir grejen 2018?
– Inom musiken så tror jag Sarah Klang. Hon kommer bli skitstor och agera Göteborgs nya stjärnskott. Jag tror att den psykedeliska vågen som vart stor nu några år med Austin Psychfest och sen psychfester runt om i var och varannan stad är påväg att minska. Men att den psykedeliska musiken ändå är här för att stanna. Och att vi är en del av den. För övrigt, så hoppas jag väl på att hela #metoo-rörelsen fortsätter driva samhället framåt. Och håller tummarna för att vi slipper någon uppståndelse med Trump. Det har varit lite för mycket skit 2017, i många bemärkelser. För min egen del så har jag dragits med en cancersjukdom de senaste tre åren, så hoppas att år 2018 bli djävulskt mycket bättre.
