Summer Heart-Hit me up again
Två år i rad så har Summer Heart funnits med på min lista över årets bästa svenska låtar och det verkar som om han kommer finnas med även en tredje gång, för han blir ju bara bättre och bättre hela tiden.
Ny låt kom i dag och ingen är som vanligt gladare än just jag, det är en ynnest för oss att vi har sådan här talang inom landets gränser. Det finns ingen annan just nu som målar det karga, vita landskapet lika vackert som Summer Heart gör, det finns ingen annan som för oss närmare sommaren på samma sätt. 2013 är året han tar över hela Sverige, kom igåg att jag sa det.

Det finns även en väldigt fin och rund video gjord av duktiga Jonas Börjesson från Pool Sessions-gänget.

Med på singeln ligger även låten Summer Heart – Stockholm som ni även bör lyssna på.
Hela singeln finns på spotify; Summer Heart – Hit Me Up Again eller köp den på i-tunes eller på bandcamp
Ha det gött, och glöm inte Que Club på facebook
Här är spellistan med årets bästa svenska låtar; Que Club 2013
Årets 50 bästa svenska låtar: Plats 40-31
Då fortsätter vi räkna ned årets bästa svenska låtar, denna gången med platserna 40-31.
Plats 40. Beluga – Beluga (Luxury)
Beluga, Beluga, Beluga, Luxury. Det är ungefär allt vi vet om det här projektet. Det släpptes två till synes ganska lika låtar helt oannonserat och helt utan presskit, helt fantastiskt att få sådant. Rätt som det är ligger låtarna där bara, utan att man vet vem som gjort dom eller vem som skickat. Det bekymrade knappast Luxury som gav ut singeln och det är B-sidan som fått äran att vara med på den här listan, mycket tack vare den fina sången. Ljudbilden pendlar mellan olika miljöer och klimat, det är organiskt och levande. Det blir verkligen bara bättre och bättre för varje lyssning. Tack för den, Luxury!
Plats 39. Idiot Wind-Find the rythm in the noise
När ska det egentligen lossna för fantastiska Amanda Hollingby Matsson undrar man. När kommer en hel skiva, när finns hon på spotify? Sedan EP´n 2010 har man gått och vankat och nu i höstas släpptes en 7a som man även kan lyssna och ladda ner på bandcamp. Den har gått varm hos mig under hösten och den visar hur strålande bra hon är. Så tidlöst och storslaget, sådan melodi och sådant komp. Man blir ju lycklig, och det är de det handlar om.

När det började skrivas om Sameblod i början av året så ignorerade jag det, jag utläste ju det som Sameblood och dömde ut det totalt, på samma sätt som jag dömde ut Ekelunds Ep med samma namn. Jag kan idag ångra att jag dömer ut band efter deras bandnamn, speciellt när det är jag som läser fel. Frederick och Mikael som utgör den här dansanta pop-duon har haft ett bra år, och det var med den här låten det tog fart rejält. Vissellåten sätter sig direkt, och efter det vill man inte sluta lyssna, det hade kunnat vara en plåga, men det är det inte, för den är fortfarande fantastisk. Det är stort.
Ah! Första riktiga skrällen på listan, det trodde ni inte va? Näe, för ni har antagligen inte förstått hur bra det här här. Ep´n
In Lalaland släpptes på den fina lilla labeln
Ramberget Recordings i början av året och den rätt okända upphovsmannen har snickrat ihop allting själv och det tyder på både talang och kunnande. Låten
To Be Near är höjdpunkten och jag kan för mitt liv inte förstå att det inte fick större genomslag än några texter på den här mediokra bloggen. Lindell har förgyllt mitt år, det är så här det ska smaka.
Jaaa, vad hände här, en P4-låt smyger sig upp bland hemmabyggen och falsksång. Ja så kan det vara här på Que Club, för det är omöjligt att blunda för hur fantastiskt bra dom här två tjejerna är. Ni som känner mig vet att jag är djupt inrotad i countryn, eller outlaw-countryn för att vara mer exakt och då kittlar ju det här lite extra. Deras sommarprat var en lång njutning, deras förhållande till feminismen får mig att önska att jag en gång ska få en dotter att uppfostra på samma sätt och att sedan avsluta med Blues Run the Game som i min mening är världens bästa låt. Ja, Låten Emmylou då, ska man bortse från den fåniga refrängen så är fraseringen och verserna helt i sin egen klass. Rolling Stone tyckte det va världens 10e bästa låt i år, för mig är det Sveriges 36e bästa låt, dom lär bry sig mer om det förstnämnda.
Plats 35..Slowgold – Lurad igen (Mourningwood recordings)
Makalösa Amanda Werne är bland de bästa vi har i denna förruttna staden som vi ändå höjer till skyarna. För musiken som görs här är fortfarande väldigt väldigt bra och Amanda är utan tvekan en av dom som bidrar till att scenen är så levande som den är. Hon går in ibland och dominerar i Den Stora Vilan, i år gjorde hon även några fantastiska insatser på Bye Bye Bicycles skiva Nature. Så det är inte konstigt att även hennes soloprojekt Slowgold är något vi gärna tar till oss. Låten Lurad Igen är en fin blandning av all den musiken vi gillar, munspelet är så himla vackert, känslan pyr av 70-tals progg samtidigt som Amandas självklara röst får det att låta modernt. Hade jag gjort musik, hade det låtit så här, och det bästa av allt är att hon har framtiden framför sig. Till skillnad från oss andra.
Plats 34.
Daniel Gilbert – LED 2 (Gaphals)
Finaste
Daniel Gilbert planerar för den stora återkomsten och när jag i juni fick de första smakproven så blev ingen gladare än jag över vilken väg han vill ta med musiken. Den första skivans dunder och dån har ersatts av en eklektiskt smakfullhet som blandar de bästa och ger det bästa. Vill ni veta mer utförligt vad jag anser om det hela kan ni läsa den här
texten, sedan bör man säga att låten är helt magisk live, mycket tack vare de goda musikerna som Gilbert omger sig med. Jag har smyglyssnat på den nya skivan och kan berätta att ni inte kommer bli besvikna om ni gillar första singeln. Så fruktansvärt svårt att inte älska de där.
Det hade ju varit helt tokigt att lägga en lista över årets bästa låtar och inte ha med Sibille. Hon har släppt en ytterst charmig ep i The Flowers Bed och singeln Alcoholics är den som etsat sig fast hårdast. Hon har ju varit med i matchen en ganska lång tid i olika bandkonstellationer, bland annat i fina [Ingenting]. Nu går hon dock solo under eget namn och man är fast vid första textraden, den sårbart spräckliga rösten och det direkta tilltalet gör att man verkligen inte kan undgå henne. Det bästa är att vi inte ens har hört det bästa av henne än, jag tror hon kommer dominera 2013, vid nästa års lista så ligger hos most likely på topp 10.
Underbara
David Alexander, du underbara malmö-son, jag har velat omfamna dig och din musik varje dag sedan den där mars-dagen för 1.5 år sedan då du klev in i mitt liv. Jag älskar verkligen allt du gör och skivan
About A Feeling är en oerhört behaglig upplevelse, rakt igenom. Den melankoliska och dämpade drömpopen är vid rätt sinnesstämning oslagbar. Förra året fick han mig att sittdansa till
Please Stay men i år har det inte riktigt räckt till sittdans, men både
A Million Times och pärlan
I Wanna go är så nära förra årets succé man kan komma. Om ett eller två år kommer Summer Heart höjt ribban ytterligare, och då kommer ni alla stå i kö för att se honom.
Plats 31. Bobastian-Oxford Street
Bobastian tillhör gruppen av håglösa ungdomar i Göteborg som hellre anordnar klubbar och springer på stan istället för att bara borra in sig i studion och ge mig dom låtar jag vill ha. Det verkar dock som om dom börjar lyssna på mig, det verkar som om det är saker på gång igen och det lär bli helt fantastiskt. Vi fick dock en låt i år, och det var jävlarimig inte vilken låt som helst. Oxford Street visar att man är på väg åt rätt håll, men har mer tyngd i gitarrerna och mer kraft i trummorna och Roberts sång är fan magnifik i sin bräcklighet. Det märks att man blivit något år äldre och jag fullkomligt älskar hur man skramlar runt i början för att sedan plocka upp det, och hur Robert går på som ångvält i ena stunden och är sedan liten som en kattunge i nästa. Det är klass på det.
Ikväll kommer platserna 30-21. Det här blir ju bara bättre och bättre, vilket år!
Den tredje vågen.
Om livet är hårt mot dig och du känner att du vill vara för dig själv en stund.
Då tycker jag att du ska lyssna på Summer Hearts nya fina låt.
