Jag älskar den här dagboken!

Så jag kommer under inga omständigheter avsluta den så jag ber om ursäkt att jag varit borta ett tag, men det var bara så ledsamt att se Nexxors bild så fort jag loggade in så jag behövde lite distans. Och det är såklart helt i sin ordning att vara ledsen och bara gråta stup i kvarten men nu är allt ok! Himla jobbigt var det kan jag säga och tack för fina mail och sms för det var himla uppiggande och rart. Och som sagt, man tänker Meh det är ju bara ett DJUR men den katten eller hunden eller vad det nu än är man har levt med, har ändå varit med en i en himla massa år och delat ens rum och kärlek och flyttat med en till nya städer och krypit upp och kurrat när man varit ledsen över diverse indiesvin och gömt sig när man spelat för hög musik och ätit upp ens pizzarester man glömt i köket på morgonen och ja ni vet, man har levt med dem.

Djur är AWESOME.

Jag är SÅ himla glad att jag haft Nexxor som rummis de senaste 13 åren. Han var fan grym och jag är tacksam över att ha varit med i hans lilla flock! RIP.

BONUSFILM MED LEOPARDER.

Det handlar om när ens bästisdjur dör

Jag är lite av ett emoknytte just nu - jag är sjukt stoked på mitt nya jobb på Boulebar (!!!) och allt vi har börjat odla på balkongen och på innergården, men jag är helt förstörd över att min kära kära käraste kattkompanjon i vått och torrt, NEXXOR, kommer få somna in imorgon.

Det känns helt fruktansvärt. Som att mitt huvud kommer sprängas. Hur kan man bestämma när något man älskar ska dö? Så fatalt. Jag har försökt hitta ett verktyg för att hantera det vilket är svårt och jag förstår att det är bland annat denna roll regligion har. Och jag vet att jag först tänkte att det inte var någon fara, jag visste att Nexxor var väldigt sjuk och att jag skulle hantera det helt logiskt med tanke som var bäst för alla och envar, men det var ju helt fel. Jag vet att det är en katt. Men jag hade turen att hitta honom och hans brorsa Santo för 13 år sedan. Det var när jag var 22 år gammal och jobbade på Darling och precis hade flyttat ihop med min dåvarande pojkvän Marcus. Alltså cirka en och en halv livstid sedan - och Nexxor har följt med sedan dess. Han kommer när jag hojtar, är alltid med överallt där jag är, lite som en hund eller en apa och blir lack när han inte får sova sked eller inte får smaka take away-sushin.

Det är med andra ord mycket svårt. MYCKET svårare än jag skulle tro och jag har som inga verktyg att handskas med sorg. Jag gör liksom inte sorg? Mina föräldrar var snälla och skulle skydda oss mot sorgsenhet vilket betydde att jag inte ens gått på begravningar ens inom släkten. Är lite vilsen och gråter mest. Kan inte titta på honom just nu eftersom vi ska iväg imorgon till veterinären. Jäkla skit skit skit. Jäkla skitdjur som jag älskar så himla mycket. Jäkla KATT.

Det känns också så konstigt med hela processen. Jag var hos veterinären nyss och de sa att han var väldans sjuk och jag fick något av en chock med näven knuten i fickan och gråten i halsen och ögonen och ville gå NU NU NU TACK. Men det går ju inte sticka ifrån det. Man_Måste_Ta_Sitt_Ansvar. Vilket är sån skit. Jag har gått mellan förnuft och känsla men förnuftet tar som bekant baksätet till känslan ibland. Det svåra är att ha vetskapen och liksom nu har jag bokat tid, nu är det jag som räknar ned timmarna, det jag som ska åka dit med honom, det är jag som ska hålla i honom när han får sprutan, lämna honom där, dra mitt visa-kort, det är jag som ska cykla hem igen med en tom kattväska.

Jag brukar kalla honom för min Tysta Håriga Bästis alternativt min snyltande rummis som aldrig hjälper till med hyra eller städning. Jösses vad jag älskar honom.

KATT I HAJDRÄKT

sån lat katt.

animals with misleading names

ILLERN SLAYER

jag tror jag dör. det är ett djurakutprogram nu på tv3 där det var en sjuk iller som hette SLAYER.

så sjukt bra.

jag hittade ingen bild på illern slayer såhär kommer en bild på freddie krueger som nån sorts terrier istället.

HAHA HUND!

så skulle aldrig nexxor göra för nexxor når inte upp så långt på väggarna.

nexxor!

happy days! eller smått oroliga happy days snarare sagt för min katt nexxor, som ju bor uppe hos mamma på landet, har blivit SJUK. eller vi tror han är deprimerad för han vill inte äta och skutta runt, så igår när jag pratade med mamma och hon höll upp mobilen mot nexxor så jag kunde prata med honom började han kurra jättehögt och så gosade han med huvudet mot telefonen så den stängdes av. sen ringde hon upp igen och flabba och sa att han hade gått runt och letat efter mig i köket och sprungit till matskålen för att se om jag skulle ge han mat. åh gulle nexxor! alltså får han komma hem en sväng för att bota sin grava depression som såklart uppstår när man ej får träffa mig.

som bonus kommer pappa också (iom att katter ej får hyra bil och köra till skåne själva i det här översittarsamhället). alltså jätteroligt och jag hoppas nexxor kommer må bättre när han får löjligt mycket uppmärksamhet.

några andra bra grejer är att jag har jätteroliga kockintervjuer *HÅLL TUMMARNA* och att den här rosagrå fågeln börjat hänga på balkogen. åh happy days!!! dessutom är det kampanjpris på salmalax i butikerna så fatta att jag ska dit och vifta med mitt medlemskort.

FOR THE LOVE OF OWLS: filmen "Legenden om ugglornas rike"

ingen uggla har fan landat på balkongen än MEN sjukt bra ugglefilm finns på netflix HÄR! och ps om du inte har netflix än får du skärpa dig.

SKÄGGMES??!

det kom en helt ny fågel till mitt bird lair på balkongen men jag hann inte fota den så här är mitt suddiga ÄR_DET_EN_YETI_BILD men den var i alla fall rosa och grå i verkligheten men jag hittar inte något liknande i min viktiga fågelskådarbok - det närmaste är bofink och skäggmes. himla klurigt. typiskt att den flög iväg direkt när den såg mig krypa upp längs fönstret med min rackiga kamera. måste köpa en sån här kamofulageoutfit på biltema så snabbt som möjligt så jag kan fota samtliga mesar utan upptäckt.

PS. det kom dessutom ett jävla ungdomsgäng med GRÅTRUTAR som trodde de skulle äta upp småfåglarnas mat men då knackade jag på fönstret och hyttade med en hoprullad hemmets journal. fatta ungdomsskräcken.

ett ohälsosamt intresse för fåglar

jag har inga djur i min närhet för första gången i mitt liv (mamma har alltid haft katt, och sen hade vi en minigris i skellefteå och sen bodde vi nära en bondgård och ett stall i stockholm och sen har vi haft kanin och ökenråttor), så jag har börjat bonda med fåglarna på bakgården istället. min första kompis blev som bekant blåmesen picklas som jag ju inte alls visste var en blåmes från början förrän jag hittade honom i en gammal fågelbok.

har dock ej sett någon tofsmes än trots att karln brukar kalla mig detta. då brukar jag kalla honom prutgås eller stjärtmes.

det bor även ett koltrastpar här som brukar stå och glo på balkongräcket.

förutom talgbollar har jag satt ut lite sånt här fattigt undulatfoder som tydligen inte faller så många vildfåglar i smaken men tja man kan ju åtminstone försöka FÖR JAG SÅG NÄMLIGEN ATT GRANNEN LÄNGST NED HADE SKITMÅNGA TALGBOLLAR PÅ SIN BALKONG DÄR PICKLAS SATT OCH ÅT så jag lackade ur och beslöt mig för att vinna tillbaks mesarnas gunst. operation bird bitch inledd.

kolla här sitter en tjejkoltrast och käkar frön!

här är bakgårdens MÅS. en gråtrut om jag inte misstar mig. gråtrutparet fick en unge förra våren som satt och skrek nere på marken hela dagarna, sen lärde han sig flyga och var helt ful och vinglig. det var jätteroligt. sen blev han vuxen och tuff. det bor ett skatpar här också som är adorkable men de har inte vågat sig in på balkongen än för de är helt wild and asocial. de fick också en unge förra våren som gick runt och emohängde i buskarna på innergården och så kom grannens gråa tjocka katt (samma katt som använde vår morotsodling som kattlåda :C :C :C ), och smög efter skatungen så att dess föräldrar attackerade den och kraxade så in i helskotta. den tjocka grå katten hade egentligen ingen riktig plan på att verkligen attackera skatungen eftersom 1. skatungen var större än katten och 2. katter vill mest dryga sig.

i alla fall så kom gråtrut och landade på balkongen häromdagen och skulle greppa tag i talgbollen som syns på balkongräcket men HAHA DET GICK INTE för jag hade knytit fast talgbollen så gråtruten satt där och glodde på den i 10 minuter innan han fattade dealen och flög därifrån. vi gillar alltså inte gråtruten för den äter gärna upp andra fåglars ägg och ungar. detta är alltså taskigt pga jag gillar cute över evolution. i alla fall vad gäller bakgården.