Vasas flora och fauna tog en sväng förbi Göteborg och spelade på Galagofesten under Bokmässan och är även aktuella med boken Vasas flora och fauna Atlas (noter, texter och bilder) där sångarens Mattias Björkas betraktelser och fotografier har vävts ihop med sångtexter och noter från bandets skivor. Läs om Mattias Björkas Vasa, ordinära skrivprocesser och boktips. 

Du är aktuell med Vasas flora och fauna Atlas (noter, texter och bilder). Hur föddes idéen att samla alla alster i en bok? 
– Det var ett av alla infall man får under kvällar. Jag skickade iväg ett mail till några förlagsmänniskor jag hade pratat med i andra sammanhang, och de var genast positiva till idén och tog själva initiativet till att träffas och börja fundera på vad som borde finnas i boken.

Hur har det varit att sålla bland materialet som valdes in till boken? Hur har själva urvalsprocessen sett ut?
– För mig är det som när man gör en skiva. Man vet ungefär hur mycket man ska åstadkomma rent mängdmässigt. Man vet att man vill lyssna på det utan att skämmas. Så börjar man helt enkelt fylla den här behållaren och när den är full och inte innehåller något man skäms över så slutar man.

Hur väcktes ditt intresse för det skrivna ordet? 
– Jag har inte reflekterat över detta. Jag antar att det handlar om att man har tillräckligt många människor runtomkring sig som sitter och tittar på papper med bokstäver på, och att man förstår att de gör någonting som de anser vara viktigt. Nån är gömd bakom dagstidningar, en annan korrigerar elevernas uppsatser om kvällarna, en sån familj kommer jag ifrån.

Hur ser din skrivprocess ut från att du får idéer till att du får ned dem på papper? 
– Jag tror att den är väldigt ordinär. Man skriver ner något på telefonen när man kommer på det. Sedan när man tänker sig att man ska skriva något så kollar man i telefonen.

Vad skulle du säga kännetecknar en låt med Vasas flora och fauna? 
– Jag kan lyssna på musik av olika anledningar, som varje normal person. Men jag njuter bara, i ordets sanna bemärkelse, av en viss sorts sticksmärta. Det är vissa låtar, eller snarare vissa ögonblick i vissa låtar, som åsamkar mig sådan skön smärta. Sådan musik försöker jag göra själv.

Boken kretsar mycket kring Vasa, hur skulle du själv beskriva Vasa? 
– En stad som kämpar på, med att hänga med i världsekonomin. Man försöker locka till sig företag, precis som alla städer. Idén vad det verkar är att marknadsföra sig själv som ett energiteknikkluster, och så vitt jag förstår går det hyfsat bra. Det är ingen deppig håla på, ibland är det som att folks tankar går väldigt snabbt till just deppiga hålor när de hör om något annat än storstäder.

Vilken bok skulle du vilja tipsa Djungeltrummans läsare om utöver din egna? 
– Jag associerar bara snabbt till det där med sticksmärta, och då kommer jag att tänka på Ingvild H. Rishøys Vinternoveller, om man är lagd åt det hållet.