Mariam The Believer har precis släppt nytt. Albumet Love Everything är en kollektiv kärleksförklaring om att våga se livet, och ett av Mariam Wallentins många projekt. På fredag kommer hon till Göteborg, och ett slutsålt Oceanen.
Hej Mariam! Vad gör du?
– Just nu äter jag en lussebulle och ”firar lucia” i efterskott.
Du har ju sålt slut oceanen på fredag, så en hel del vet redan, men för de andra: vad pysslar du med annars?
– Jag kommer till Oceanen med mitt soloprojekt Mariam The Believer. Jag har även en trum – och sångduo som heter Wildbirds & Peacedrums som jag jobbar på en ny skiva med just nu. Är också medlem i Fire Orchestra som ska på turné i slutet av januari, improviserar, komponerar och driver min egna lilla skivetikett Repeat Until Death.
Nu har du precis släppt nytt, albumet Love Everything. Fyra år sen sist. Varför tog de sån tid?
– För att jag emellanåt släppte Wildbirds & Peacedrums skiva, Rhythm, spelade en galen professor i föreställningen Det Flygande Barnet på Orionteatern, skrev för och släppte två Fire Orchestra skivor, samt två andra himla fina skivsläpp (Nuiversum och Time Is a Mountain) på mitt egna bolag, var med i en nyopera i Berlin och turnerade solo med Ane Brun och Damien Rice, spelade musikpoetiska föreställningen Astroekologi på Dramaten och Folkteatern i Göteborg, turnerade med massa annat och reste till nya platser som Nya Zeeland, Vietnam, Sri Lanka, hoppade på kryckor i drygt två månader efter en fotledsoperation. Och skrev och spelade in Love Everything.
Berätta om det nya albumet!
– Jag bjöd in 16 musiker och vänner till att bidra kring mina låtstrukturer och arrangemang. Slutresultatet blev en kollektiv kärleksförklaring om att våga se livet, med allt vad det är och innehåller – både all smärta men också hjärta. Nio spår om tvivel, sökande, döden, om att våga öppna upp och om acceptans. Love Everything är ingen uppmaning eller vädjan, utan ett försök till att öppna sinnena, i både det lilla och triviala och i det stora oändliga.
”Jag försöker hitta sätt att leva i den så kallade musikbranchen på ett sätt där jag inte blir styrd eller behöver anpassa mig”
Du har givit ut det på egen hand, varför det? Borde fler göra det?
– När jag släppte Mariam The Believers debutalbum kändes det rätt att starta eget, ny plattform, nya samarbeten, ny musik. Jag försöker hitta sätt att leva i den så kallade musikbranchen på ett sätt där jag inte blir styrd eller behöver anpassa mig. Söker fortfarande efter sätt att göra det på, hur jag kan utvecklas och fortsätta skapa utan reducering eller anpassning till bransch och playlists och whatever. Jag älskar musik och tillgängligheten av den, men behöver långsiktigt en plats där jag kan få vara kreativ på mina egna villkor. Och sedan släppa in dom jag vill. Samarbeten är samtidigt viktigt för utveckling och stimulans. Vi behöver varandra helt enkelt, ensam är inte starkast. Men skivbolaget är väl som mitt lilla halmtak, jag har en helt egen liten yta därunder, där jag kan ställa möbler hur jag vill, sitta vart jag vill och bjuda in vem jag vill.
Till låten Bodylife har ni också spelat in en cool video där du står i ett mörkt rum och vickar konstnärligt på fingrarna och dansar, på ett vad som ser ut att var, väldigt befriande sätt (Fyfan, skamligt torftig beskrivning, som inte alls ger den rättvisa). Vad är tanken bakom det projektet?
– Haha visste inte att man kunde vicka på fingrarna på ett speciellt konstnärligt vis, men tack, om det nu var en komplimang. Jag och min närmsta barndomsvän Ylva Henriksson stängde in oss i två intensiva dagar och dansade och filmade, en väldigt intim men befriande process, bara fylld av lek och passion. Jag ville utforska kroppen och dans som ett slags frigörande och förlösande element. Kroppens styrka och mod, men också dess förgänglighet och liksom konstanta döende. Så länge vi rör på oss så lever vi, så ville sjunka in och smaka på det, hur min kropp kan improvisera och uttrycka sig både i kombination med själ och tanke men också som en egen separat enhet.
Får vi se något liknande på fredag?
– Oklart men vem vet, jag hoppas på mkt spontandans från publiken.
Om man inte hann norpa en biljett till Oceanen, var ser vi dig härnäst?
– Fire Orchestra kommer till Göteborg i början av februari och så har jag äran att spela med The Skull Defekts på deras sista album och turné som kommer till Pustervik i början av April. Mariam The Believer hoppas komma tillbaka någon gång i vår också, har några hemliga ess i rockärmen som jag gärna vill ge till Göteborg, staden där en stor del av mitt hjärta är kvar.
Hur överlever du vintern?
– Te, mycket sömn, frisk luft, lite ledighet, gosa med vänner.
