På Unity Jazz erbjuds inte bara ljuvliga kalorier utan minst lika ljuvlig jazz till maten. Sara Berntsson intygar.

Under ett års tid har den totalt orimliga rätten ostfondue förtärts framför mina ögon på instastory flertalet gånger. Utan att ens ha testat det innan har det funnits en oerhörd längtan inom mig efter smält ost, bröd och pickles. Unity Jazz är stället som är galna nog att servera kalaset. Och som att inte denna ljuva kaloribomb vore nog så lagas det också livejazz till maten.

Helt inställd på att äntligen få avnjuta kombinationen ost och jazz styrde min vän och jag kosan mot hörnet på kyrkogatan. Men så fort vi satt oss ned på den smala uteserveringen och fått  en meny i handen förstod vi att nä, fondue blir det inte idag. Den lilla gröna supén med tre rätter för 250 kr var helt enkelt för svår att motstå.

Då vi ville gå på konsert lite senare på kvällen kom vi överens med vår servitör att ta de två första rätterna ute och sen flytta in till den lilla matsals när det börjar närma sig. Att dela en flaska vin kändes helt rätt senan kväll och med preferensen att ”vi gillar stökiga grejer” fick vi in en mörk rosé från Italienska Abruzzo. Det var inte det stökigaste vi druckit direkt men tillräckligt gott för att fortsätta med. Det passade
genomgående fint till det vi senare skulle få på faten med lätta taniner, tilltalande syra och toner av körsbär och gröna blad. Vi startade med haricots verts och gula vaxbönor. Rikligt omgivna av brynt smör, cest från gravad citron och rejält med pecorinoost.

Näst på tur var späda betor i en sherrysk som förde tankarna till en boeuf bourgogne. Tillsammans med eldad mozzarella från Hildas ost i saluhallen och torkade vinbär på toppen. Att få in en lite sotade smaker i en annars helt vegetarisk meny är mer än uppskattat och tillförde ett härligt djup i rätten. De stenhårda skrumpna vinbären som låg på toppen fortod vi oss inte riktigt på. De gav  inte så mycket till textur till rätten även om vi förstod på smaken att kombon betor och röda bär är lyckad.

Lagom till att musikerna tog plats på den lilla scenen i matsalen flyttade vi in och lämnade sommarkvällen på utsidan. Här var gardinerna fördragna och belysningen dämpad. Med levande ljus, dova färger och avskalad inredning var insidan av Unity precis de en kan förvänta sig av en modern, nordisk jazzbar.

Den sista rätten kom in när första ackordet klingade, en krämig polenta toppad med späda rädisor, vitlökskolja och rostade solrosfrön. Hoppet om att lägga till en halv ostfoundue (125kr) som avslutning dog rätt snabbt. Vi hade blivit förvarande att inte luras av grönsaksmenyn och tro att det var en luftig historia.

Med ett kök som älskar kalorier och ost i kombination med grönsaker skulle vi bli mer än mätta. Och det blev vi. Det  får helt enkelt bli ett återbesök där ordineringen är att äta mera ost, och det gör vi så gärna. Vi gillar den rustika och avskalade maten och ser fram emot att upptäcka mer av vinlistan. Med eller utan levande musik till för Unity är inte bara restaurang och konsertlokal, det kan också vara stan mysigaste naturvinsbar.

Bäst: Kombinationen mat och musik och att balansen däremellan funkar. Att beställa in en dessert eller ett glas vin mitt under ett trumsolo har aldrig kännas så naturligt.
Sämst: Vi skulle varit ännu hungriga, till nästa besök kommer ostfondue inte undan.
Tillgänglighet: (återkommer)

Unity Jazz
Kyrkogatan 13
Öppettider: onsdag–lördag 17-01

Artikeln publicerades ursprungligen i Djungeltrumman#54.