Sist hade hon Kodjo Akolor som parhäst, men i januari leder Tina Mehrafzoon P3 Guldgalan på egen hand. Och peppen är påtaglig.

Hej Tina, och grattis till P3 Guld-uppdraget! Hur känns det?
– Tack, det känns otroligt roligt! Jag hade så himla himla kul sist, och så fort galan var klar och lamporna på kamerorna hade släckts var jag typ ”nej vi gör det igen, det var ju så roligt!” Det är en helt fantastisk grej att få vara med om. 

2015 var det du och Kodjo, men nu blir du ensam programledare. Finns det något som är lättare med att bara vara en på scen?
– Ja … det är väl att man inte behöver kompromissa lika mycket i manusväg kanske. Jag behövde i och för sig inte göra det förra året, men Kodjo och jag fick byta vissa prator för att det skulle funka med klädbyten och så. Nu är allt anpassat efter mig och det manus jag skrivit. Men sen är det klart att det blir betydligt mycket mer ansvar, mer manus att komma ihåg – så det är en stor utmaning.

Du slipper tänka på matchande outfits i alla fall? Har du bestämt vad du ska ha på dig?
– Ja, det med kläderna blir ju absolut lättare, haha. Har inte riktigt en färdig outfit än, men det kommer i alla fall att bli snyggt! Jag gillar ju att ha på mig klänningar och kjolar och sådär, så det blir inte byxor, så mycket kan jag lova. 

Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Hur ska du förbereda dig?
– Det viktigaste är nog att repetera, gång på gång på gång. Förra året stod jag och övade medan jag diskade, när jag var i duschen, hela tiden liksom … och sen när det väl var reptider med Kodjo och resten av teamet så satt det mesta. Det är egentligen bara att nöta in det som fungerar, precis som när jag var yngre och pluggade. 

Låter som att du har en bra plan! Finns det något man absolut INTE får göra på P3 Guld?
– Hmm … det viktigaste för mig är nog att det hela tas på allvar, även om det är en fest och en hyllning till svensk musik och så. Musik spelar en så himla viktig roll i mitt liv, även för de som tittar, och i artisternas liv. Och musik kan vara så mycket – terapi, bröd på bordet, ens bästa kompis, en förebild, den kan hjälpa en att formulera drömmar. Så även om man alltid ska tillåta sig själv att skratta och ha roligt så får man inte glömma hur viktig den biten är, utan låta ens känslor och ens passion för musiken synas. 

Ditt bästa minne från musikåret 2015?
– Alltså mitt bästa minne var ju P3 Guld-galan, definitivt! 

”Nu funkar det rent businessmässigt att sjunga på svenska”

Finns det någon artist du blivit överraskad av under året?
– Jag blev lite överraskad av Aviciis skiva som kom i år. Han hade inte experimenterat på samma sätt som på förra skivan, och så hade han med en låt som handlar om Stockholm och hemma. Han gör så sällan intervjuer och bjuder på sig själv, så därför var det extra intressant att höra den låten och texten. En annan kul grej var ju när Silvana Imam var med i legendarisk amerikansk hiphop-radio och fick förklara vad hon rappar om!

Ser du några speciella musiktrender just nu?
– Alltså, genremässigt har det väl varit lite svängigt. Jonathan Johansson har använt mycket 80-talsgrooves, och sen är Janet Jackson tillbaka, som ju var som störst under sent 80-tal. Det är väl en del i att EDM:en blivit mer organisk, en trend som följt med sen året innan. Men också att fler och fler väljer att sjunga på svenska, till och med popkillar som Anton Ewald, Darin och de här, alla har bytt språk. Little Jinder, TItiyo … jag tror det visar att vi är köpstarka i Sverige, även om artisterna har internationella framgångar så funkar det rent businessmässigt att sjunga på svenska.

”Hänga med mina brorsöner och försöka vara en cool faster”

Hur ser din relation till Göteborg ut?
– P3 Guld och familj, ungefär så! Jag brukar vara där och hänga med mina brorsöner och försöka vara en cool faster. De är tre år gamla så än så länge är det inte så svårt att vara cool, det räcker att följa med till den högsta rutschkanan på lekplatsen och peppa dem att åka själva. De såg mig på P3 Guld-galan förra året, så det ska bli spännande att se hur de reagerar på den grejen när de blir äldre, om de tycker det är pinsamt eller bara kul. 

P3 Guld känns ju som en typiskt cool faster-grej. Sista frågan: hur var det att vara med i På Spåret?
– Det var sjukt roligt, alltså verkligen jättejätteroligt! Också helt sjukt att få den frågan till att börja med, och jag hade otroligt mycket prestationsångest. Var nära panikångest innan inspelningarna, faktiskt. Men det var väldigt lärorikt. Det går inte att förbereda sig genom att plugga eller så eftersom det är så brett, utan det var bara att andas och ta det lugnt.

Okej, tack så mycket för intervjun Tina, och lycka till med P3 Guld!
– Tack så mycket!