Kulturnatta kommer med en hel lång lista på olika saker du kan göra, men fredagskvällen på Stadsteatern är inget du vill missa. På scen står nämligen Wildhart, den melankoliska trion som med drömska toner tar dig till andra universum.
Hej Wildhart! Vilka är ni?
– Josefin, Ylva och Kiwi!
Det var ett bra tag sen vi intervjuade er, vad har hänt sen dess?
– Det har hänt en hel del! Vi har blivit med skivkontrakt, släppt Stuck In a Second med musikvideo. Gjort ett gäng spelningar på mindre festivaler och roliga tillställningar. Spelat in massa material och äntligen färdiställt en EP. Överlevt en höst ifrån varandra, då Josefin turnerat med Ane Brun. Producerat två musikvideos, skrivit en jäkla massa presstexter och yada yada.
Ja, precis, det här med den här EP:n – redan 2014 var det snack om en den, men den kommer först nu i mars – varför har det tagit sån tid?
– Själva låtarna har funnits länge, men det var först förra året vi spelade in de och verkligen kändes nöjda med resultatet. Det har egentligen varit färdigt ett bra tag, men sen har det liksom mer eller mindre blivit att vi ofrivilligt fått hålla på det då vi har väntat på då vi tagit en omväg in i branchträsket och snurrat kring massa kontrakt och saker. Det går verkligen att gå vilse i den världen. Det administrativa. Nu orkar vi inte vänta längre och är jäkligt taggade på att det äntligen ska släppas!
Hurra! Äntligen – hur har arbetet med EP:n gått då?
– Det har varit jäkligt intensivt, vi spelade in det mesta under en ganska kort och intensiv period i april-maj förra året. Vi drog oss med oss vår eminente kompanjon och ljudtekniker Henrik Alsér ner i Kiwis föräldrars källare och riggade upp synthar, trummor och ett temporärt sångbås i tvättstugan. Sen mixade vi det under två dagar i Little Dragons studio. Från början var det egentligen tänkt att det skulle bli en skiva, men nu har vi valt att stycka upp det. Så första singeln släpps idag faktiskt! Sen kommer en singel till i februari och sen EP i mars. Den har verkligen växt fram under en lång tid kan man säga.
Vad kan vi förvänta oss?
– En suggestiv och drömsk resa. En resa som mellan dröm och verklighet på en flod som heter melankoli. En resa som handlar om det fina och sorgliga i att älska, lämna, leva drömma. Att vara fast i ett ögonblick där allt är upplyst. Ett ögonblick där allt börjar. Ett ögonblick där allt slutar.
”Mellan dröm och verklighet på en flod som heter melankoli”
Beskriv ert sound, och hur det har utvecklats!
– Mer synthar haha! Tror vi har typ sju på tre personer på fredagens spelning. Vi har blivit mer säkra i soundet, dock så är det alltid en kamp mot tekniken att vara tre personer på väldigt många instrument.
Vad sjunger ni helst om?
– Heta drömmar.
Ni är drömska, men hur långt bort från reality check är ni egentligen?
– Dröm och verklighet är inte särskilt långt ifrån varandra som jag ser det. Men visst, vi är nog drömmare hela bunten. Men vem är inte det egentligen?
Vilket universum skulle ni helst vilja spela i?
– Det som David Bowie befinner sig i just nu.
Men, okej, precis som när vi sist intervjuade er, frågar vi samma sak: förutom EP-släpp, vad har ni planerat den närmsta framtiden?
– Vi har ju faktiskt städat repan för inte så länge sen. Så det är check. Men det ligger ju lite material och väntar eftersom vi spelat in mer än vi släpper, plus att vi ska spela in mer nu i vår. Sen kommer lite turné kring släppet i mars. Ska väl också se till att kolla lite på sommaren, det vore kul att spela på någon go festival då till exempel!
