Malin Claesson Wennergren, eller Malinmarie som hon kallar sig på scen, längtar hem till Göteborg. Så mycket att hon till och med skrivit en låt om det – och på onsdag är det dags för releasekalas på Bengans. Djungeltrumman ville såklart veta mer!
Hej Malin! Hur är läget?
– Hallo! Jo det är fint. Fullt ös. Vi har lite radiointervjuer på gång, bland annat P4 med Stefan Livh på onsdag morgon. Sen laddar vi för release på Bengans fik på onsdag kväll – kaffe, sprit och musik!
Du har skrivit en låt om Göteborg, som heter Stockholm? Berätta!
– Jag har jobbat en del i Stockholm, skrivit en del låtar där och framför allt rusat från ställe till ställe … alltid lite sen och lovat att skynda mig. Sen har det väl blivit lite fester och galor, typ Grammis och sånt, och då blir det en del tomma och ensamma hotellrum eller kompisars vardagsrumsgolv … då längtar en hem till Götet. Sen har jag väl funderat på att flytta upp för att det ska rulla ännu mera med musiken, men jag känner att allt inte behöver ”hända” i Stockholm. Jag jobbar jättebra här hemma och då ville jag skriva om det, här hämtar jag kraft hos alla dem som betyder nåt för mig.
”Familjen och vännerna, gatorna, folket, kaffet, ölen och havet.”
Vad är det som är så bra i Götet då?
– Vet inte om jag börjar bli gammal, men jag längtar hem. Familjen och vännerna, gatorna, folket, kaffet, ölen och havet. Älskar när jag kör hemåt från min barndomsby Rånnaväg i Sjuhäradsskogarna och kommer över krönet vid Landvetter och ljuset slår mot mig på R40, friheten efter alla jävla granar på den sträckan alltså.
Vad händer på Bengans på onsdag?
– Releasespelning! Jag och mina birdies: Elin, Sofie och Helena, kör några låtar och givetvis Stockholm! Starten på #acoustictour16.
När och varför började du göra egen musik?
– För tio år sedan så släppte jag mitt debutalbum, som Simon Ljungman proddade. Vi jammade i hans kök och sen växte det fram lite låtar. Vi hade jobbat ihop och han pushade mig att spela in en platta och sen lärde jag känna Jens Back via Simon och så gjorde vi tre en EP ihop. Sen har det rullat på. Under nåt år satt jag med en grym basist som heter Johan Thelin och då fattade jag att jag skriver väldigt mycket genom min sång. Jag använder liksom sången som ett instrument. Då utvecklades mitt producentöra ännu mer. Han utmanade mig och sa inte bara ”Halleluja”, utan jag fick jobba lite. Sen upptäckte jag Ida Redig, via Marit Bergman, och hon proddade låten Syster.
”Mötet med Ida Redig gjorde att jag kom bort från ’gubbrocken’ lite grann”
– Mötet med Ida gjorde att jag kom bort från ”gubbrocken” lite grann och tog med mig musiken in i ett modernare sound. Sen hade det varit väldigt många gubbar och grabbar, så det var mäktigt att jobba med Ida, som en riktig käftsmäll! Hon fortsatte att utveckla mig och ändrade mitt sätt att sjunga litegrann.
– De två sista singlarna, Springer och Stockholm, har jag samproducerat med Jill Johnsons producent, Amir Aly. Från visa, rock och pop är jag nog inne i popcountry på svenska just nu … Älskar countryinfluenserna till mina vemodiga texter. Jag har som sagt samarbetat och pratat med större bolag, främst i Stockholm, men sen har jag alltid återvänt till att släppa på mitt egna. Ibland kanske jag varit feg men ibland också väldigt stark och kört på. Först nu tio år senare börjar jag hitta något som är malinmarie, shit vilken tid det tar. Många ggr har jag tänkt nu skiter jag i det här, men nu är jag grymt sugen på att köra! Det är liksom mitt sätt att förstå världen och mig själv, genom musiken och mina texter. Det blir ytterligare en dimension, där det bara händer. Det är som små filmer varje låt.
Vad har du mer för planer framöver?
– Vår turné kör ju igång nu inför sommaren och allt är inte bokat ännu, men efter releasen så väntar en fantastisk ”förfest” för Ullevipubliken med Håkanlåtar på Gothia. Vi kör En vän med en bil och det är väl så nära jag kommit Håkan på riktigt, när vi delade en taxi en natt i Stockholm och snackade Brasilien … Som det ser ut nu så avslutar vi sommarens spelningar på Basarscenen vid Kungstorget på Kulturkalaset.
Tack för intervjun, och lycka till på onsdag!
– Tack själv!