Den 23:e september firar ett av Göteborgs skarpaste skivbolag tio årsjubileum. Vi har pratat med Luxurys överbefälhavare Rasmus Hansén om de tio gångna åren, om popen, om den viktiga kvällen. Eller, så viktig är den kanske inte alls.

Tio år! Det måste kännas stort och betydelsefullt, på något sätt?
– Jag skiter ärligt talat i om det är betydelsefullt eller viktigt eller inte, jag vill bara ha en stor fest för mina kompisar. Jag ville samla alla mina vänner, och sen bjuda in vem som helst att komma.

En aning mer opretentiöst än vad jag försökte få det till.
– Jag försöker alltid vara opretentiös! Alla ska få vara en del i det vi gör, det sista jag vill göra är att lägga några murar eller hinder mellan band och publik.

Du har sagt att du tycker Luxury är ett dåligt namn – varför?
– Har jag det? Hmmm… kanske. Det mesta jag gör är spontant, jag behövde ett namn och det blev Luxury, helt enkelt. Sen handlar det också lite om att man ska få bestämma själva vad som är lyxigt: Du kan tycka att en femrätters middag i en kristallsalong är lyxigt, men du kan också tycka det är lyxigt att dricka ljummen 20-kronorsöl i en klubbstuga i Majorna. Jag har delvis velat lyfta de här billiga, sunkiga och äckliga grejerna i musiken. Men sen har jag också, som med Knarrholmen, hyrt en ö, och sålt slut Göteborgs största ställen. Jag vill kunna bestämma för mig själv vad som är lyxigt och gött.

”Jag har delvis velat lyfta de här billiga, sunkiga och äckliga grejerna i musiken”

Ibland ser jag Luxury som en av de sista bastionerna för bra svensk popmusik. Jag får känslan av att det är lite så du vill betrakta ditt skivbolag också.
– Mmmh…. På riktigt tänker jag nog väldigt lite på vad Luxury ÄR för något, vad det ska stå få för. Ingenting är skrivet i sten. Jag hade kunnat göra vad som helst, hade kunnat släppa i princip vad som helst, men nu råkar jag hålla på med pop eftersom det är vad jag bryr mig mest om här i livet.

I en intervju för tio år sen hävdade du att Göteborg är en av världens bästa popstäder: håller du fast vid det?
– Absolut!(Ramus energinivåer i hjärnan sprutar till som konfetti) Utan tvekan! Visst går allting i vågor, men jag tycker att från gbg-punken och framåt har Göteborg varit Sveriges i särklass bästa popstad. Säg en annan stad i världen som har lika många tusenpoängspopband! Ok…. Då kanske du säger Manchester.

Njae jag vet inte..
– Jag vill mena att en miljon städer har haft intressanta popscener, men ingen scen har varit världsklass så länge som Göteborg. Det är väldigt tråkigt att folk inte inser vilken bra popstad Göteborg är.

Vilka är dina bästa minnen med Luxury över dessa tio år?
– Oj… Många grejer har varit kul. Framförallt tänker jag på åren 06-07-08, alla svartfester. Sen givetvis USA-turnén med Makthaverskan förra året. Eller, allra, allra bäst är egentligen alla minnen man har med Palle. (Makthaverskans trummis) Det bästa med Luxury har varit att lära känna Palle.

Jag har frågat Hugo (också medlem i Makthaverskan) tidigare, men… varför har Palle bytt namn på Facebook till Mojk Brutus?

– Hahaha!

 Hahaha!

– Nej.. .alltså… det är ett namn som… det sammanfattar Palle bra.

Haha…Blir du någon gång trött på att hålla på med något såhär ekonomiskt ovisst? Det är också någonting du tycks investera otroligt mycket känslor i: längtar du någon gång till ett vanligt kontorsjobb?
– Nej, det är grymt faktiskt. Jag har jobbat jättemycket i mitt liv, på fabrik och sånt tidigare, det är bara de tre fyra senaste åren som jag inte haft några andra jobb vid sidan av. Jag tänker varje dag på hur jävla gött det är att kunna göra det här. Att tillföra något till samhället istället för att förstöra det genom att tillverka massa… skit.

”Att tillföra något till samhället istället för att förstöra det genom att tillverka massa… skit”

Du har en vänskaplig relation med de flesta artister som ligger under Luxury. Kan inte det ge upphov till en del konstiga konflikter? Aktuellt exempel: En av dina artister (och vänner) försov sig och missade en spelning i Stockholm förra helgen.
– Ja asså. Det är. Jag tycker det är tråkigt att hen inte kom iväg: Det är jättetråkigt, men ingen jättestor grej. Jag har också sjukanmält mig för idiotiska saker. Alltså, hen valde att fortsätta efterfesta kvällen innan och kanske hade jag med gjort det om jag var där. Det är kanske ingen godtagbar ursäkt.

Men du är inte långsint?
– Alltså vänskapen är alltid viktigast. det har aldrig ställt till problem hittills, och skulle det göra det nån gång så går alltid vänskapen först. Jag jobbar ju typ bara med mina bästa vänner, så det är utan tvekan alltid det som går först. Jag gör såklart inte det här för pengarna, då hade jag valt vilken annan bransch som helst, jag gör det här för att det är absolut roligast. Jag vill bara ha skoj med mina vänner, och är i en så enormt priviligerad situation att kunna göra det, det är jag rövglad över.