Hur går det till när man tar kontakt med de döda? Vår klubbredaktör Felicia Gauffin Jatta mötte sierskan och mediumet Susanne Swantesson.

“När jag kom in i affären kände jag att det här är verkligen inte jag. En blond kvinna i grön blus presenterade sig för mig och jag tänkte direkt att det inte är så en spådam ser ut. Jag tänkte mig snarare skäggiga damen. Vi gick in bakom ett draperi och in i ett rum som var litet som en skrubb där det var fullt av sammetstyger, en spåkula och en kortlek.

Jag kände att jag skulle gå in med ett öppet sinne, det finns ingen anledning att vara nojig. Visst, det var ju lite läskigt att jag inte visste om det skulle komma fram något jag inte ville höra.

När vi satte oss frågade hon vad jag hade för avsikter. Jag berättade att det var första gången och hon berättade om vad hon gör. Hon var tydlig med att berätta att det finns en skillnad mellan spöken och personer från andra sidan.

”Hon fick inte veta något mer om mig innan än mitt förnamn”

Jag valde att få veta om min framtid och att få kontakt med andra sidan. Hon gav mig en kortlek som jag kuperade ett par gånger och under tiden kollade hon min aura. Hon sa att jag är en sån person som har svårt att hålla fötterna på jorden och att jag är väldigt glad och jag tyckte att det stämde. Hon fick inte veta något mer om mig innan än mitt förnamn.

Hon började lägga korten, och det såg ut ungefär som när min mormor brukade lägga patiens. Hon tittade på mina relationer och min framtid och sa att jag skulle flytta utomlands och börja plugga.

Efter det började hon försöka söka kontakt med andra sidan. När jag förstod vem hon pratade om kändes det väldigt läskigt. Det handlade om en vän till min pojkvän, och han ville säga förlåt, att allt är okej och att han mår bra. Då kände jag verkligen ‘Oj, vad är det här?’. Men jag ångrade mig inte. Jag ville bara veta mer och blev jättetaggad på vem nästa person kunde vara. Men de andra personerna, det var tre till, kände jag inte igen.

Det var så konstigt att bara avsluta det sen, när halvtimmen var slut och det var dags för mig att gå. Därinne var det så spirituellt och sen kliver man ut i det vanliga igen. Men jag har samma känsla inför det som jag hade innan. Det finns något annat, men det är svårt att ta på. Jag kan absolut tänka mig att göra det igen.”