Den här gången tipsar Henrik Boström inte om en film utan om en hel genre – Film Noir! Men vad är det, egentligen?

Ingen är helt säker på exakt vad som definierar film noir, vilket också gör det svårt att fastställa hur gammal genren är. Men låt oss, för enkelheten skull, säga att den fyller 75. Det är kul med jubileum, och i sin mest igenkännbara form föddes filmstilen hösten 1941, i den tredje filmatiseringen av Dashiell Hammetts Riddarfalken från Malta. Arketyperna femme fatale och hårdkokt privatdetektiv tog här de odödliga former, i Mary Astor och Humphrey Bogarts respektive skepnader, som skulle bli noirens grundpelare.

”Noir är trots allt, som Sam Spade nästan säger i Riddarfalken ”stoffet som drömmar är vävda av”

Trots definitionsförbistringen har paraplybegreppet sedan flitigt tillskrivits filmer och serier genom årtiondena och bland senare tids mest fantasifulla, men samtidigt traditionstrogna, neo noirs märks två ytterligare jubilarer. 25 år firar HBO:s Cast a deadly spell, vars pinsamma pastischer bor i en värld av monster och magi. Fem år tidigare sändes BBC-miniserien Den sjungande detektiven skriven av geniale Dennis Potter, som alltså fyller 30 i år. Här finns också alla klichéer representerade – men med skillnaden att hela historien är en musikal som utspelar sig i en psoriasissjuk författares feberdrömmar.

Genrens ganska trötta könsstereotyper finns bevarade i de båda ovanstående exemplen, men de magiska inslagen låter en åtminstone lägga bort delar av sin misstro. Noir är trots allt, som Sam Spade nästan säger i Riddarfalken ”stoffet som drömmar är vävda av”.