Den 22 mars är det premiär för Jihadisten på Göteborgs Stadsteater. Där berättas historien om Ilias som radikaliseras och vill lämna Sverige för kriget i Syrien. Men vad får en ung människa att vilja ansluta sig till en terrorgrupp?
Idén till Jihadisten kom för tre år sedan. Regissören Johan Gry och Wahid Setihesh, som bland annat jobbar med att stärka ungdomar genom teater, har gjort föreställningar för radio tidigare och hade en tanke om ett nytt projekt.
– Från början var det Wahids idé. Vi tänkte att det skulle vara något för Radioteatern (numera SR Drama, reds. anm.) Vi fick en beställning, men det blev inget och då tog vi den vidare till Göteborgs Stadsteater, säger Johan Gry.
Där var dock formatet annorlunda, och föreställningen behövde bli längre för att passa på en teaterscen. Dramaturgen och dramatikern Joel Nordström kopplades in och så skapades föreställningen Jihadisten.
Historien handlar om Ilias, som från att inte ha några planer alls på att åka till Syrien långsamt radikaliseras och till slut, kanske, åker. Ilias berättelse är påhittad och publiken får heller aldrig riktigt veta vilken grupp han vill ansluta sig till. Men bakgrunden är till stora delar byggd på intervjuer med personer som gjort liknande resor, eller med personer som känner någon som gjort det.
– Wahid har vuxit upp i Angered och känner eller känner till personer som har åkt eller vänner och syskon till personer som har åkt. Han har en grundkunskap, men sen har vi pratat med människor som jobbar med att förhindra eller förebygga våldsbejakande extremism, både från den muslimska kommuniteten och representanter från samhället. Sen har vi läst en massa, både artiklar och böcker, och sett dokumentärer för att kunna tränga in i ämnet så mycket som möjligt.
En viktig sak som de vill peka på med Jihadisten är att det handlar om utanförskap och om unga vuxna som är vilsna och som letar efter ett sammanhang.
– Det som saknas är ett sätt att bryta segregationen som gör att människor, som är födda eller växer upp här, ändå känner att de inte tillhör det här landet. De känner att de är “de andra”. Men hur bryter man utanförskap? Det kan jag inte svara på.
”Han har ju val ett eget val även om han är del av en struktur. Så är det med oss alla”
Men enligt Johan Gry går det heller inte att bara skylla på samhället. Var och en har ett eget ansvar, och det tror han kommer att märkas i hur Ilias gestaltas. Han skildras inte som en god ungdom som luras in i något. Huvudsyftet med Jihadisten är inte att försvara, utan att göra en människa av Ilias.
– Han har ju val ett eget val även om han är del av en struktur. Så är det med oss alla. Han ställs inför olika situationer där han kan välja en annan väg. Men det gör han inte.
Johan Gry ser också en viktig skillnad i hur personer som väljer att ansluta sig till terrornätverk utomlands – som IS, al-Qaida eller Boko Haram – porträtteras i media idag. När de började skriva på Jihadisten såg de att det inte berättades om konkreta orsaker och att de som åkte framställdes som galningar och terrorister. Idag tycker han att bilden är mer fördjupad.
– Nu är bilden ändå den att det handlar om ungdomar, för det mesta män eller unga vuxna, som i grunden är vilsna och sökande och inte har någon mening med sitt liv. De söker ett sätt att bli hjältar i sitt eget liv, säger Johan Gry.
– Men det handlar inte om att det är en ond människa. Det är samma mekanismer som gör att man går in i en religiös sekt eller i en högerextrem rörelse. Det är en längtan efter att höra till som är så djupt rotad i oss alla.
Jihadisten har premiär den 22 mars och kommer att spelas fram till den 22 april. Efter varje föreställning kommer de tre skådespelarna – Hanne Mathisen Haga, Magdi Saleh och Misagh Sharifian – att hålla i ett samtal med inbjudna gäster där publiken ska kunna ställa frågor.
Texten publicerades ursprungligen i Djungeltrumman #37