Linnégatans Viktoriahuset kanske du främst förknippar med Hagabion och Kino? I huset finns dock mycket mer än så, till exempel en nystartad konstklubb. Vi har pratat med projektledaren Linda Stockman och konstnären Lars Terenziani Wiberg inför onsdagens invigning.
Linda Stockman har arbetat med kulturprojekt under flera år, främst inom musik och film. Nu blir hon projektledare för Viktoriahusets nya konstklubb, och kurator för klubbens utställningar.
– Vi kommer att ordna månatliga event med utställningar inom konst, foto, novellfilm, med mera, ofta kopplat till ett tema vilket ger möjlighet för flera akter under samma kväll, till exempel konst och musik. Vi anser att det behövs fler naturliga öppna mötesplatser för konst och kultur. Göteborg behöver fler utställningsytor.
Med konstklubben vill de ge Göteborgskonstnärer möjlighet att visa upp sin konst och bidra till ett ökat intresse för kultur.
– Viktoriahusets ambition är att bli ett levande kulturhus fullt av aktiviteter för alla göteborgare oavsett ålder och bakgrund. Konstklubben är ett led i detta men det kommer finnas mycket spännande aktiviteter för alla smaker i huset, säger Linda Stockman.
Linda Stockman och Lars Terenziani Wiberg förbereder konstklubbens första utställning.
Onsdagen den 26 april invigs verksamheten med Lars Terenziani Wibergs utställning In My Darkness – Love Will Rise. Han arbetar med mixed media och berättar att utställningen handlar mycket om ”Das Unheimliche-begreppet”.
– I hemmet/det familjära finns både något bekant och något hemligt. Vad händer i betraktaren när ”hemmet/samhället/det familjära” visar sig innehålla element som inte kan svara gentemot globala orättvisor och skeva maktförhållanden?
Lars Terenziani Wibergs konstnärliga verksamhet började tidigt. Han berättar att han som barn alltid hade lättare för bilden än talet, och kunde sitta i timmar och stirra på linoleummattan i badrummet till dess att mönster och bilder framträdde i hjärnan.
– Jag fann det väldigt fascinerande och letar fortfarande efter detaljer och associationer i det oväntade som får bilderna att framträda. Det kan vara på gatan, i olika material, ett glas som reflekterar ljus mot betong, förklarar konstnären.
Inspirationen hittar Lars Terenziani Wiberg i sitt inre mörker, något han som barn var väldigt rädd för. Att blunda och försöka somna samtidigt som det pågick saker där inne som han inte riktigt kunde kontrollera.
– Mötet med alla bilderna och upplevelserna från dagen som nu brusade som ett jättelikt hav. Jag lärde mig med åren att våga titta in i det, att stirra allt djupare. Då blev det lättare att även möta världen, att vilja förändra och bearbeta svåra konflikter, såväl interna som externa och att ur den känslan våga ha tillit och omtanke till andra trots att mattan när som helst kan dras bort under dina fötter.
När jag frågar hur Göteborg är som konststad lyfter Lars Terenziani Wiberg fram stadens alternativa scen.
– Vi glömmer ofta alla alternativa kulturhus i Göteborg. Det finns många såväl i centrum som i periferi som bjuder på fantastisk konst och gatukonst, lite som ett kokande korallrev som stiger upp underifrån. Den konsten vill jag att fler ska få chansen att upptäcka, avslutar han.
Viktoriahusets konstklubb invigs den 26 april kl 18–21 med utställningen In My Darkness – Love Will Rise, på Linnégatan 21. Mer info hittar du här.
