Att träffa nya människor online är vanligare än någonsin, bland annat via appar som Tinder och Badoo. Men vad är det som får oss att lita på någon vi aldrig träffat IRL?

Då och då hör vi talas om folk som blivit lurade på nätet. Det kan handla om depositioner för lägenheter som inte finns, falska konsertbiljetter, Tradera-paket som “kommer bort på posten” eller en tindrande sol- och vårare som fått någon att tömma sparkontot för kärlekens skull. De har helt enkelt litat på någon de inte borde. Men vad är det då som får oss att känna förtroende för okända personer i appar, Facebookgrupper och andra internetforum?

Beata Jungselius.

Beata Jungselius är doktorand i Tillämpad IT och undersöker hur människor använder sociala medier i sin vardag. Hon berättar att när sociala medier först började dyka upp för något decennium sedan tog människor med sig sina offline-relationer till www, medan det nu blivit vanligt att skaffa helt nya relationer online. För att utvärdera nya personer tror hon att vi har en omedveten checklista över godkända beteenden.

– Vi har en massa sociala regler även på nätet, som vi lutar oss mot men som vi kanske inte pratar om. Offline kan vi snappa upp grejer som känns lite “off” även om vi inte har en skriven regelbok för det. På samma sätt tror jag att man kan känna av det där om man är van vid att prata med folk i text.

”Är man en mer van användare så kan man nog snappa upp skumma saker lättare”

Den här magkänslan för vem vi kan lita på är något som utvecklas med tid och erfarenhet, fortsätter Beata Jungselius.

– Är man en mer van användare så kan man nog snappa upp skumma saker lättare. Typ ingen profilbild: skumt, inga följare: skumt, inga gemensamma vänner och bara en bild på Tinder: skumt.

På dejtingappen Tinder bildas nya relationer varje dag. Att appen blivit så populär tror Beata Jungselius delvis beror på att man lyckats skapa en känsla av tillit, genom möjligheten att se gemensamma Facebookvänner.

– Jag tror att det här med gemensamma vänner är supercentralt. Om man ska köpa en pryl och vet att någon kompis har en sådan, då hör man ju av sig till den och frågar, eller samma sak om man ska gå på restaurang. Plötsligt kan vi göra samma sak med människor.

Emilie Roslund gör podden Singelrådet, programleder Ex on the Beach och skriver relationskrönikor för Nöjesguiden. Hon har nästan uteslutande bra erfarenheter av Tinder.

– Visst, några har längre fram visat sig vara dumma i huvudet, men det är ju folk i “verkligheten” också. En gång när min kompis skulle gå på dejt med en kille hon matchat med frågade han om hon kunde “hänga med på en grej” först. De gick och ställde sig under ett träd i en park och “grejen” visade sig vara att han skulle deala droger med några snubbar vid deras mötesplats. De träffades aldrig igen.

Emilie Roslund.

Det kan till och med vara lättare att lita på folk online än IRL, tycker Emilie Roslund, och även hon lyfter fram kopplingen till Facebook som avgörande. Om någon beter sig illa är det enkelt att spåra och anmäla dem. För att undvika obehagliga överraskningar tipsar hon om att scanna av personens övriga digitala närvaro.

– Om jag får bra vibb med någon brukar jag fråga vad de heter på Instagram eller Facebook och lägga till dem där. Då får man dessutom en bredare bild av hur de är som personer.

Texten publicerades ursprungligen i Djungeltrumman #39. Läs hela numret här!