Veckan lider mot sitt slut, och vi vet alla vad detta betyder: en ny klubbrunda. Denna gång om gammal indie, ny house, en liten historia om Jens Lekman och mycket annat. Häng med!

Torsdag

Alla behöver vi fly in i något: man kanske gillar att äta kexchoklad, eller föredrar att tälja små träfigurer, eller så tar man PCP. Denna torsdag bör man i alla fall testa Digital Love på Stories. Elektronisk musik slår, som få andra saker, ut alla salta tankar ur huvudet. Det slår nästan ut allting om man ska vara ärlig.

Därför kan det också vara klokt att ha några alternativ, om man inte söker rening utan bara lite hederligt nöje: Dj Gonzo kör exempelvis på Smörgåsbaren. Men å andra sidan låtar väl lite brasiliansk indiemusik på Bengans som en jädra fin idé? Bandet LaBaq lär få skivbutikens väggar att rotera, ölglas att darra, höftkulor att rulla. Det där sista lät av någon anledning lite äckligt.

Fredag

Oceanen kör äntligen klubbar igen, och det vore givetvis direkt hädiskt att missa när Addiz – Dakar rasslar igång vid Stigbergstorget. Premiärkvällar har alltid något särskilt: lite trevande vibe inledningsvis, sedan 90 grader ner i ren galenskap.

Blir man sen uttråkad kan man gott spänna åt byxorna, ta vandringsstavarna och traska ner nån kilometer till Folk, där Liston från the Embassy kör skivor tillsammans med Anders från klubben Parlour. Jag såg The Embassy på Haket för kanske ett år sen, det var en sjuk, nästan obehaglig konsert. Har för mig att Jens Lekman stod utanför efteråt, skakade på huvudet; sa nåt i stil med ”det där var inte helt okej”. Liston lär säkert överraska – eventuellt genom att inte överraska alls.

Och Movits! kan dra åt helvete.

Lördag

Fee Fi Fo Fum har alltid en inspirerande take på den svenska klubbscenen: ikväll kommer Dj Beniwasta och kör skivor. Har man sett Denise Beniwa tidigare vet man att detta är ett exklusivt tillfälle att dansa till fasligt snygga housetolkningar. Om man nu är inne på sånt.

En liten, nästan förträngd del av mig vill också se Vetiver på Pustervik. Tror egentligen att jag bara har hört en låt med bandet, för extremt många år sen, men eftersom jag är en svårt sentimental människa så är det någonting i bröstet som sliter. Kan vara Vetiver – kan också vara HIV. (som även är namnet på min kommande självbiografi, pepp!)

Om jag däremot lyckas hålla nostalgin ifrån mig kan det bli så att jag drar till Studio HPKSM istället. Greta Ighedas vänder ju plattor.

Inte vad du söker? Kolla in Djungeltrummans klubbguide.