Vem fan går ut den här veckan tänker du? Ja, så kan du ju tänka du omåttligt opopulära, familjära männska med någonstans att ta vägen hela helgen. Annat är det för andra. Den här klubbrundan är till dom, som Mauro skulle sagt.

Det är torsdag idag, och vi börjar julfirandet med lite Posada på Mercado Mexico! Det är alltså någon typ av mexikanskt julfirande. Mer vet vi inte, men vi ses där. Och ja, vi har gjort som bröderna Hallberg bett oss om, vi har bokat bord. Vi drar vidare till Vasastan, för det är ju com Chinatown och har vi inlett mexikanskt kan vi lika gärna fortsätta det internationella temat va. Vi drar till HokiMoki. Varför heter inte HokiMoki Chinatown, förresten? Hade ju varit en ypperlig referens till Jazzhuset/Håkan Hellström/Vasastab/Gamla minnen. Skit samma, vi kollar på AJ Tracey. Sen tar du en taxi hem till någon du knappt känner. Glöm inte plånboken i bullen, då kommer den aldrig dig åter.

Goooodmorning friday-lovers! Det är fredag och dags för stora julbadet, det inleds på Hagabadet där du nyttjar det där presentkortet du fick i present förra året och som egentligen gått ut, men som du tjatat in dig på. Eller du och du, det är ju mig det här handlar om #truestory. Men jaja, nu har jag badat och tvättt mig mellan tårna, precis som Blondinbellas typ första kille Nils, Hajpojken (inte ett skämt med Hästpojken, Nils gillade bara hajar ovanligt mycket) förordar att en ska. Och nu är det dags att ge sig av. Mot nya höjder! Det är den 22e för den som missat, och dessutom fredag. Det innebär att den du valt att dela livet med är ute och dricker öl med sina bröder, eller nu är vi där igen, det här handlar ju inte om dig, utan om mig. #truestory igen va. Men jag vill gå ut. Denna mamma ska ut.
Jag börjar på Boulebaren och Mira Aasmas liveset. Det känns som hemma, precis lika mycket grus som i vår hall. Nu drar vi vidare, dags att säga hej till Sara Berndtsson, jag kallar henne för min bästa rekrytering, och det är sant. Under namnet DJ Kimåno bjuder hon in till ”en musikalisk firmafest i juletid för alla som är sin egen chef”. Nu är jag visserligen inte bara min egen, utan också andras chef, men jag går ändå. Jag är rastlös, Blondinbella (samma referens igen ja) kallar det ADHD, jag säger bara uttråkad, så nu blir det Folk! Alexander Palmestål och min frenemy Björn Werner spelar skivor och de kallar det för Club Casanovas julfest. Är de Casanovor? Ingen jävla aning, jag har varit ihop med samma tangorabatt i sex år nu.
Om Björn & Alex nu inte skulle vara några casanovor får du, eller jag, pröva lyckan på annat håll. Vi går till Yaki-Da, det var längesen, men där kan du ducka julen just idag. Härligt ju. Vem behöver julen? Mest går vi hit för att tjenixa på Therese Kockum i kaffebaren. Hon är hemma & då är det ta mig tusan härliga tider. Fricky spelar visst live också, men det är ju Therese Kockum jag vill ha!!!

Efter fredagens bravader är jag trött, men eftersom jag förhandlat mig till den här helgen och tangorabatten är hemma och gör Janssons (usch!!!!) så passar jag på. Min gamla skolkompis Cazuma Mori spelar skivor på Elis Corner, och eftersom han var bland de första att släppa in mig i stans uteliv gör jag en homage till honom. Jag har honom att tacka för mycket. Dessutom utlovar Elis Corner pizza för en guldpeng, nu vet jag visserligen inte vilken av de nya mynten som är guldpeng längre, men skit samma, pizza är gott och det låter billigt. Det är okej att ta trean hela vägen från Kålltorp till Stigbergstorget för den sakens skull. Mer orkar jag inte idag. Jag går hem.

Söndag, och självaste julafton. Föddes Jesus en söndag tro? Söndagar är ju så kristeliga att det hade ju passat perfekt. Men nu lämnar vi det där. Jag tänker att jag kapitulerar nu och helt sonika går med på att fira med familjen. Eftersom mitt barn inte är så sugen på att sitta still springer vi av oss på Universeum först, det är fri entré just på julafton och det är väl cirka enbart då vi har råd att gå dit. Skulle kön vara för lång svänger vi förbi Bar Foxx och lättar samvetet genom att fika gratis, men skänka en slant. Vi styr kosan mot våra gamla kvarter, till Hagabion för att se på Karl-Bertils Julafton, den är för kommunistisk för att se någon annanstans än där. Sen för miljöombytet svänger vi förbi Hops, det är på vägen till svärmor och då krävs det styrka. Skoja ba, men jag är trött så här efter att tre kusiner inklusive barn och hundar och tvärflöjtskonsert är avklarad.  Och sen, ja, då somnar jag med knäck i amalganen, (gick u på den? så gammal är jag inte att jag lagat tänderna med amalgan!) och tänker att nästa år: då gör vi ingenting alls. 

Till er alla, från mig, en riktigt God Jul,
Emerentia