Den här veckan är det återigen full rulle. Mitt i februari, självförakt och hemlängtan ska det givetvis klubbas. Häng med Frida eller prova själv för att se hur det slutar.

Torsdag
Veckan har susat förbi. Swiiiiish och det är torsdag och jättebillig öl på Studio Hpksm, livemusik dessutom. Du drar en räd över skrivbordet i rent demonstrativ djävulskap, bara för att du kan och det är en ynnest att vara självdestruktiv. Du kommer ju stå där imorgon och plocka luddiga kvitton från golvet. Hur som helst, Nisse Blomster är en jävel världsmusik på och du är en jävel på att förneka morgondagen. Du svänger runt i lokalen så gott de går, välter ner någon antik praktstake och krälar vidare. Det ilar i käkarna när du springer bort mot Boca-Boca. Ditt favoritband, arbetsveckan och båtmässans slut närmar sig.

Fredag
Eftersom att ingången till ditt kontor blockerats av kvitton, räkningar och godispapper ger du upp redan innan dagen börjat. Där går du förnöjd. Lättad över att ingen yttrat sig om vidare städskrubben är din att nyttja, eller vad i allt det där som egentligen bör arkiveras som någonting annat än skrivbordstillbehör. I ditt kvarter är det ju premiär. Bang Matbar har precis öppnat upp bredvid den gulliga fruktgubben. Här var det mycket olika åldrar tänker du och slår dig ner bredvid en överansträng barnfamilj och gäng med 16-åringar som väntar på att klockan ska bli tillräckligt mycket för att ingen ska lägga märke till just det. Du inbillar dig att du är en sån person som njuter av ditt eget sällskap och trallar vidare mot nästa nivå.

Väl stationerad i hotellbaren på Scandic förstår du inte alls är vidare bra på att se svår ut. Du dansar istället med alla som inte vill och lär dig snabbt de ord som rimmar i refrängen. Du sväljer din skeptism till Boulebar, och det sansade umgänge lokalen innebär och hittar där någon du träffat förr och hoppas att denne inte undrar varför du stått ensam och slickat på ett ölglas i en dryg timme. Öl på Boulebar påminner om öl i köket medan mamma fräser lök. Men det säger du givetvis inte. Ennui spelar. Armlängds avstånd följs slaviskt på gympan i mellanstadiet, och här. Du saknar trots allt mamma, köket och tv-soffan. På vägen hem slinker du in på Taverna Averna där Sara Berntsson aka Dj Kimåno serverar kvällens sista glas. Det redde sig tydligen för dig, också denna fredag.

Lördag
Väl mätt på mammas bröd och riktig apelsinjos, står adrenalintanken och gapar. Haha inte länge till, tänker du medan du med biljetten i hand, väntar på endorfiner och lokala smakprover inne på Nöjesguidens Ölmässa. Framför dig en skvalpar en ocean av möjligheter. Skulle du mot förmodan sukta efter mer komprimerat syre och rostad malt ligger ju både Haket och Brewers Beer Bar på vägen och trots att du inte gör mer än att vinka med stortån i dörren så hinner du beta av ytterligare en handfull recept med komposterad frukt från Brewedog och ett spritt gäng att gissa dig till i blindprovning. Du ska mot Storgatan och jazzlördagen på Hpksm. Din enda chans att återvända utan skamfläckar över barmen, det är nu, innan vakten stigit upp på sin höga apostel och du bara önskar dig allt annat än igenkänning från torsdagens utspel över fönsterbrädet.

Du drar en suck av lättnad. Du är inne och lyckats behålla din transformanta mikrognutta värdighet. Puh. Du svingar välbekant runt inne på Bakfickan tills du förstår att du tappat även den där sista medgörliga smulan. Petar in svansen mellan benen och rör dig bort från innerstan. Allting talar emot, så bara därför svänger du in på Folk. Du ska egentligen mot Hängmattan och Maji De? eftersom du egentligen bara drömmer om att vara i Östra Asien och inte alls i Göteborg. Där blir du sedan kvar tills någon väcker dig ur bättre tider.

Söndag
Vissa dagar går det ann att ”anstränga sig lite”, ta tag i den där knottriga grågåsen till arm och dra sig ur sin lilla låda. Inte på söndagar. Då är du inte mer än en påse nötter med andningssvårigheter. Du drömmer dig bort till draken, till att lyssna på någon som förstår precis vad du går igenom på Zombiefestivalen. Att vara ångestfylld och självdestruktiv ingår i din personlighet, det gör även närminnesglapp. Du glömmer att det är söndag och tror att du är i skick för Poetry Slam på Oceanen. Så där sitter du tillslut, och svettas makabra mängder medan någon krake står på scen. Ett framtvingat fniss senare känns allt återigen helt okej.