Det händer grejer på Kungsgatan och Djungeltrumman växer så att det knakar i stenväggarna. Välkommen säger vi till Elin Gustafsson, Djungeltrummans nya chefredaktör.
Hej Elin! Chefredaktör hux flux! Hur känns det här?
– Detta kommer låta cheesy, men det känns ju helt otroligt, fantastiskt, underbart och allt det där. Har fått nypa mig i armen lite det senaste faktiskt. Summa summarum – jag är jätteglad och supertaggad!
Du har ju i själva verket varit här ett tag, börjar du bli varm i kläderna?
– Självklart är det en del nytt att greppa tag i, men absolut börjar jag känna mig varm i kläderna (även fast det fortfarande är iskallt på kontoret).
Vad kommer du tillföra till Djungeltrumman?
– Förutom lite växtlighet inne på kontoret och dåliga slätta-skämt kommer jag se till att vi grottar ner oss ännu, ännu mer i Göteborgs kultur- och nöjesliv. Dessutom går Djungeltrumman en spännande framtid till mötes, och det känns riktigt roligt att få vara med och ro det i land. Så ni där ute, håll ögon och öron öppna för vad som komma skall!
När du inte sitter här på kontoret och häckar, vart hittar vi dig då?
– Då hinkar jag i mig litervis med kaffe vid nån solvägg i stan, fyndar på loppisar eller går ut och dansar när andan faller på. Nu när Göteborgs första powerballad-club har öppnat har jag en känsla av att jag kommer hänga där en del och sjunga falskt till alldeles för höga toner.
Vilken är favoritväggen?
– Allra helst trängs jag bland alla andra i söderläge på Magasinsgatan eller på en parkbänk i Slottsskogen, då är det nära hem sen. Det kanske låter tråkigt, men kaffe (eller öl) vid solvägg är svårslaget, i alla lägen, oavsett årstid.
Du är ju egentligen från Skövde. Känner du dig som en tvättäkta göteborgspatriot än?
– Jag trodde aldrig jag skulle säga detta, men det enda som fattas nu är nog dialekten. Men jag jobbar på det!!
Vad är egentligen det bästa med staden?
– Det är stort men ändå litet, du kan typ gå överallt och det finns alltid något att göra. Jag har alltid stört mig på alla som slänger sig med ordet ”bästkusten”, men det ligger något i det ändå.