Shitkid har gått från solo till duo och är tillbaka med nya albumet Detention som tar en tillbaka till skolgården, tonårskärlek, tuggummituggande och skolk. Musiken är likt innan kompromisslös och fylld med energi likt en positiv käftsmäll.
Shitkid har gått från soloprojekt till att bli en duo. Kanske är det inte heller någon chock för de flesta då Lina Molarin Ericcson som tidigare spelat i Matriarkatet har figurerat flitigt på Shitkids Instagram.
Åsa: Jag har inte spelat in eller skrivit med någon annan innan. Det är väl det som har blivit annorlunda. Vi blev kompisar ganska snabbt när vi väl började spela ihop och upptäckte att det gick bra att spela in och skriva musik ihop. Om en av oss fastnade någonstans så kunde den andra fortsätta. Det känns väldigt naturligt. Sedan gör vi även likadana moves på scen, så det är lika bra att vi slår ihop oss.
De kände inte varandra sedan innan utan hade träffats på fester och festivaler, de hade gemensamma vänner men aldrig riktigt pratat med varandra ordentligt. På den tiden spelade Lina i det numera nedlagda bandet Matriarkatet som Åsa lyssnade mycket på.
Lina: Vi lärde väl känna varandra på grund av att vi alltid var sist kvar på festerna.
Åsa: Ja, det var vi verkligen. Jag frågade Lina om hon ville vara med. Jag såg Matriarkatets sista spelning och hade lyssnat mycket på er men aldrig sett er live. Jag hade redan tänkt på dig innan dock men jag hade aldrig sett dig spela. Jag tror det var magkänslan, ödet eller något sådant. Stjärnorna kanske.
Åsa och Linas nya album Detention är en tydlig flirt med pop-punken och emo-soundet från Shitkids tonårstid. Produktionen och mastringen är signerad Lovina Isaksson som också spelar i Dolores Haze, Arvid Sjöö från Sudakistan som tidigare fått kicken från bandet har spelat gitarr och Josefine Lyzwinski från Dead Vibrations ligger bakom trummorna på albumet.
Foto: Moa Romanova
Att lyssna på låtarna är som att slängas tillbaka till skolkorridorer, snörade färgglada Converse och sönderälskade Dr Martens, tvivelaktiga frisyrer och tonårshumörsvängningar. Musiken är likt innan rå och kompromisslös, fylld med energi likt en positiv käftsmäll.
Albumomslaget pryds av bandet ikvälla skotsrutiga kjolar, kängor, höga strumpor och vita skjortor á la skoluniform som matchar soundet på albumet och för tankarna till butiken Shock och klassiker såsom Emo-trappan och festivalen Pier Pressure som ägde rum i Göteborg 2010.
Hur kommer det sig att ni drogs till den typen musik från första början?
Åsa: Jag var emo när jag var yngre.
Lina: Jag har aldrig varit emo eller lyssnat på sådan musik, men när vi började skriva låtarna så började vi lyssna mycket på det. Jag är typ emo nu.
Åsa: Jag lyssnade jättemycket på den typen av musik när jag var yngre och gör det lite då och då fortfarande. Det är en passande genre för oss, den känns så himla ironisk på något konstigt vis även fastän alla var superseriösa med att de hade väldigt starka känslor. Egentligen så var det bara en stil, en trend.
Lina: Det är bara påhitt alltihopa. De sa att de var ensammast i hela världen och hade inga kompisar men egentligen så var de hur kända som helst och superpopulära.
Åsa: Det är en sådan konstig genre när man ser tillbaka på det tycker jag. Det känns som att ingen annan genre har varit så som emo var. Sedan tycker jag att det är en bra genre helt enkelt.
Vem är mest emo av er?
Åsa: Moa Romanova. Hon börjar alltid blöda på olika vis.
Lina: Hon gråter rätt så ofta också.
Detention låter som något som hade kunnat spelas på ens Ipod eller MP3 på väg till skolan under ens tonårsår. Hur var ni själva som tonåringar?
Lina: Jag var ganska normie men också lite fjortis. Men du var väl ganska emo?
Åsa: Ja, jag var fett emo. Sedan var jag poppig och hade någon pottfrilla.
Detention är det första albumet som fötts ur duons idé om att göra genrebaserad musik där de helhjärtat kanaliserar och kapslar in ett sound och en stil som kommer att resultera i EP:s där de experimenterar med olika stilar inför varje släpp.
Lina: Det känns som att det ändå kommer att låta som Shitkid, precis så som det gör på den emoskiva vi nu släpper.
Åsa: Vi har pratat om att vi ska göra en popskiva framöver och en massa olika skivor med olika genres. Det är nästan bara att välja en genre. Vi tänker att vi ska försöka sitta och göra EP:s på tre fyra låtar, men gärna göra många olika.
Inför Detention lyssnade de på en spellista fylld med Weezer, The Offspring, Green Day och Simple Plan, det hörs verkligen när en lyssnar på albumet och är lite charmigt. En slängs tillbaka till den där alternativa rocken som omfamnade alla ens struliga tonårskänslor. Att lyssna på ljudbilder som låter som det soundet de vill återskapa har hjälpt dem att komma igång med musiken.
Åsa: Det är nästan lite nice att härma ibland. Att spana in specifika ljud och stilar och försöka återskapa det.
Lina: Om vi skulle komma på något nytt så satte vi på en låt och försökte göra något åt det hållet. Sedan blir det ju något helt annat ändå.
I sommar har Shitkid flera gig inplanerade, de kommer exempelvis spela på Pustervik i maj och duon kommer även att besöka flera festivaler i både Sverige och Norge. När de får frågan om de har några bra festivaltips inför sommaren duggar svaren tätt.
Åsa: Kanske ha så lite kläder som möjligt med sig, men man kanske vill ha en regncape. Man har alltid för mycket saker med sig. Allting blir alltid smutsigt för att man råkar lägga ned en tröja man fått bajs på i sin väska. Det är lika bra att ha så få kläder med sig som möjligt och tvätta dem i någon sjö. Sedan tycker jag att man ska bo i tält.
Lina: Sätt upp tältet i skuggan, om man glömmer att göra det så vaknar en upp av att tältet är som en ugn för att man har sovit i solen hela morgonen, det är det värsta som finns i hela världen.
Åsa: Det är en rookiegrej, inte tälta i solen och inte tälta bredvid bajsrännan eller staketet. Det gjorde vi en gång och vi fick bajs i tältet. Moa eller jag eller vem det nu var klev i en stor bajshög och klampade rätt in i tältet, sedan var det bajs i hela tältet. Att ha med sig en väckarklocka är också ett bra tips, så att man vaknar ur sin bakfylla om man inte vaknar av solen.
