Kanske har du sett lokaltidningsnotisen från tidigt 2000-tal som gjort en nyhet av att ett gäng killkompisar inte kunde köpa CD:s då skivbutiken var stängd? Om inte så finns det nu en hel dokumentär som frossar i notisen. Vi har snackat med komikern Jonas Strandberg som ligger bakom själva dokumentären om vad det egentligen är som är så fascinerande med notisen. 

Hur föddes iden till att göra en dokumentär av ”Det blev ingen CD”-notisen? 
– Idén föddes i podden Arkiv Samtal, när jag sa till Simon Gärdenfors att det hade varit fett om man skulle göra en hel dokumentär om något så litet som den notisen. Då frågade han mig varför jag inte bara tog tag i det, vilket jag faktiskt inte hade ett bra svar på. Så där startade det.

Varför tror du att notisen har blivit såpass delad och uppskattad som den ändå har blivit? 
– Jag tror att den blivit så stor för att den talar till en småstadstristess många svenskar nog är väldigt bekanta med. Och för att den i grunden är en så fruktansvärt tråkig ickehändelse att den slår över och blir kul.

Vad är det som är så fascinerande med lokalnyheter? 
– Det fascinerande med lokalnyheter är att de berättar om vår vardag på ett sätt som större nationella nyheter inte gör. Stora händelser är svårare att relatera till.

Vad är den största lärdom du dragit efter att ha gjort Det blev ingen CD-dokumentären? 
– Den största lärdom jag dragit är att folk tycker det är pyttelite obehagligt när man ringer och ringer och de inte svarar och då dyker man upp utanför deras dörr. Så det tar jag med mig.

Vad kan den som dyker upp på filmvisningen i Göteborg förvänta sig? 
– Den som kommer till visningen i Göteborg kan förvänta sig ett ganska spektakulärt evenemang. Utöver själva filmen bjuder vi på fantastisk standup med bland andra Emma Knyckare och ett efterföljande scensamtal där publiken får ställa frågor.

Vad har du för planer för sensommaren? 
– Mina planer för sensommaren är att så många som möjligt ska se filmen vi gjort. Jag är väldigt stolt över den. Den är fin och rolig.