Fredrik Sologub, mer känd Dive Madhouse, är aktuell med utställningen Memories Interwined där han dyker ned i det undermedvetna och låter drömvärlden möta det konkreta.
Senast vi intervjuade dig hade du en massa nyheter på gång, sen kom pandemin. Hur har ditt 2021 sett ut hittills?
– Ja, rimlig beskrivning. Fullt schema och sen en plötslig pandemi. Men bra! 2020 var ett väldigt utmanande år på många fronter, men tack vare den riktning vi lyckades ta så har 2021 fått en spännande start. Det har fortsatt på den inslagna, digitala vägen, som vi naturligt och tacksamt kunde ta in på – under 2020. Med fortsatt mycket visningar i digitalt format, vilket tacksamt också lett till mycket försäljning av originalverk den vägen. Därutöver så ser vi äntligen ett ljus i tunneln vad gäller att börja kunna ställa ut och visa den fysiska konsten i fysiska miljöer för människor att kunna komma och ta del av i fysisk person. Där jag, under första halvan av året, hunnit vara med på en utställning i London samt en mindre, välkurerad utställning i miljö – med vassa Gbg Deco i Majorna. Det sammantaget har gett mycket inspiration till min senaste serie originalverk som jag jobbat intensivt med under våren.
Du fick ställa om från klassiska utställningskonstellationer till digitala showrooms och visningar, hur har det varit att nästintill enbart kunna visa upp sin konst digitalt?
– Ja, precis. Lite av en chock när pandemin slog till och det ledde successivt till att jag fick ställa in de sex inplanerade utställningarna jag hade i New York, Stockholm, Venedig och Monaco under 2020 års första hälft. Det tillsammans med ovissheten som följde – var nog det tuffaste i omställningen. Men när jag väl brutit ihop och kommit igen, som tidsmässigt inte tog så lång tid – även om den emotionella resan var längre, så var riktningen tydlig. Digitala plattformar har varit centrala i hur jag har kunnat bygga upp och kommunicera min professionella plattform sedan starten. Allt från att medvetandegöra och interagera med människor om min konst, interagera med kollegor – agenter – och gallerier över hela världen, informera och bygga upp inför utställningar samt genomföra försäljningar av originalverk. Den stora transformationen under 2020 var framförallt den digitala kundmognaden och den ökade efterfrågan på att virtuellt kunna uppleva och förvärva konsten. Där många kunder genomgick en digital mognadsprocess från skepsis inför att köpa fysisk originalkonst online till att det blev fullt naturligt att köpa fysisk originalkonst online. En process som normalt kanske tagit två till tre år till. Nu tog den processen istället två till tre månader. Helt på grund av pandemin. I mitt fall har den digitala närvaron som sagt från starten varit en naturlig del i min kommunikation och interaktion med konstscenen och konstmarknaden. Så att visa konsten online, interagera kring den och förbättra och förenkla för intressenter att kunna ta del av den och köpa den online har varit intressant, spännande och häftigt. Helt klart! Med det sagt har jag saknat interaktionen, sammanhangen och mötet med människor kring konsten. Den stora skillnaden jag upplevt digitalt versus fysiskt är nog främst att helt agera i de digitala rummen som emellanåt känns som att agera i lite av ett vakuum. Det kan vara spännande möten, häftiga konversationer och väcka känslor, även i de digitala rummen. Men, det känns ibland som att det sker i ett vakuum. Det är du och dem du interagerar direkt med. Ingen annan får ta del av det. Stämningen, inflikanden, värmen och möten människor emellan är svårt att återskapa i digitalt format. Det är något jag saknat och ser mycket fram emot att återigen kunna uppleva och ta del av.
Foto: Hanna Lindén
Hur har det varit att vara konstnär under en pandemi?
– Bra fråga. Många delar har nog varit som för de allra flesta under pandemin. Som människa och social varelse. Som konstnär har det tuffa varit alla de fysiska och interaktiva sammanhang som en har tvingats ställa in eller lägga på is. I mitt fall är de fysiska utställningarna ofta kulmen på en längre period av mycket kreativt, hårt arbete som en tillslut får visa upp, interagera kring och dela. Något som för mig som är ganska social – saknats enormt. Normalt ger det mycket inspiration för kommande utställningar, där jag kan bygga på och vidare på det utställda och det upplevda – i mötet med andra. Det har varit utmanande professionellt – men där det också öppnat sig nya häftiga möjligheter. I huvudsak på den digitala fronten. Och där har utvecklingen som sagt fullkomligt exploderat. Den positiva utvecklingen har kompenserat en hel del både vad gäller interaktion (om än digital) och visningar men också i nya kunder, utställningskontakter och utställningsytor världen över.
Skulle du säga att det har påverkat sättet du arbetar på?
– Inte särskilt mycket vad gäller min kreativa process i studion. Men i allra högsta grad arbetet med hur jag har visat min konst – forumen, nätverken och de digitala plattformarna. Tillgängliggörandet av konsten i hur vi visar upp den, välkomnar betraktare närmare in i vårt arbete och även förmedlar konsten till nya ägare – har utvecklats i ultrarapid och det är något jag är väldigt glad över. Parallellt med att den de fysiska sammanhangen tack och lov börjar komma tillbaka. En betydligt mer utvecklad digital mognad på konstscenen och konstmarknaden tillsammans med en fysisk uppöppning (som vi nu ser börjar komma tillbaka) kommer möjliggöra en spännande framtid för konstvärlden.
Den 19/6-15/8 är du aktuellt med utställningen Memories Intertwined på Skanshof Galleriet. Hur skulle du beskriva utställningen?
– Utställningen utforskar det irrationella samspelet i vårt undermedvetna. Ett utforskande av den konstanta dialogen mellan det rationella och konkreta vi observerar i vår vardag och det absurda och gränslösa i den summering då vi bearbetar det vi upplevt, i vår drömvärld. Verken är en samling nedslag, att själva speglas i – där vi dagligen går runt och bär på detta bisarra motsatspar.
Foto: Hanna Lindén
I utställningen möts vår drömvärld med det konkreta och rationella. Hur kommer det sig att du fastnade för just det ämnet?
– Jag tycker det är intressant när det vi till vardags ser som konkret och rationellt, i vardagliga ting, förhållningssätt och regler summeras och bearbetas i en drömvärld där absurdism och gränslöshet är norm. Och där någonstans, mitt emellan eller i båda världar – befinner vi oss. Somliga strävar efter rationella förklaringar till allt. Andra dagdrömmer från morgon till kväll. De flesta av oss balanserar nog på spektrat någonstans däremellan. Och den balansen, hur vi förhåller oss till den – eller inte – tycker jag är väldigt spännande. För det är just där någonstans vi blir till.
Finns det några specifika ämnen eller teman som du gärna dras till i ditt arbete?
– Bra fråga. Ett återkommande tema i min konst, vare sig det är den helt abstrakta eller mer figurativa – så är dragningen till att genom konsten undersöka, djupdyka och konversera med vårt undermedvetna något jag ofta kommer tillbaka till. Ännu mer spännande tycker jag det blir när du låter det medvetna sinnet och det undermedvetna föra dialog. Och där och då konversationen sker, i den sprakande dynamiken – finns det väldigt mycket fascinerande att utforska. Dels för att jag i det får syn på mig själv. Men också då och då, kommer närmare insikten av vad det är att vara människa. Vad exakt det är vet jag inte. Men bara ibland, mitt i arbetet, uppstår vissa klarheter. Inte i form av ord. Men det är en känsla där du känner att ”just såhär” är det. Då kan du för en liten kort stund vara i just det. Sedan, snabbt, försvinner det igen. Först har det gett dig några stora, friska inre andetag. Och därefter vet du att du vill och måste tillbaka.
Vad arbetar du med just nu?
– Just i detta nu är det febril aktivitet inför Memories Intertwined som jag tillsammans med Skanshof Galleriet har större officiell öppning av nu på lördag den 19e juni, kl. 14.00-16.00. Vi har fått ett fantastiskt fint gensvar med många som vill komma och kika på denna helt nya figurativa samtidsserie av mina originalverk. Det gör en otroligt upprymd efter att inte ha fått ha en fysisk större utställning på ett och ett halvt år.
Vad har du för planer för resten av året?
– Nu i sommar är det fullt upp! Först och främst Memories Intertwined som vi öppnar nu på lördag och som sedan håller på fram till den 15 augusti. Därefter – och under tiden – ska jag vara med, med en del större tavlor på bland annat en utställning med ett galleri i London. Den utställningen öppnar den 6 juli. Sedan väntar en utställning i Madrid följt av Paris International Contemporary Art Fair i september. Efter det ser vi fram emot fler aktiviteter som vi just nu planerar inför, till hösten. Så, mycket kul. Och väldigt spännande och hoppingivande att äntligen igen kunna komma igång och komma ut med fysiska utställningar!
