Vega Bryggeri vill etablera Ringön som en självklar plats i stan där man ska kunna botanisera bland öl och upptäcka nya akter, såväl lokala musikpärlor som internationella stjärnor. Följ med när Djungeltrumman möter Göran Lember som ansvarar för Vegas event och bokningar.
Ute vid de gamla fabrikskvarteren på Ringön huserar Vega Bryggeri. Här bryggs det inte bara öl, planen för den kommande framtiden är även att etablera Vega som en konsertscen där artister och band från diverse genres kan finna sin plats. Personen bakom bokningarna heter Göran Lember, och ansvarar för Vegas konserter och evenemang.
Görans kärlek till musik sträcker sig långt tillbaka, redan i tioårsåldern hade han en han en brokig skivsamling som stack ut i bekantskapskretsarna.
– När mina kompisar satt och visade mig sina häftiga equalizers så letade jag hi-fi med två rattar max på förstärkaren liksom. Så jag har alltid haft ett väldigt stort fokus på musik och själva upplevelsen. Det är väl det som gör att det kan bli jätteroligt här, både för mig och alla inblandade egentligen – att ha en enorm variation och bredd på vad som står på scen. Att försöka hitta grejer som är etablerade och försöka hitta grejer som folk inte riktigt upptäckt ännu och vara en booster för lokala pärlor och smycken som fler borde få reda på.
Ambitionen är att skapa en konsertscen som lockar folk att konsumera musik på ”andra sidan älven”, som Göran kallar det. Han berättar att Vega har som mål att få folk att upptäcka att Göteborgs konsertområde inte nödvändigtvis behöver vara koncentrerat till innerstaden.
– Det är egentligen ingenting som hindrar oss från att köra utomhusgig här heller. Det är bara att ansöka och försöka få det på plats, det hade varit superhäftigt. För det är rätt nice miljö precis vid vattnet och sådär. Hela idéen med verksamheten här ute, förutom att knyta mer kontakt med Göteborgarna, är att få över folk till att konsumera musik på andra sidan älven. Det finns ett behov av att bredda platsen och var man lyssnar på musik i stan tycker jag. Det är jäkligt etablerat runt Långgatorna och en bit in i Majorna, så det är kul om man kan få ut folk hit också. Sen kanske vi kan knyta an med Frihamnenområdet också och göra större satsningar.
Inför 2022 vill Vega försöka att sätta mer etablerade akter på scenen och skapa ett återkommande kalendarium för att därefter även kunna fylla på med lite mer udda musikakter.
– Vi vill även försöka att göra en liten festivalsatsning, en- till tvådagarsgrejer eller bara en lång dag inom vissa olika genres. Det kan vara electronic body music eller vad som helst. Så det är väl tanken under 2022 – att etablera det som en scen i stan. Jag tror att det kommer att vara en del band som kommer att synas här som inte får plats någon annanstans. Det är egentligen bara av den anledningen att det blir för stort för dem på andra ställen. Än så länge har vi lite möjligheten att göra precis som vi vill, så det kan bli rätt häftiga saker.
Har du någon drömbokning som du skulle vilja få till?
– Jag vågar inte riktigt säga det för den kanske är på väg. Men säger jag den nu så kommer det att spricka. Men jag har väl några, det hade varit kul att få över lite balla band från England hit. Det finns ett coolt band som heter Sleaford Mods som är störtsköna, jag hade gärna velat ha dem på scen och Little Simz. Sen har vi Jonas Rathsman och dj-kollektivet här på ön, det hade varit skitkul att göra en klubbsatsning med dem till exempel. Det viktigaste är att inte nischa oss tycker jag. Det känns viktigt för oss, att ge en plats åt alla som gör det med själ och hjärta.
Göran berättar att det är en del arbete med att etablera Ringön som en plats för konserter, men att de i och med sina första publika bokningar redan har kommit en bit på vägen.
– Vi har en grej som blir klar nu som jag tycker är svinkul och som jag även tycker sätter oss lite på kartan, det är ett band som heter Tonbruket som kommer att lira här i april. Det blir lite av varje. Det bubblar och puttrar en hel del i stan, det finns rätt mycket musik. Det finns en punkscen som lever, man behöver lösa en ny plats för det, här kan vara en sådan. Det finns jättemycket spännande i de utsatta delarna av Hisingen som också skulle vara häftigt att hitta en positiv vibe kring. Att visa vad som kan hända i de områdena istället för att bara höra om skit. Det finns jättemycket kreativitet och uttryck som är viktiga och den scenen måste finnas någonstans också.
Tanken med att ha bryggeriet öppet för publik verksamhet är att besökarna ska kunna komma till Vega och möta människorna bakom ölen, eller gå på en konsert. De vill även kunna erbjuda mer än det sortiment som går att finna hos systembolaget.
– Vi behöver berätta om vad vi gör och hur vi gör det för att definiera oss mot befintliga produkter som har funnits i alla år. Det är en linje i det, att vi ska kunna få ett samtal kring ölen och kunna få respons. Det är fantastiskt fint att kunna få direktrespons. Folk är skitduktiga annars ändå på Insta, Fejjan och olika ratingsiter men att just få samtalet över disk är jättekul och betyder supermycket för oss.
Foto: Nate Brinker
Under de senaste åren har allt fler kreativa verksamheter öppnat upp på Ringön, här finns bryggerier, konstnärer och musiker som samsas med den äldre Ringöbefolkningen som arbetar med tillverkning och produktion. Göran berättar att Ringögemenskapen har stärkts av stadsutvecklingsprojektet Saltet på Ringön vars syfte var att utveckla Ringön till en mer levande stadsdel. Idag är deras uppdrag färdigt, men känslan av att man hjälps åt på Ringön lever kvar.
– Jag tror att det finns två nivåer. Den ursprungliga Ringöbefolkningen som kom då det var en billig möjlighet att etablera sig med sina företag. Det var ganska bra logistik och man kunde göra lite vad som helst, tillverkning, produktion och mycket transporter blandat med folk som aktivt ville ta ett steg utanför standardsamhället. Då var det kanske inte så himla mycket samarbete, men i och med att Saltet på Ringön etablerades så har de knackat dörr hos jättemånga företag och blivit insläppta och pratat om vad de vill och då har de insett att de här små öarna som finns med viljor och lust att hitta en Ringö-anda, den har de varit med och puttat fram. Nu är det ett antal nya aktörer som har kommit de senaste tio åren som står för något nytt och som är än mer villiga att samverka. För man måste ha en anledning till att samverka också. Nu har många av oss publika verksamheter så det finns en naturlig grund. Men om jag tillverkar tavelramar finns det kanske ingen mening med det, med vem ska man samverka och varför? Innan har kanske många fredat platsen mot andra nu öppnar vi upp den.
Vad tror du kommer att hända på Ringön framöver?
– Jag tror att vi kommer att få åtminstone tio spännande år framför oss. Beroende på hur mycket vi har lyckats att skapa här under de tio åren så kommer det att påverka hur de kommande tio åren ser ut. För om vi har lyckats att flytta över stor del av människors uppfattning om var i staden man kan göra saker och att det finns ett utbud här ute som är värt att komma hit för, då kommer det naturligtvis att dra med sig verksamheter. Det kommer att etableras fler här ute och det kommer naturligtvis att attrahera intresse från aktörer från city. Det är klart att ju mer vi lyckas med att få platsen på kartan desto större risk är det att det blir gentrifierat. Samtidigt har väl alla platser i stan sin period, sen kanske det blir ett annat område som får den viben. I bästa fall får vi tio år av experimentlusta och kreativt utbyte här.
– Om man nu bara tar det rent svart eller vitt så kan det finnas ett motsatsförhållande i det, att man driver en utveckling som man kanske inte önskar i slutändan. Samtidigt så är jag inne på att en stad måste leva och om allting är konstant så blir inte det bra heller. Om det nu blir så att stadsdelen blir väldigt het om ett antal år, då finns det anledningar till det och så får man agera utefter det. Den ursprungliga viben som kanske fanns här går att finna på nya platser i stan. Det intressant är om man faktiskt kan lyckas att få finpizza restaurangerna att samexistera med det som fanns här från början och det är väl i det utmaningen finns.
