Efter mer än ett decennium som band har Spiders fortfarande inga problem med att hitta nya vinklar i sin musik. Den 18 november spelar de på hemmaplan, på Nefertiti. Spiders sångerska Ann-Sofie Hoyles berättar att de redan då kommer att bjuda på några nya låtar från det kommande albumet.
Rockbandet Spiders består av Ann-Sofie Hoyles på sång, John Hoyles på gitarr, Olle Griphammar på bas, Rickard Hellgren på gitarr och det senaste tillskottet Oskar Brindmark på trummor. Det är Ricard Harryson som lämnar bandet efter ett decennium som Spiders trummis. Men innan dess är han med och spelar in det nya albumet som kommer ut någon gång under nästa år. Det blir det sista han är med på.
– Det är skitkonstigt för jag är både glad och peppad över vår nya trummis Oskar. Han är så jävla duktig. Självsäker och ödmjuk. Samtidigt som jag har en stor saknad i kroppen. Att Ricard ska stå bredvid när vi spelar och inte med. Att jag kommer titta honom i ögonen fast framåt och inte bakåt. Så det känns bra men det känns konstigt. Det känns nytt. Men det behöver inte vara något negativt, säger Ann-Sofie Hoyles.
Den 18 november intar Spiders Nefertiti i Göteborg. Något som Ann-Sofie ser fram emot. Dels för att hon fortfarande känner av att det är en helt annan nerv i publiken och utelivet efter corona. Att det fortfarande bubblar med stämning. Dels för att bara få komma in till stan och träffa alla vänner. Sedan något år tillbaka bor nämligen Ann-Sofie och hennes man John Hoyles, som också spelar i bandet, strax utanför Öxabäck någon timme utanför Göteborg.
– Så det är en väldigt speciell känsla. Det är inte alls som att spela ett vanligt gig någon annanstans. Det är mer i hjärtat på något sätt. Vi kommer spela några nya låtar redan nu, vi kan inte hålla oss. Förhoppningsvis kommer det några trogna fans i Göteborg och då ska de fan få se på något nytt. Vi är sugna på det och de är nog sugna på det också hoppas jag. Det ska vi ge dem.
Ann-Sofie berättar att de alltid söker efter någon ny vinkel på all musik de gör. Att de inte har någon ram för deras skapande. Den kommande skivan beskriver hon som mer punkig. Hon berättar att bandet har varit trötta på att spela alltför välpolerad musik. Att det nu är Ramones och Blondie som gäller.
– Jag vet inte om vi har blivit påverkade på något sätt för att vi har haft ett så jävla lugnt liv nu. Att man bara har varit så jävla förbannad typ. Så det har bara varit raka rör och punkiga låtar, säger Ann-Sofie och fortsätter:
– Du vet när någon frågar hur man mår eller om vad som hänt sedan sist och så har man något stort att berätta fast man inte riktigt kan sätta ord på det. Att jag känner att jag har någonting med det här. Men sedan vet man ju aldrig vad andra tycker. Men jag känner personligen att jag är väldigt glad över detta som vi håller på och skapar.
Tiden framöver beskriver Ann-Sofie som väldigt spännande. Att gänget i bandet känner det varje gång de träffar varandra. De hittar till och med nya vinklar på gamla låtar som de står och nöter för att den nya trummisen ska lära sig. De känns också nya.
– Jag har fått en sådan jävla nytändning. Jag vet inte vad det kommer sig av. Det känns bara kul. På riktigt.
