Danskvällen Dusk to dawn inleds med en världspremiär av Bobbi Jene Smith och Or Schraiber, där GöteborgsOperans Orkester spelar Cassandra Millers I cannot love without trembling. Efter paus framförs Solo echo-koreografen Crystal Pites världssuccé Frontier i en ny version. Föreställningen börjar idag och spelas fram till 27 april.
Koreografen Bobbi Jene Smith blev känd för en bredare allmänhet när hon porträtterades i dokumentären Bobbi Jene 2017. Filmen vann flera priser, bland annat Bästa dokumentärfilm på Tribeca Film Festival. Tillsammans med Or Schraiber har hon skapat verk för bland annat Parisoperan och Kungliga baletten i Köpenhamn.
I sitt första samarbete med GöteborgsOperans Danskompani vill de skildra den kraft som får människan att, trots sin bräcklighet, kämpa för att hålla hoppet vid liv. Navet och det som gett verket dess titel är violakonserten I cannot love without trembling, av den kanadensiska kompositören Cassandra Miller. Musiken framförs live av GöteborgsOperans Orkester, under ledning av dirigent Nathan Brock, med viola-solister på scenen.
– Vår utgångspunkt är Cassandra Millers sätt att komponera musik. Hon har berättat hur hon började arbeta med sin violakonsert genom att lyssna på den grekiske violinisten Alexis Zoumbas, det gav hennes musik en folkloristisk ton. Vi drogs till att undersöka det här uttrycket visuellt. Vårt verk bygger på idén om att försöka hålla fast vid något vi har glömt, vid danser och rörelser som har försvunnit. Cassandra Miller refererar även till ett citat av Simone Weil: “Varje separation är en förbindelse.” Den här tanken blev en central utgångspunkt för vårt arbete, säger Bobbi Jene Smith och Or Schraiber.
Kvällens andra verk Frontier är en världssuccé i en ny, uppdaterad version som presenterades i koreografen Crystal Pites hemstad Vancouver hösten 2024. Crystal Pite är en av vår tids mest inflytelserika och omtyckta koreografer och på GöteborgsOperan gavs hennes hyllade verk Solo echo så sent som i februari i år.
Frontier blickar genom solon, duetter och stora ensemblescener mot ett mörkt och kusligt universum. Ett gränsland.
– Det mesta i mitt arbete kretsar kring frågan vad som driver oss. Frontier är kanske det verk där detta uttrycks allra tydligast. När jag först skapade verket för Nederlands Dans Theater 2008 föddes det ur en personlig kamp med tvivel. Min tanke var att om jag gav tvivlet en fysisk form kunde jag kanske skapa en bättre relation till det. Men när skuggkaraktärerna tog form växte dess betydelse bortom det neurotiska och in i det kosmiska. Jag såg det som ett sätt att gestalta ovisshet – en möjlighet att personifiera det okända och låta det dansa, säger Crystal Pite.
Dusk to dawn: I cannot love without trembling av Bobbi Jene Smith och Or Schraiber. Frontier av Crystal Pite. Längd ca 2 timmar inkl. paus. Stora scenen. Världspremiär/premiär torsdag 3 april kl 19:00. Spelas till 27 april.
