Nästan alla älskar dem. Ikväll spelar supergruppen Amason på Liseberg. Vi tog en pratstund med bandets förstesångare Amanda Bergman.

Hej Amanda! Vad känner du egentligen inför epitetet ”supergrupp”? Många supergrupper har det ändå gått åt helvete för.
– Jag tar på mig surgubbesäcken och tänker att jag sköter mitt, alltså är med i bandet och försöker göra det på bästa sätt, så får allt omkringliggande, såsom till exempel media göra sitt arbete. Jag har full förståelse för att det behövs sorterande epitet av olika slag i denna komplicerade värld. Men det är ju av väldigt liten betydelse för vad innehållet egentligen är. Vi kommer antagligen inte vara varken bättre eller sämre oavsett om någon kallat oss supergrupp eller ej, menar jag.

Varför fungerar Amason så bra ihop som band?
– Vi har väldigt roligt tillsammans, vi skrattar väldigt mycket och gör gärna narr av oss själva som ren energiutvinning. Vi är rätt flexibla också, med varandra. Våra förväntningar är mobila och vi kan tänka oss stordåd likaväl som plötslig dråplig död.

När insåg du att du hade en bra sångröst?
– När jag märkte ett mönster av att folk sa ungefär samma saker – efter ett tag förstod jag att det vore ologiskt om alla ljög.

Hur hör du om en melodi är bra – vad händer i dig?
– Man vill sjunga den flera gånger på raken och det är roligt i princip varenda gång utav de första fyrtio.

”Vi skrattar väldigt mycket och gör gärna narr av oss själva som ren energiutvinning”  

När du skriver texter: vem tror du att du försöker härma?
– Alla härmas åt alla håll så det är svårt att ens märka när man härmas. Det är en enda ormgrop.

Nämn nån oväntad inspirationskälla till er musik. 
– Stefan Borsch och Peder Fredricsson.

Vad bör vi förvänta oss av Lisebergskvällen? Hur mycket nytt kommer ni köra?
– Vi kör cirka 3 nya låtar och vi är oerhört spelsugna och pigga. Mer än vad vi skulle vara om vi hade spelat under en vanlig ”spelperiod” när man lätt tar det hela för givet och inte kan peppa igång så hemskt hela tiden för då blir man utbränd. Men nu har vi har bara denna spelning och sen går vi vemodigt i ide igen, så kom för har vi tur blir det bra!

Sista fråga: varför är I wanna know what love is, som ni har gjort en cover på, en bra låt? Älskar den.  
– Den är rakt på rödbetan och har spöklika ackord.