För vissa är det vardag, för andra är det något mer främmande. Hur som helst blomstrar växtbaserad kost både på restauranger och hemma i köken. Men vad innebär det egentligen att äta växtbaserat? Enligt matkreatören Therese Elgquist behöver du inte vara varken vegetarian eller vegan!

Therese har precis tränat och är lite rödlätt om kinderna efter kylan utanför. Hon står vid mikron i det rosa kontorshotell hon hyr en flexplats på. Det hon har på tallriken ser inte så mycket ut för världen, men hon förklarar hur näringsrikt det är.
– Det är massa olika lunchlådor som blev ett hopplock, säger hon och sneglar ned på tallriken.
– Det är morotskräm med citron, bakad pumpa, falafel gjord på gröna ärtor och lite rårivna grönsaker.

Therese kallar sig själv för “food creator” och “food stylist” som enkelt och snabbt blir översatt till matkreatör. Det var under en praktikperiod på ICA:s kundtidning Buffé som hon fick upp ögonen för yrket. Ett yrke hon förklarar som kreativt.

– Jag har alltid tyckt om att vara i köket och laga mat, och alltid tyckt om det kreativa. Ett tag hade jag tanken på att bli smyckesdesigner och beställde hem grejer till det, en annan gång var det kläddesigner jag skulle satsa på.

Vad innebär det egentligen att vara food creator och food stylist?
– I min värld betyder det att jag kreerar recept till tidningar, magasin, företag och hemsidor. Och så skriver jag kokböcker. Enkelt förklarat så hittar jag på och provlagar recept, stylar matfotograferingar och reklamfilminspelningar, håller föreläsningar och konsultar på olika vis. Dessutom äter jag väldigt mycket god mat, säger Therese och ler.

Kosten som Therese fokuserar på, både till sig själv och inom sitt arbete, är växtbaserad. När det kommer till skillnaden mellan vegansk och växtbaserad kost är hon tydlig och förklarar att det finns en markant skillnad när det kommer till regler.
– I min värld finns det en mycket viktig skillnad och det är att växtbaserad mat är mat som till allra största delen baseras på växter, men det behöver inte nödvändigtvis vara uteslutande växter. Det är okej att blanda upp det gröna med det som faller en i smaken. Det finns så mycket regler och förhållningssätt i världen så vi behöver inte ytterligare ett. Speciellt inte ett som handlar om mat då det är ett så pass känsligt och laddat ämne.

Enligt henne handlar allt om att lära sin mun att känna igen smaker. Hon ger exemplet på ett nyfött barn; hon säger att när vi föds kan vi bara känna igen söta saker. Den beska, som till exempel finns i bland annat ruccola och grönkål, känner många små barn inte igen och tycker därför inte om det.
– När man väl har vant sig och sin tunga vid att äta växtbaserat finns det ingen återvändo. Växtbaserad mat kan smaka så otroligt mycket, och olika, beroende på hur du väljer att tillaga och servera den. Det går inte att bli trött på det.

Dessutom menar hon att många är “rätt tråkiga” i sitt sätt att äta växter. Therese menar på att om man bara kokar en morot i vanligt vatten är den inte så speciell men om du istället kokar moroten någon minut kortare så den fortfarande har lite tuggmotstånd och sedan ringlar en go dressing över blir det en helt annan grönsak.
– Se det som möjligheter och inte som hinder.

Har du något tips till någon som skulle vilja börja äta växtbaserat?
– Mitt främsta tips är att äta efter säsong, det smakar helt klart bättre, säger hon och fortsätter:
– Och tänk utanför boxen. Du kan göra så mycket olika saker med samma grönsak. Börja med någon grönsak du brukar köpa hem och testa att tillaga den på nya sätt! Att finna inspiration på sociala medier, bloggar och i kokböcker är också ett bra tips.

När frågan kring varför växtbaserad mat är det nya i framtiden kommer på tal hänvisar hon bland annat till forskningen kring vår tarmflora, som enligt Therese visar att maten vi äter har en stark koppling till inte bara vår fysiska hälsa som man tidigare trott – utan även vår psykiska.
– Alla mår bra av att äta mycket grönt och tjänar därför på att äta växtbaserat, vare sig det är veganskt eller med vissa animalier som tillbehör eller smaksättning – inget är rätt eller fel.

Den här texten publicerades ursprungligen i Nöjesguiden.