Astrid S har ätit sig in i samtidens alla spotifylistor med popdängan Hurts So Good. Nästa steg mot världsherravälde är Rix FM–festival, där norskan just nu drar runt hela Sverige med ett helt hockeylag av välkända artister. Vi kände oss piskade att veta lite mer om 19-åringen.

Hej Astrid! Du var med i idol när du var femton, du hoppade av gymnasiet för att satsa på musiken. Hur var det? Hur hanterar man egentligen att behöva bli vuxen så.. snabbt?
– Jag har nog alltid varit mogen för min ålder, så att komma in i branschen som 15-åring var egentligen inte särskilt tufft. Musikbranschen i Norge är egentligen väldigt liten ­­– något jag tycker mycket om! Alla är goda vänner och alla vill varandra väl, eller jag vill åtminstone andra väl, haha. Men jag är också hela tiden noggrann med att ha människor runt omkring mig som vill mig väl och respekterar mig.

Berätta gärna lite mer om din nya, självbetitlade EP!
– Hela EP:n är en samling låtar jag skrev från när jag var 16 till idag, och handlar väl helt enkelt om hur man känner och tänker som ung kvinna, i alla fall är det utifrån det perspektivet jag har skrivit dem. Allt från hur det är att vara sårbar och i underläge i ett förhållande, till de där bästa ögonblicken i livet, till att vara nere och ledsen för att man inte får vara med någon som man verkligen vill vara med.

Vilken låt önskar du att du hade skrivit?
– Det där är en knepig fråga, det är så många låtar jag önskar att jag hade skrivit. Men den senaste jag har lyssnat på om och om igen är ”24/7” med Kehlani.

Vilken är den pinsammaste låt du lyssnar på?
– Christina Aguileras ”Genie In A Bottle”.

”Det är som om en kemisk reaktion löper genom kroppen när jag får skriva en låt”

Du har sagt att du inspireras mycket av bilder när du skriver musik. Vad för slags bilder talar vi om då?
– Jag gillar naturbilder så himla mycket! Bilder av utsikter, fjäll, och speciellt himmeln! Himmeln har så många olika humör: allt ifrån den där lite trista, gråa och bittra färgen, till en solnedgång i rött och lilla, en sån som man blir sådär dödsförälskad i. Jag inspireras också av ansiktsuttryck, eller om en bild verkligen fångar ett avgörande ”moment”. Då kan man skriva utifrån den och skapa sin egen historia.

Vad ger musik dig som inget annat kan ge dig?
– Musiken har alltid rört upp något särskilt inom mig. Den ger mig en känsla som ingenting annat kan, det är som om en kemisk reaktion löper genom kroppen när jag får skriva en låt, står på scen, eller bara ligger i sängen för att sova och nynnar på nånting. Precis nu när jag skriver detta går det upp för mig hur lyckligt lottad jag är som får syssla med musik professionellt! Att jag redan lever på det jag tycker mest om i hela världen, det kommer jag aldrig ta för givet.

Vart ser du dig själv om fem år?
– Jag HOPPAS att jag åker runt på världsturné med den bästa musiken jag någonsin har gjort, ett stort produktionsteam, och många fina klänningar!

”Inom typ fem timmar skulle hela världen drunkna i kakor”

Vad är din åsikter om svenskar? Jag har fått för mig att man i Norge hatar svenskar.
– Jag älskar svenskar! Har många svenska vänner, och skriver mycket av min musik i Stockholm. Jag tror att jag kommer flytta dit någon gång under min livstid. Maten är så billig!

Om du hade fått välja ett sätt som jorden skulle gå under på – vilket hade du valt?
– Oj! Hmm. Det måste vara att Norge hade haft en stor kakfabrik. Tänk dig världens största kakfabrik. Och där hade det producerats kakor varje dag av robotar. Och sen, plötsligt, hade någon slags kortslutning inträffat, och robotarna helt tappat kontrollen: de hade börjat producera otroliga mängder kakor i en enorm fart!!! Och inom typ fem timmar skulle hela världen drunkna i kakor.

Vilken är den största missuppfattning folk har om dig?
– Det vet jag faktiskt inte! Eller, kanske att folk tror att jag är väldigt lång. Jag är 1.68, och får ofta höra: ”Jag trodde du var mycket längre!”.