Efter gymnasiet tröttnade Beata Wallgren på alla stereotypa kroppsformer som flödade på reklamskyltar och i sociala medier. Idag har hon 7000 följare på i instagram där hon på ett kritiserar dagens ideal.
– Det är så förgiftat.
Beata Wallgren svarar bekymrat när jag frågar henne vad hon tänker på när jag säger ordet “kropp”.
– Speciellt kvinnokroppen, fortsätter hon och tar sen första klunken av kaffet som stått orört sedan vi satte oss ned för en stund sen.
– Det kanske är för att jag själv är kvinna, men första tanken av ordet kropp får mig att bli sorgsen. Det sätts ofta onödiga käppar i hjulet, för det handlar ju inte bara om en sak. Det handlar om allt från hudfärg, funktion, storlek och mass andra saker.
På Kafé Magasinet är det näst intill tomt på folk. Några barnfamiljer sitter på ett bord en bit bort, och på ett annat står tomma frukostbrickor som väntar på att plockas undan. Beata Wallgrenär uppvuxen i Långedrag och har ganska nyligen flyttat tillbaka till hemstaden efter en vända i Stockholm.
– Jag kom in på både konstskola och lärarprogrammet i Göteborg. Först valde jag konsten, men sen ändrade jag mig.
Om tre år blir hon alltså utbildad lågstadielärare, ett yrke som hon inte alltid drömt om. Men allt eftersom vi pratar, förstår jag mer och mer varför hon gör det nu.
– Jag gick i en klass och på en skola som var väldigt stereotypisk och ytlig. Under det sista året på gymnasiet märkte jag hur många tjejer, och killar för den delen, det var som gick på olika dieter och hade ätstörningar. Det var något skevt med alltihop.
”Alla kroppar behöver lika mycket plats och utrymme för att accepteras”
Det var också i slutet av gymnasiet som Beatas engagemang för just kroppen började ta fart på riktigt, vilket har lett till att hon idag har nästan 7 000 följare på Instagram. Där visar hon själv upp det som många andra kanske inte känner sig bekväma: bilder på när magen veckar sig, den mörka hårväxten på benen, det osminkade ansiktet.
– Jag vill visa hur min kropp ser ut på riktigt, att den är lika perfekt när jag sitter hukad som när jag sträcker på mig. Det är många tjejer i min närhet som bara lägger upp super-poserande bilder på sig själva, som nästan är orealistiska. Jag menar inte att tjejer inte får vara snygga och sexiga, det är klart att man får det. Men det behövs också mer än det. Det finns mer som är snyggt och sexigt, säger hon och fortsätter:
– Jag har alltid tänkt att det där skulle växa bort efter skolan, att alltid behöva vara “snygg”. Men ju mer man öppnar ögonen, desto mer ser man. Och det är som enda gymnasieklass nästan överallt i samhället, där ytan spelar så himla stor roll.
Beata pausar en stund och tar ytterligare en klunk av kaffet, som nog kallnat nu.
– Säg till om jag babblar för mycket.
Beata skrattar till, men med ett visst allvar.
–Men detta är så viktigt.
Efter gymnasiet började Beata skoja om det på instagram, om kroppen och hur skevt hon tycker att både män och kvinnors kroppar exploateras, att alla ska se ut på “ett visst sätt”.
– Det blev på något sätt lättare att göra det med humor.
Beatas instagramflöde varvas med bilder på henne själv och humoristiska klipp. En video handlar om när Beata själv ska handla maskeradkläder till en halloweenfest, och alla dräkter för kvinnor visar väldigt mycket hud. Vare sig det var en häxdräkt, harrypotter eller Darth Vader-utklädnad. Just den videon för oss in på vem hon tycker bär ansvaret för hur vi ser på just kroppar.
– Det här skrattade jag mest åt, men det visar så tydligt hur bland annat stora företag faktiskt sätter ett visst budskap: kvinnor ska vara smala och pleasa männen, och männen ska vara vältränade och tuffa. Jag var på badhuset för inte så länge sen, och då slog det mig faktiskt hur sällan det är vi ser olika typer av nakna kroppar, eller olika typer av kroppar för huvudtaget. Och det är just där problemet ligger, att vi nästan bara får se en typ av kvinnokropp och en typ av manskropp. Fler borde ta sitt ansvar, säger hon.
Vems ansvar är det tycker du?
– Ja verkligen, alla har ett ansvar. Det är så klart inget fel på en smal, “sexig” kvinnokropp, men det behövs annat också. Det är det som är problemet.
Har du som har tusentals följare på instagram, och jag, som bara har några hundra, lika mycket ansvar?
– Ja, det tycker jag. Oavsett vem du är eller hur många följare du har, så tycker jag faktiskt det. Det kan vara en sån liten grej som att faktiskt ta en bild när du sitter helt vanligt, som jag gör nu.
Beata visar skillnaden på sin kropp när hon sitter vanligt, lite hukryggad och lutar sig fram över bordet, och sedan skillnaden när hon sträcker på ryggen och putar upp bröstkorgen.
– Det lilla räcker, i alla fall ibland. Det är så lätt att vara kritisk mot detta också, men det är så viktigt. För annars normaliseras bara en viss typ av kropp och utseende. Varför skulle det inte vara okej att inte dra in magen?
Samtidigt som Beata pratar gestikulerar hon med båda händerna på ett tämligen uppgivet sätt.
– Det är många som har stora plattformar som inte tar sitt ansvar helt enkelt. Jag tycker det är fel.
Men om man inte vill ta ansvar då?
– Jag tycker att man ska det oavsett. Det behöver inte vara att du blir kroppsaktivist på heltid eller bara lägger upp ”normkritiska” bilder av dig själv. Men en bild utan smink eller med några veck på magen mellan alla uppstyrda bilder skadar faktiskt inte.
Många kanske inte vågar?
– Det är fullt förståeligt. För vi blir ju som sagt tillsagda hela tiden genom reklam och sociala medier hur vi ska se ut och vad som är snygg eller inte. Ett tips är exempelvis att pröva att ta en bild på stranden när du inte drar in magen, eller bara en så enkel sak som att ha lite annan hållning. Det finns hur många bra instagramkonton som inte bara visar upp superposerande bilder. Följ dem och inspireras. Alla kroppar är bra och alla kroppar behöver lika mycket plats och utrymme för att också accepteras. Börjar en kanske fler börjar, tänker jag.
Vad får du för respons på din Instagram?
– För det mesta väldigt positiv respons. Många har skrivit och tackat för att jag vågar visa upp mig själv på det sättet och att jag är kritisk mot normen. Men sen kan jag även få en del negativa kommentarer, ofta från killar, men också från tjejer som anser att jag inte har rätt till att lägga upp bilder på min kropp, för att jag inte är tillräckligt tjock. Men för mig handlar det inte om det. Jag tycker alla har rätt att visa upp sin kropp och samtidigt vara kritisk mot normen oavsett vilken kropp du har.
Det är också just detta, som gör att hon valt att studera till lågstadielärare. När jag frågar vad det är som har drivit henne till att aktivt lägga upp normkritiska bilder på sin instagram, svarar hon frustration.
– Nu i efterhand har det nog legat och puttrat sedan hela skolgången. Från det att killar har tafsat en på rumpan, och att ingen vuxen varit där och sagt ifrån vilket gör att det har normaliserats av både unga tjejer, killar och vuxna. Detta behöver tas mer på allvar i skolorna. Jag menar, var är alla vuxna? Och sexualkunskapen. Vad händer med den? När jag var liten så skulle bara tjejerna gå in i ett rum när det pratades om mens. Och det fokuseras nästan bara på om hur ett barn blir till. Det borde pratas mycket mer om samtycke och jämställdhet, Beata tystnad en stund och fortsätter:
– Och när jag gick i skolan fick vi bara se en typ av kvinnokropp och en typ av manskropp, precis som på nästan alla reklamer. Varför visar de inte bilder på olika typer av kroppar? Redan där börjar det, och så blir det så skevt.
– Precis som företagen borde skolan ta ett mycket större ansvar.
Trots sin frustration och ilska, ser Beata ändå hoppfullt på framtiden.
– Det är klart att det finns hopp. Det finns en massa härliga instagramkonton att följa, och superbra youtube-videos där exempelvis unga transpersoner pratar om smink. Killar kan också sminka sig, det måste inte bara vara tjejer. Och man kan ha hår på kroppen, oavsett kön eller icke-kön. Det gäller helt enkelt bara att äga sin kropp, äga det man har och förstå att det man har – det är bra.