För den som inte kan sin ryska balett, hur skulle du beskriva Stravinskijs Eldfågeln?
– Haha, grejen är att jag  inte vet hur baletten är, har inte velat titta heller innan jag satte igång mitt arbete. Har istället bara försökt lyssna på musiken, som har fått vägleda och inspirera mig. Om den kan jag dock säga att den är väldigt omfångsrik. Ibland vacker och smäktande och ibland sjukt kraftfull och mäktig. Däremellan finns det flera inslag bland annat delar som för tankarna till tecknade serier, och det har varit en stor inspirationskälla.

Och hur skulle du beskriva din Eldfågeln?
– Lekfull, mycket energi, en salig blandning av stilar, men som för handlingen framåt. En saga med vuxentema. Man ska hänga med men samtidigt få tolka en del själv.

– Jo, det är verkligen en utmaning. Framför allt eftersom alla har olika kunskapsnivå och fysisk förmåga. Åldrarna spänner ju mellan 18 och 80. Men om man använder rätt steg i förhållande till musiken så kan det bli en fantastisk upplevelse med så mycket folk på scen.

Vad skulle du säga att du har för dansfilosofi?
– Dans till musik, låter som en självklarhet, men det jag vill hitta är steg som man kan surfa fram på musiken med och att allt och alla typer av rörelser är möjligt.

När du går ut, hur dansar man som dansare på klubben utan att typ over-do it men samtidigt inte bli frustrerad och känna att man håller tillbaka från att gå ner i spagat?
– Haha, jag brukar köra lite mer minimalism i ett hörn, zona in och gå loss i mig själv , utan att fysiskt go bananas i hela rummet.

Slutligen, om jag inte är så van vid att kolla på dans, var kan jag börja? Vad kan jag tänka på?
– Eldfågeln såklart … men annars tycker jag man ska gå på något där man åtminstone vet att man gillar musiken. Sedan är mitt tips att man inte ska sitta och försöka slå knut på sig för att förstå. Luta dig tillbaka och bara njut av kropparnas rörelser och om du vill, skapa dig en egen bild av vad det är som framförs på scen.