I morgon har världens mest spelade opera, Carmen, premiär på Göteborgsoperan. Det är en skrämmande aktuell pjäs om kärlek och rätten att få äga sin egen kropp. Vi pratade lite med huvudrollsinnehavarna Katarina Giotas och Joachim Bäckström.

Dirigenten slår av mitt i den spännande upplösningen på tjurfäktningsarenan i sista akten.
– Vad gjorde jag nu? frågar Joachim Bäckström uppgivet från scen där han iklädd en förkrossad Don José nyss förklarat sin kärlek för Carmen.
Provpubliken hör ett dovt ”fan” innan Joachim åter tar ton efter dirigentens instruktioner.

Katarina Giotas och Joachim Bäckström har repat i sex timmar fjärde dagen i rad när de strax efter den blodiga slutscenen sitter uppe i Kristallbaren. Det är en vecka kvar till premiär och det är först de senaste dagarna de börjat repa tillsammans med orkestern.

– När man sjunger opera så hör man ingenting annat än sig själv så enda gången du kan höra att du ligger rätt är den där halvsekunden när du andas. Så det är en stor utmaning. Det är därför vi arbetar hårt och intensivt den här veckan för att få ihop det, säger Joachim.

Carmen handlar om den romska kvinnan Carmen som jobbar på en cigarettfabrik. Hon får ihop det med armésnubben Don José. Carmens kärlek för Don José blir intensiv men kort, ganska snart tröttnar hon och blir kär i en annan kille istället, Escamillo. Don José klarar inte av att bli lämnad och blir väldigt svartsjuk så  det hela slutar med att han dödar Carmen. (På opera är det okej att avslöja slutet, som publik bör man ändå vara påläst på handlingen för att förstå något alls).

”Hon är som en man. Hon gör det hon vill”

Vem är Carmen som person egentligen?
– Åh, hon är typ allt det jag inte är, jag tycker så mycket om henne faktiskt! Jag tror att väldigt många har en bild av att hon är prostituerad och kall. Det tycker inte jag alls. Hon är full av liv, hon är jävligt intelligent, väldigt snabbtänkt. Hon har svar på allt. Det är ju det som fascinerar männen. Inte att hon skulle vara den sexigaste eller vackraste utan att hon har svar på tal. Hon är som en man. Hon gör det hon vill, hon låter sig inte fångas i någon typisk bild av hur kvinnor ska vara, säger Katarina.

Hur är Don José då?
– Han har ju sitt temperament som han inte kan kontrollera. Han är medveten om det och det är därför han har tagit värvning. Men det är egentligen det som gör att det går utför för honom, hans svartsjuka och hans temperament. Han kan inte tygla den där fria fågeln som Carmen är, säger Joachim.

Carmen är rom, hur stor roll spelar det i operan?
– Jag tycker inte att det kommer fram så mycket i den här uppsättningen vilket är lite synd. För i det romska hos Carmen finns det en stolthet och ett tänk kring vad som är rätt och fel som man hade kunnat jobba mer på. Jag tror att många drar sig för att skildra romerna tydligare för att de är smugglare i pjäsen, de är kriminella, och då vågar man kanske inte gå in i den konflikten, säger Katarina.

Carmen är världens mest spelade opera, hur gör man för att tolka världens mest spelade roll?
– Jag har varit med i två uppsättningar av Carmen tidigare. Första gången gjorde jag den på svenska på Parkteatern i Stockholm i någon slags fritt tänkande uppsättning. Det har jag burit med mig. Sen gjorde jag en som var väldigt modern, väldigt rå med mycket våld och sex. Och det har jag också tagit med mig i den här ändå ganska traditionella uppsättningen. Men när man tar upp noterna igen handlar det om att försöka se på det på nytt. Vad är det jag faktiskt säger? Vad är orden? Inte hur brukar det göras, säger Katarina.

Har du det också så att du har tagit med dig från tidigare uppsättningar, Joachim?
– Ja absolut. Man packar ju ryggsäcken och tar den med sig. Men jag håller med om att man måste utgå ifrån vad det är man säger och vad det betyder för karaktären, säger Joachim.

– Sen är det också det att min syn ska passa Joachims, regissörens, koreografens och dirigentens. Jag har alltid tyckt repperioden är det roligaste med det här jobbet, inte föreställningarna, säger Katarina.

”Det finns kvinnor som lever under liknande förhållanden”

Ett tydligt tema genom hela operan är att Carmen kämpar för rätten att få äga sin egen kropp. Skulle man kunna säga att Carmen är feminist?
– Nej, Carmen bara är. Jag upplever henne inte som feminist. Eller ja, fan, hon kanske är det? Jag upplever henne som att det inte handlar om att få vara kvinna utan det handlar om att få vara som den man är. Om hon själv är feminist eller inte det har jag faktiskt inte tänkt på, säger Katarina.

– Jag uppfattar henne inte som att hon slåss för kvinnornas sak, hon slåss för sin egen, fyller Joachim i.

– Jag är som jag är och det har jag rätt till att vara. Fast det är klart, jag är ju ganska upprörd över att det är vi kvinnor som ska ligga med männen för att vi ska kunna smuggla. Ja, hon kanske är feminist?, säger Katarina och blandar som så många gånger under samtalet mellan att förklara Carmen som ”hon” och ”jag”. Inte så konstigt kanske då hon bara tio minuter tidigare var Carmen på scen och fortfarande är iklädd den stora eleganta svart-röda klänningen.

Operan är ju väldigt aktuell idag, på vilket sätt?
– Det som poppar upp i mitt huvud är att de förekommer ganska mycket hedersrelaterade mord och sånt idag. Det finns kvinnor som lever under liknande förhållanden, de är hårt styrda av männen och det är männens lagar som styr, säger Joachim.

– Ja och det finns ju många kvinnor och män som lever i hotfulla förhållanden även om det inte är religionen som styr. Vi lever ju inte i ett jämställt samhälle idag, säger Katarina.

– Jag tycker det är rätt hemskt att det inte har hänt så mycket på 150 år, säger Joachim.