Förra året släppte FLAWS, aka Anton Alvin, debutsingeln Forget About Us – och nu är han tillbaka med nytt material. Vi bad honom berätta mer om det nya soundet, den kommande EP:n och varför ”flaws” är bättre än det perfekta.

Berätta lite om nya singeln Prove me (wrong)!
– Ja. Det är alltså min nya lilla singel. Jag skrev den för rätt längesen och tyckte först den var rätt dålig. Men nu tycker jag jättemycket om den. Den är ganska ärlig och rättfram. Lite samma egenskaper som jag uppskattar hos människor. Det har tagit mig så lång tid att fokusera mitt projekt och formulera för mig själv hur jag vill att det ska låta. Efter förra släppet upplevde jag att soundet var lite låst, och att jag behövde skriva låtar i liknande ton. Det som kommer nu är en bra fusion av det som är FLAWS både då, för ett år sen och nu. Det har varit en utvecklade tid sen förra släppet. Jag har producerat låten tillsammans med Grammisnominerade György Barocsai i Svenska Grammofonstudion. Vi har det alltid så bra ihop.

Debutsingeln Forget about us kom för snart ett år sedan. Hur har soundet förändrats sedan dess?
– Det tog ett tag för mig att på nåt sätt komma underfund med hur jag ville göra med FLAWS. Att skapa nån slags målbild och riktning. Förra singeln lever fortfarande och spelas lite på radio och playlists utomlands. I Sverige blev det ingen jättestor uppmärksamhet för projektet förra gången. Det hände mest i Belgien och Tyskland. Men det börjar bra på flera fronter den här gången!

”Soundet har blivit lite ärligare, mindre förklätt i stora atmosfärer och reverb”

– Jag tycker totalt sett att soundet blivit lite ärligare. Det är mindre förklätt i stora atmosfärer och reverb. Jag är fortfarande förtjust i stora och karga miljöer, men mina nya låtar är nog mindre bombastiska. Jag upplever att musik och text får mer utrymme i Prove Me (wrong) än i Forget About Us och i övrigt känns detta absolut som ett steg i rätt riktning. Så sett va.

När och varför började du göra musik?
– Jag har sysslat med musik ganska länge. Skrivit låtar och spelat med massa olika band. Det är mäktigt vad det gör med en (Haha. Tjatigt ändå. Det här snacket om musikens mäktiga kraft.) Jag kan komma in i väldigt djupt fokus när jag lyssnar på eller skriver musik. Allt annat stängs ute, på ett sätt som jag väldigt sällan upplever när jag sysslar med annat.

– FLAWS föddes ur att jag skrivit låtar och haft idéer jag inte riktigt fick ur mig i andra projekt jag spelade med. Så, vi släppte en låt mest för att det är ju sånt folk verkar göra, och sen tog projektet fart och jag fattade hur roligt och stressigt och jobbigt det var att ha ett soloprojekt. Så nu utsätter jag mig för det en gång till. Idiotiskt och märkligt roligt.

”Jag vill att min musik ska ha brister, sprickor, människa.”

Varför namnet FLAWS?
– Jag har funderat mycket på vad det är som gör att jag gillar specifika låtar, uttryck, människor osv. Jag har inte kommit till nån absolut slutsats, men jag tror att en insikt är att få saker som är perfekta är intressanta. En låt med ”flaws” ger mer att fundera på. Slår an fler strängar, ger viktigare ilningar i ryggraden. En person med brister är mänsklig, relaterbar och äkta på nåt sätt. Jag vill att min musik ska ha brister, sprickor, människa. Annars är det nog ingen som vill lyssna mer än en gång, för att vara snälla.

Vad har du mer på gång framöver, en EP läste jag?
– Ja precis. EP senare i vår. Dessförinnan ytterligare en singel, lite videos, releasefest, gigs och så vidare va. Framförallt jobbar jag nu intensivt med att slutföra alla skisser och låtar inför EP:n. 

Spännande, det ser vi fram emot! Förutom FLAWS, vad borde vi verkligen inte missa just nu?
– Det är så mycket som händer som är bra just nu. Här kommer min take på nån slags innelista kanske. Min ”topp tre don’t miss”. Utan inbördes ordning.

1. Amanda Elsa Larsson
Fantastiska nya låtar. Debutalbum i sommar och otroligt mycket spännande saker på gång. Geni.
2. DEEREST
Ett otroligt vackert projekt med en jättespännande framtid. Lyssna på senaste EP:n. Vacker så det förslår.
3. Maja Gödicke
Hörde nya låtar häromveckan och det var så fruktansvärt bra att jag rös jättemycket.