Vad är egentligen cellförändringar, och får man vara arg på någon fastän den har cancer? Ung Cancer svarar på vanliga frågor, och berättar varför man inte ska säga “ring om du vill prata” till någon som är sjuk eller anhörig.

Varför får unga vuxna cancer?
När en ung vuxen får ett cancerbesked är det nästan alltid genetiska anledningar eller ren otur som ligger bakom. Däremot ökar ett osunt leverne risken för cancer senare i livet, till exempel om man röker, solar eller dricker alkohol. Kopplingen mellan alkohol och cancer är det många som inte känner till, men faktum är att alkohol varje år orsakar flera tusen cancerfall i Sverige. Därför är det såklart alltid viktigt att ta hand om sig, men det är också viktigt att aldrig, aldrig skuldbelägga den som blir sjuk!

Vilken är den vanligaste cancerformen bland unga vuxna?
Varje år får över 800 unga vuxna i åldern 16–30 ett cancerbesked. Bland dessa är testikelcancer den vanligaste cancerformen. Men de allra flesta överlever – om det upptäcks i tid. På kollapungen.se finns information om hur man gör för att kolla pungen. Där finns också information om var man ska vända sig om någonting inte känns som det ska.

Vad är skillnaden på godartade och elakartade tumörer?
Elakartade tumörer är samma sak som cancer. Det är när celler delar sig och förökar sig okontrollerat som tumörer skapas. Tumör är ett annat ord för en cellklump eller en knöl. Men de allra flesta knölar är godartade och ofarliga, och därmed inte cancer. Ibland orsakar de ändå så pass mycket besvär att de behöver tas bort.

Elakartade tumörer kan däremot växa igenom organ och med hjälp av blodet transporteras till andra delar av kroppen. Där kan de klumpa ihop sig och skapa nya tumörer. De nya tumörerna kallas dottertumörer eller metastaser. Även om cancern kan sprida sig i kroppen kan den inte flytta över till en annan person. Cancer kan alltså aldrig smitta.

”Även om allt fler får en cancerdiagnos, så är det också allt fler som överlever”

Varför tappar inte alla håret av cellgifter?
Tumörceller delar sig väldigt snabbt och man tar död på dem med hjälp av cellgifter. Tyvärr finns det också friska celler som delar sig snabbt och som därför också blir påverkade. Dessa sitter ofta i till exempel hårsäckarna, slemhinnor och munhålan. Det är därför man till exempel kan tappa håret, bli illamående eller torr i munnen. Men alla cellgifter påverkar inte kroppen på samma sätt.

Det finns cellgifter som inte fokuserar på just celler som delar sig snabbt och då är det exempelvis inte heller hårcellerna som brukar slås ut. Sen ska man också komma ihåg att långt ifrån alla med cancer får just cellgifter. Det är också vanligt att behandlas med strålning, operation eller i vissa fall stamcellstransplantation.

Vad är skillnaden på att vara friskförklarad och cancerfri?
Även om allt fler får en cancerdiagnos, så är det också allt fler som överlever. En vanlig fördom är att man per automatik friskförklaras efter fem år, om man inte fått återfall. Så är det inte alls. Det finns kronisk cancer som inte går att bota. Trots det kan många leva länge med sjukdomen. Det finns också cancer som går att bota, men där patienten av olika anledningar ändå inte friskförklaras efter fem år.

Även efter en eventuell friskförklaring finns det många som lider av psykiska och fysiska biverkningar och inte alls känner sig friska. Ofta använder man istället det medicinska ordet cancerfri. Med det menas egentligen bara att personen för tillfället inte har någon cancer i kroppen. Men det behöver alltså inte betyda att man inte lever med biverkningar eller på andra sätt fortfarande har cancern kvar i sitt liv.

Kan cancern påverka möjligheten att få biologiska barn?
Ja, det kan den göra. Möjligheterna att kunna få biologiska barn efter cancern beror på vilken cancerform man har och vilka behandlingar man får. För den som är ung när behandlingen påbörjas kanske detta inte ens är något man funderar på. Men det är viktigt att ändå erbjudas att få all information så tidigt som möjligt, så att ingenting kommer som en chock längre fram.

Ofta går det att frysa ner ägg eller lämna sperma innan behandlingen börjar. På så sätt ökar chanserna att kunna få biologiska barn framöver.

”Att ha cellförändringar är inte synonymt med att ha cancer – däremot kan de leda till cancer och just därför är det så viktigt att de upptäcks i tid”

Vad innebär egentligen cellförändringar?
Alla kvinnor och transpersoner med livmodertapp mellan 23 och 64 år blir med jämna mellanrum kallade av vården att gå på gynekologiska cellprovtagningar. Om man får en sådan kallelse är det väldigt viktigt att man går dit! Tack vare undersökningarna kan nämligen många cellförändringar upptäckas i tid och behandlas. Att ha cellförändringar är inte synonymt med att ha cancer – däremot kan de leda till cancer och just därför är det så viktigt att de upptäcks i tid. Kom ihåg att det är viktigt att gå på sina kontroller även om man har vaccinerat dig mot HPV-virus, eftersom vaccinationen inte ger ett hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer.

Vad säger man till någon som har fått cancer?
Det finns inga rätt eller fel i hur man på bästa sätt bemöter någon som fått ett cancerbesked. Alla reagerar olika och har olika behov. Men det är inte ovanligt att många cancerdrabbade upplever att omgivningen drar sig undan, slutar höra av sig eller går omvägar. Kanske just för att man inte vet vad man ska säga eller göra, eller för att man inte vill ”störa”.

Men faktum är att de allra flesta cancerdrabbade vill ha det tvärtom. Det är vanligt att den som drabbas av cancer mår väldigt dåligt, drar sig undan och går in i en bubbla. Ofta orkar man själv inte ta tag i något och då är det bra att som närstående och vän själv ta initiativ och vara uppsökande. Var inte rädd för att säga fel saker, visa att du finns där, ge praktiskt stöd. Erbjud olika lösningar, som till exempel att du kommer över med mat, städar lägenheten eller går och handlar. Försök att undvika meningar som ”Säg till om jag kan göra något” eller ”ring om du vill prata”. Ta istället själv initiativ. Tänk också på att cancer drabbar fler än den som får diagnosen och att även de som står bredvid behöver stöd.

Får man vara arg på någon som är sjuk?
Att stå bredvid någon som är sjuk är enormt påfrestande och ofta försvinner ens egna behov av stöd till förmån för den sjuke. Den som är närstående ska inte bara ses som ”en resurs” åt den som är sjuk, utan har också rätt att få sina egna behov uppmärksammade, och att få hjälp och stöd. Så ja, det är okej att vara arg på någon som är sjuk, precis som det är okej att vara arg på någon som är frisk. Att någon blir sjuk innebär inte ju att hen slutar vara människa.

Vad gör Ung Cancer?
Ung Cancer är en ideell medlemsorganisation som finns till för att stötta dem mellan 16 och 30 år som lever med eller nära cancer.

Vi ger psykosocialt stöd och skapar mötesplatser och möjligheter till gemenskap i en tid då det är lätt att känna sig ensammast i världen. Vi ger personligt och ekonomiskt stöd till dem som på grund av cancern har svårt att få ekonomin att gå ihop och stöttar våra medlemmar i sin rehabilitering. Vi informerar om unga vuxna cancerberördas rättigheter och debatterar frågor som berör våra medlemmar för att nå förändring i vården och i samhället. Vi sprider kunskap för att bekämpa fördomar och tabun, minska rädsla och inspirera till förändring. Vi finansierar en tjänst på Sahlgrenska för att uppmärksamma unga vuxna cancerpatienters behov och göra tiden på sjukhuset mindre ensam. Och det är vi som säger Fuck Cancer.

Om du är 16–30 år och har eller har haft cancer, eller om du är närstående till någon som är eller har varit sjuk, är du varmt välkommen som medlem i Ung Cancer! Det är helt kostnadsfritt att vara medlem och allt vi gör är gratis att vara med på. Du kan läsa mer och bli medlem på www.ungcancer.se.

Texten är en del i Djungeltrummans januarinummer som handlar om just cancer bland unga. Här kan du läsa hela tidningen.