Mecki Mark Men, Kebnekaise och Dag Vag är bara några av banden på Kenny Håkanssons långa meritlista. Men på onsdag är det Baby Grandmothers som gästar endagsfestivalen Jazz är farligt – och kvällen till ära delar de scen med Slowgold! Vi ställde några frågor till den legendariske gitarristen.
Hej Kenny! Hur är läget?
– Tack, fint.
Hur farligt är det med jazz egentligen?
– Eftersom jag funnits i och verkat i musikvärlden rätt länge och medverkat i många olika musikaliska sammanhang, har jag svårt att sätta in musik i de olika fack som lyssnare gärna vill. Jazz är absolut inte farligt. Om man vill lyssna på musik som är på riktigt, seriös, ärlig, attitydfri och sinnlig, så tycker jag jazz är ett bra alternativ. Sen kan man ju diskutera och ha åsikter om vad som är jazz eller ej.
Okej. Så musik är inte så farligt menar du?
– Ingen musik är farlig i sig. Musik är en väg till själen – sen avgör lyssnaren om det är det godas eller det ondas verktyg.
Om du skulle beskriva er musik då?
– Ja, som sagt, efter ett liv i fru Musikas tjänst har gränser mellan olika musikepitet mer eller mindre suddats ut. En del skulle kanske kalla vår musik psykedelisk rock, andra jazz, och några för oljud.
”På 60-talet hade vi inga låtar, bara embryon”
Haha kanske det.. men berätta mer om samarbetet med Slowgold!
– Vi träffades på Psykjunta, när vi spelade där. Vi bjöd upp Amanda för vara med och sjunga på en låt. Vi tyckte alla att det var mycket vackert, och ser fram emot att få framföra fler låtar tillsammans. Hon tillför det sköra och ljusa i ljudbilden.
Hur skiljer sig Baby Grandmothers på 60-talet från Baby Grandmothers idag?
– På 60-talet hade vi inga låtar. I dag har vi utvecklat det som då var embryon, till musikaliska stycken med lite mer innehåll, men det är fortfarande mycket fritt.
Vad kan vi förvänta oss på Liseberg nästa vecka?
– Helst komma dit utan några särskilda förväntningar. Speltiden är ju dessutom begränsad, så vi kommer att komprimera våra låtar en smula.
Tack så mycket för intervjun, och lycka till med spelningen!
– Tack! Vi ses.