Veckans klubbrunda är här!

Torsdag

Kära, kära, kära Göteborg. Ibland finns det verkligen ingenting man hellre vill göra än att supa bort denna stan. Skvätta thinner på hjärnan. Förtränga den rökskadade infrastrukturen och de sena bussarna och Nordstans oefterhärmliga, äckliga rytm.

Folk har öppet, man kan sätta sig där. Det är möjligt. Lite rädd för att ett gäng Korpar ska attackera mig på torget utanför bara. Korpar, luftens horungar, är inte helt tillförlitliga. Man vet bara att de har någonting för sig.

Vill man undvika Korparna kan man alltid gå till Pustervik och se Loney Dear. Eller typ Street Life? Jag tycker visserligen inget av ställena är roliga, men sen gillar jag absolut ingenting så man bör egentligen inte fråga mig om sånt här. Eller jo: jag tycker att folk som som föredrar tumvantar är dumma i huvudet. Det där hade inget med föregående mening att göra. Jag ville bara få in det.

Fredag

Ni vet hur det är ibland! Man vaknar upp och tänker ”varför har jag inte hängt mig redan? Vad håller mig egentligen kvar på denna runda, azurblåa skräpstation?”. De små nöjena. Det är för gott att äta bröd. Det är för kul att häva ur sig massa giftig skit om andra människor och det är alldeles åt helvete för vackert att röka cigg när man är berusad.

Ikväll vill jag hatröka tre paket Prince utanför M3. Eller eventuellt Lounge (S). Som journalist och Sanningssökare vill jag också se hur nöjeslokalerna, som båda tycks vara i ett läge av förnyelse och förändring, klarar sig. En sadistisk, inte fullt lika ärbar del av mig hoppas att de klarar sig uselt. Utled på kapitalismen just nu.

När jag arbetat mig en aning närmare dubbelpipig lungcancer tänker jag gå till Basque. Basque är fan det enda stället jag gillar i Göteborg. Alla skiter i mig, eftersom folk som har en månadsinkomst under 45000 är fullständigt osynliga här. Annan bra grej: Vissa i personalen är osäkra på ett sätt som får mig att känna mig skenbart sexig.

Lördag

Oceanen! Det blir nog Oceanen ändå. Broder John spelar?  Kan vara fett, och jag är ändå sugen på en chill kväll. Nej, det där går inte. Jag kan inte anamma det språkbruket. Jag förtjänar att slaktas som ett boskapsdjur. Men Broder John i alla fall!

Sen blir det Studio HPKSM. Förra gången jag var här gjorde jag inte mycket alls: tittade på sten. Det finns mycket sten här. Är man ett fan av sten kan jag varmt rekommendera Studio HPKSM.