Djungeltrumman utforskar streetfood-trenden i restaurangmiljö och landar i Linné för att testa WÜRSTs dekorativa korvar och sidorätter till tonerna av tysk hip hop. 

I backen vid Djupedalsgatan ligger WÜRST och i snålblåsten en regnig måndagsafton ser restaurangen gemytligt varm och inbjudande ut. De vita kakelväggarna, smakfulla belysningen och den sparsmakade men ack så hippa inredningen för tankarna till de där tyska lite finare streetfoodrestaurangerna som exempelvis går att finna i Berlin och Köln. 

Jag är nog inte revolutionär som kommer med spaningen om att snabbmat och streetfood fått flytta in i finsalongerna, eller åtminstone in i restaurangmenyerna och på WÜRST är det just denna trend som tycks utgöra grundidén. Här är det inte en sönderkokt Dennis-korv som serveras, utan snarare korvkonstverk som växer på höjden. 

Till förrätt beställer vi in pankofriterad blomkål med lite groddar sprinklade över sig. Det både smakar och ser ut som chickenwings när det landar på vår tallrik. Till detta får vi en dipp med gurka och vitlök som smakar tsatsiki och en rökig majsbaserad manchego-salsa som för tankarna till grillsäsongen. Eftersom det är typiskt tyskt beställer vi även in en varm pretzel med cheddardipp och en bacon- och majonäsdipp som ser ut som senap. Blomkålen är nästintill perfekt och har en god konsistens tack vare pankolagret som möter den varma och halvmjuka blomkålen. Pretzeln smakar precis som i Tyskland och de tillhörande dipsåserna är goda, men bacon och majonäsdippen hade kunnat smaka mer. Jag och mitt sällskap saknar stinget och tar för oss av bordssenapen medan vi nynnar med i den tyska hip hopen som ljuder i lokalen. 

Foto: Amanda Båmstedt

När det är dags för huvudrätter har vi lite svårt att bestämma oss. Det finns så mycket att välja på, åtminstone för de som äter kött. Tillslut beställer vi in en Die Spicey Würst, en stark chilikorv med återbesök från majs-manchegosalsan toppad med små krispiga baconbitar och picklad chili. Hettan från korven släcks med en Hofbräu som rekommenderades till korven och smakerna gifter sig fint. Spicey Würst är dock inte något för den veke – den är stark på riktigt, men när det första chocken över den intensiva hettan har lagt sig är den riktigt smarrig. Mitt sällskap äter en Die Würst of the Month, som i basen är deras originalkorv täckt med coeslaw, samma cheddarostsås som serverades innan som strösslats med chips och groddar samt dricker en Dortmund Dab till. En fint balanserad rätt där korven får stå som stjärna.

Sidorätterna är desto enklare att dela på men vi tog oss kanske vatten över huvudet som trodde vi hade hunger nog att orka sluka sötpotatispommes med riven parmensan och WÜRSTs tyska potatissallad med rödlök, bacon och pickles. Efter korvarna är vi så mätta att vi knappt äter upp halva sidorätterna, vilket är synd då framförallt sötpotatispomme sen är himmelska med perfekt yta och knaprighet.

För den som saknar Tyskland eller vurmar för korv med finess och vill bli mätt så det förslår i en trevlig miljö är WÜRST som hittat. Priserna är snälla, personalen trevlig och när det kommer till tysk öl är det bara att välja och vraka.