Maja Francis klassar garanterat som Stay Out Wests mesta fantasy queen. Tillsammans med Veronica Maggio har hon skapat den drömvärld vi alla vill fly till och på torsdag ser du henne på Bananpiren!
Hej Maja Francis! Hur är läget?
– Just precis nu är det bra. Sitter på ett lakan på gräset i Stureby, dricker kaffe och lyssnar på Alex Winston.
Hur känns det inför torsdagen?
– Jag är superpeppad!! Och supernervös!! Men: har ett fantastiskt band, en glittrig slajmfärgad klänning, pappersblommor, fejk-tatueringar som ser ut som min riktiga (Saturnus) till alla som vill ha, plus en bästa vän som håller mig i handen när det blir läskigt. Så jag känner ändå att jag är relativt safe.
Vi går rakt på sak, tycker jag, varför är just du med i Way Out Wests line-up?
– Wahhh vet inte! Jag hoppas att det är för att jag gör musik som folk vill lyssna på, och skapar världar som människor vill komma in i. Det känns på riktigt helt fantastiskt att få spela där.
Låt oss prata lite om hur du kom hit, berätta den korta men mest intressanta historien om hur du blev den glitterpoppiga fantasy queen vi kommer se på scen?
– Åh, vilken fin titel! Den behåller jag. Svårt att välja bara en historia om vad som format mig. Men en av dom är nog ändå historien om en tjej från Skåne som blev kär i en amerikan, flög över havet, flyttade in i en husvagn och skrev musik ihop med honom. Hon trodde att det skulle vara för evigt och att de skulle leva lyckliga i alla sina dagar. Men det blev inte så. Hon föll i bitar och torkade sen tårarna med musik.
Vad menas ens med genren fantasypop?
– Musik som tar dig någon annanstans eller som håller dig kvar precis där du behöver vara.
Vad är det finaste som kan hända i fantasin?
– Det finaste som kan hända i fantasin är att du kan få vara precis där du vill vara, hur länge som helst, och ingen kan komma och störa. Eller att Dylan från Beverly Hills svävar förbi på ett moln med en flaska bubbel.
Vad sjunger du helst om?
– Verklighetsflykt, om att vara ”för mycket” i en inrutad värld och om heartbreaks.
”Musik som tar dig någon annanstans eller som håller dig kvar precis där du behöver vara.”
Du och Maggio har ju samarbetat under året, hon sjunger ju också gärna om heartbreaks, hur har det gått att jobba tillsammans?
– Jag och Veronica har så sjukt roligt ihop när vi skriver! Hennes vardagsrealism med min obotliga kärlek för att fly möts i nån slags ny typ av eskapism. Det är fint och speciellt att skriva med en så nära vän. Jag har lärt mig massor av henne.
Om du fick välja vem som helst att göra ett samarbete med, levande, ickelevande, påhittad eller inte, vem väljer du då?
– Yayoi Kusama, en japansk konstnär som jag avgudar! Då kunde hon sätta prickar på både mig, mitt band och min scen!
Har du något tips till hen som vill bli lite extra festivalfestlig? Inspiration: Last days of dancing.
– Att leta upp mig i slottsparken eller på Bananpiren där jag spelar och få glitter på kinderna och en Saturnus på armen! Å dansa under månen som om det vore den sista kvällen dina ben bar dig!
Slutligen, vad vill du säga till alla där ute som säger att fantasy bara är Sam hand i hand med Frodo och sagor om härskarringar?
– Haha! Alltså, jag tänker aldrig bråka med någons bild av fantasy. Det är Frodo för vissa, maneter i himlen för andra! Man kanske kan mixa dessa två? John Snow på en enhörning typ. Det vore ju magiskt.
