Maja Gödicke är en av Göteborgs många musiktalanger som innan hon ens har släppt ett album släpper en samlingsplatta. Imorgon kväll har hon releasefest för sin nya singel på Smedjan!
Hej Maja! Hur är läget?
– Har spelat Omniana på kassett hemma, ett exemplar i taget, på en fantastiskt fin men ineffektiv liten gammal journalisthistoria från Sony som jag hittade på Alelyckan, och är tacksam för att första upplagan är så liten, för det var så himla långtråkigt att göra det. Men nu fick jag just omslaget av Tomas Carlsten och då blev det roligt igen. Sitter och ska printa ut och skära dem nu. Så jag är glad! Och lite stressad!
På lördag har du releasefest på Smedjan, hur känns det?
– Fantastiskt!
Vad tycker du om Göteborg som musikstad?
– Jag har många fina vänner som bor här och gör musik här men jag är inte så lokalpatriotisk av mig. Känner mig inte delaktig i nån särskild scen. Har lyssnat mycket på Sonya Hedenbratt det senaste. Göteborgs egen Billie Holiday. Älskar henne! Hon låter som Göteborg för mig.
Du har hållit på med musik jättelänge, och på lördag släpps alltså singeln Marmor – berätta om den!
– Skrev den under en halvtimma förra sommaren, när min son låg och sov. Då dök ett minne upp av mig och min vän Fanny upp, vi var teenagers å tjuvrökte på ett fönsterbläck. Den handlar nog om att vilja finnas för evigt typ. Existensiell svindel. Produktionen är ett resultat av ett samarbete med Johannes Mattson, Henning Sernhede och Jonas Abrahamsson. Några av de duktigaste musikerna jag vet!
”Att släppa en samlingsplatta som debutalbum är lite som att gifta sig efter ett långt förhållande”
… dessutom kommer din samlingsutgåva Omniana med låtar från när du var 15 år fram tills nu finnas att köpa, vad betyder den här plattan för dig?
– Att släppa en samlingsplatta som debutalbum är lite som att gifta sig efter ett långt förhållande, tror jag. Det förväntas av en att man ska känna massa saker inför sitt bröllop, men det är egentligen ingenting som är nytt. Relationen är samma, man har haft sex innan bröllopsnatten och allting är liksom vad det är. Med det sagt så känns det också fantastiskt och stort! Symboliken och sammanfattningen är viktig för mig.
På tal om livet och dylikt, har du alltid vetat att du ska hålla på med musik?
– Ja! Sen mitt första plagiat på What’s new pussycat? av Tom Jones när jag var sex år. Men min version hette Where are you tulipan? och handlade om en tulpan som var spårlöst försvunnen.
Vad gör du när du inte pysslar med det då?
– Går i skolan och hänger med min son!
Vad sjunger du om?
– Omniana.
Vilka låtar förutom Marmor får vi inte missa denna höst?
– Lyssna bara på Partille radio 88. Världens bästa radiokanal!
