I april gick Mares ut med att de efter åtta år lägger ner. Men först väntar en sista turné med stopp på Trädgårdsföreningen i Göteborg den 8 juli tillsammans med Veronica Maggio. Djungeltrumman har pratat med bandets Michael Dahnberg om det senaste albumet Svanesång, sommarens turné och att avsluta stort.
– Jag tror att allting blir bättre av att göra det på allvar. Säga hejdå på riktigt.

Efter åtta år tillsammans väljer nu Uppsalabandet att lägga ner och ta farväl med en sista turné. Den 22 april släppte Mares sitt andra och sista album Svanesång och den 25 maj startade avskedsturnén på Gröna Lund i Stockholm. I publiken samlades 12 000 personer för att säga hejdå.
– Det var jättekul verkligen. Det är den första turnén på tre år. Man har glömt lite hur allting är och det har väl nästan varit en viss oro kring den här turnén. Hur många som ska komma och hur många som fortfarande tycker om oss. Tydligen var det väldigt många. Och det var väldigt kul. Det är en syn som jag har saknat. Att gå ut på scen och se folk liksom. Det är sådana bisarra mängder människor som faktiskt är där av fri vilja. 

Ni säger själva att turnén inte ska ses som ett sorgetåg, vad ska det ses som istället?
– Ett segertåg kanske, säger Michael Dahnberg och skrattar. Nej, men det får vara en fest helt enkelt. Vi vill bara vara glada och att folk ska vara glada. Det är ju tråkigt att stå och grina på turnén.

Foto: Olof Grind

Den 7 april gick Mares ut med att de lägger ner i sociala medier. Michael berättar att responsen från deras fans lämnat honom rörd, inte minst när de varit borta så pass länge. Tusentals personer har hört av sig och på den packade spelningen på Gröna Lund kom folk fram för att uttrycka sin sorg. Vilket blev en lättnadens kontrast mot känslorna över de senaste singelsläppen.
– De två nya singlarna vi släppte, Misstag i Moskva och Pappersvingar, de var inte direkt hits på streamingsiffrorna. Så man började undra så här “är vi avdankade?”. Det är ju inte därför vi lägger ner, för att vi känner oss avdankade. Det är inte riktigt så rock’n’roll. Men tvivlet kom ju absolut. Men sedan så har tusentals personer hört av sig, det var 12 000 pers på Gröna Lund och folk kom fram och sa snälla grejer. Man kände sig lite levande igen och glad att man kunnat bidra med någonting.  

Michael berättar att det har varit ett slitigt halvår för samtliga i bandet. Alla pluggar på heltid. Två läser till ingenjör, en läser till systemvetare, en läser kurser i landskapsarkitektur och Michael själv läser en master i litteraturvetenskap. Dessutom har alla sina sluttentor nu, vilket han skämtsamt menar att blev en dålig timing med turnéstart. 
– Det är väl en av de bidragande faktorerna till att vi slutar, att det har blivit så jävla mycket. Både jag och Fibbe är klara med våra masterutbildningar nästa år. Det är svårt att balansera heltidsjobb och heltidmusik. Det är en fördel man har när man pluggar, att man kan lägga upp tiden lite annorlunda. Det blir krångligare sedan. 

Samtidigt går det inte att säga att det finns en enskild största orsak till att Mares lägger ner, menar Michael. Han berättar att det finns flera olika faktorer som vävs ihop med varandra. Hade de inte haft ett problem så hade ett annat problem inte påverkat lika mycket.

Foto: Olof Grind

Den 22 april släppte Mares sitt andra och sista album Svanesång. Tre år efter det hyllade debutalbumet Sunnanvind. Michael berättar att den nya skivan tagit lång tid att skriva, och att han på vägen tappat omvärldsförankringen lite grann. Genom att bara skriva låtar och inte släppa låtar. 
– Det kändes bra. Det var nästan lite renande, någon slags katharsis typ. Att bara få det ur sig. Vi är alla skitnöjda med skivan också. Det har tagit väldigt lång tid, tre år mellan Sunnanvind och den här skivan. Upp och ner i känslor och liv och så där. Och vi är alla stolta över vad det blev av den.  

Det var tyst från Mares under en lång tid innan den första singeln från albumet, Misstag i Moskva, släpptes i november förra året. Michael berättar att låten påbörjades för fyra år sedan. Då lät den väldigt annorlunda.
– Det är min all time favorit. Jag har skrivit texten och det tog flera år. Jag är glad att killarna gjorde den så vacker.

Mares visste inte att Svanesång var det sista albumet när de började jobba på det. Det var en insikt som kom över tid. Men ändå något som kommit upp då och då under slitiga perioder. 
– Det är ansträngande. Alla pluggar heltid. Alla har familj och vänner. Och man älskar musik men i vissa perioder så kanske man inte älskar att gå till studion. Själva vetskapen om att man ska göra det här i typ så tio år till och försöka balansera alltihop är en grej som inte är alldeles för enkel att lösa. Så det har kommit upp och sedan så har det försvunnit när man är i studion och har det så roligt man bara kan ha det. Så det är alltid en pendling. Men det kändes moget att ta det här beslutet tillslut. 

Känns det skönt nu att ha bestämt sig för att det är det sista albumet och den sista turnén?
– Ja, verkligen. Jag talar för de andra också tror jag men det går verkligen i vågor mellan sentimentalitet och avslappning. Men jag tror att allting blir bättre av att göra det på allvar. Säga hejdå på riktigt. Istället för att lämna en oviss framtid framför sig. Jag tycker mest att det känns skönt på det sättet. Men intervjua mig igen efter att vi har gjort sista Uppsala-spelningen så får vi se vad jag säger då, säger Michael och skrattar.

Foto: Olof Grind

Den 8 juli kommer Mares till Trädgårdsföreningen tillsammans med Veronica Maggio. Det är den första spelningen i Göteborg sedan Liseberg 2019. 
– Det har alltid varit skitkul att spela i Göteborg. Det ska bli kul att dela scen med Maggio också, det har vi inte gjort förut. Jag tror att våra publiker touchar varandra, så jag tror inte att någon kommer vara missnöjd över att tvingas att gå på den andras spelning. Det ska bara bli kul, jag har hört att allt är slutsålt också. Det känns toppen. Kul att vara förband igen, det var ett tag sedan. 

Mares turné avslutas hemma i Uppsala i september. Något som Michael tror att kommer bli känslosamt. 
– Då blir det ju mycket vänner och familj verkligen. Det är inte överdrivet många platser på Parksnäckan. Fint att avsluta men de som vi började det med. 

Vad som händer efter att turnén är klar är svårt att säga. Michael berättar att gänget i bandet inte brukar planera alldeles för mycket. Det kommer vara september och skolan drar igång igen.
– Jag tror att vi alla planerar att ta det lite som det kommer, ingen har tänkt ut någon plan. Alla tycker fortfarande om musik. Det har varit en hobby i 20 år och en sysselsättning i 8 år. Så det är svårt att lämna det bakom sig helt och håller tror jag. Men jag kan inte lova någonting. Varken åt det ena eller andra hållet.

Vad ser ni mest fram emot med den här sommaren?
– Det ska bli kul att bara vara ute och åka med killarna igen. Det var så himla länge sedan. Det blir svårt att säga en topp ett men det är kul att stå på scen och få spela sin musik och göra folk glada. Det är ganska sjukt när folk sjunger det man skrivit. Det är väldigt fint. Man känner sig så otroligt uppskattad. Man blir bara glad över att man kunnat ha fått människor att känna lite.