På fredag är det dags för andra omgången av Djungeltrumman Live Sessions i Stora Saluhallen och denna gången är det Jenny “Paperwing” Soovik som står för underhållningen. Vi tog därför ett litet snack med henne.
Hej Jenny! Du är ju inte ny för oss eller våra läsare, men om någon mot förmodan missat- vem är du och vad gör du om dagarna?
– Jag är artist, musiker, kompositör och producent- så jag jobbar med musik. Senaste tiden har det dock varit mycket administrativt fix inför höstens föreställning, så emellanåt känner jag mig lite mer som en administratör än konstnär.
Vad är det för föreställningar du jobbar med?
– Det är något som har marinerat ett tag; jag har samarbetat med en stråkkvartett och i höst kommer det att bli en föreställning och album av det. Att arbeta med stråkkvartett har varit helt nytt och främmande för mig så det har varit, och är, ett mycket stort projekt. Jag har blivit tvungen att lära mig nya sätt att jobba med notskrivning och kompositioner.
Låter spännande! Hur kommer det sig att du tog steget att testa något helt nytt?
– Jag har aldrig varit rädd för utmaningar, jag är den typen som gillar att testa nytt och att utvecklas. Kanske är det Skorpionen och Stenbocken i mig som gör det.
I en tidigare, närmare bestämt fem år gammal, intervju beskrev du din musik som “miniepisk drömpop”- skulle du säga att det stämmer än?
– Det var fint beskrivet! Och absolut, det får jag ändå säga stämmer. Hoppas såklart att jag utvecklats på fem år men jag brukar säga det att man kan inte komma ifrån sig själv. Att utvecklas behöver inte betyda att man ändrar sound.
På fredag spelar du i Stora Saluhallen, hur laddar du upp? Har du någon ritual inför spelningar?
– Nej, men det kanske jag borde skaffa? Jag fokuserar på att förbereda mig på så vis att jag kan min skit; håller koll på tider jag ska passa, bokar rep och allt sånt. Som soloartist ligger det ju på en själv att allt faller på plats. Sen blir det väl automatiskt att man går in i en annan energi innan ett gig liksom. Dagen inför ett gig går jag som lite in i en annan värld och samlar energi.
Vad kan vi förvänta oss av spelningen?
– Det känns faktiskt jättespännande för mig att köra nu för jag har inte spelat på ett år och mycket har hänt- jag har fått barn vilket gjort att jag utvecklats mycket och snabbt. Nu prioriterar jag min tid och energi annorlunda. Jag har inte längre tid för bullshit och ber inte om ursäkt för mig själv, vilket jag tror är något som kommer med åldern och som jag kan tänka mig även skiner igenom i mitt uttryck på scen. Dessutom kommer det bara vara jag och en gitarrist så det blir ganska naket och starkt.
Hur skulle du beskriva din relation till Stora Saluhallen?
– Det är dit jag går när jag vill lyxa till det rejält. Det känns exklusivt, men liksom folkligt exklusivt. Inte snobbigt överklass, utan en plats dit alla kan gå för att unna sig.
Kommer vi att kunna se dig på scen snart igen?
– Jag har faktiskt en spelning till på Kåken redan 20/4. Så missar man giget på fredag så kan man komma till Kåken veckan därpå istället. Där blir lite en elektronisk setup med en trio jag brukar jobba med. Har nyss börjat jobba med en annan bokare så förhoppningsvis blir det fler gig framöver. I maj bör man hålla koll för då släpps första singeln och mer info kring höstens släpp.
Lyssna på Paperwing:
