I veckan fortsätter Europride här i Göteborg, och så gör även Reclaim Pride – ett alternativ till Europride som startar 16 augusti i Fängelsets kulturhus. Vi har tagit ett snack med arrangörerna om hur Reclaim Pride uppkom och vad som egentligen skiljer de olika Pride-festivalerna åt.
Berätta, vad är Reclaim Pride GBG?
– Det är ett fristående nätverk av och för hbtqia+ personer och helt enkelt ett alternativ till Europride. Det är frihetligt och tillämpar en platt organisering och decentralisering av makt, det är även antikapitalistiskt och har alltså inget vinstintresse alls och är också kritiskt till kommersialiseringen av pride-rörelsen. Själva Reclaim Pride kommer vara fyllt av politik, panelsamtal, spelningar, poesi, konst, folkkök, workshops, kamp och solidaritet.
Hur startades ni?
– En revolutionär queer-grupp i Göteborg hade under våren 2018 öppna möten som syftade till att utgöra en plattform för queer-organisering. Där träffades vi, Alice och Stephanie, och bestämde oss i april för att börja arrangera och administrera en alternativ pride-festival. Arbetsnamnet blev Reclaim Pride (vi ville ta tillbaka pride från företag, poliser och politiska partier) som sedan blev kvar. Till en början var det bara vi två som drog i allt men nu är vi ett stort gäng med olika autonoma ansvarsgrupper som tillsammans skapar Reclaim Pride.
Vad är skillnaden på Europride och Reclaim Pride?
– Det som skiljer Reclaim Pride från Europride är framför allt att vi är just frihetliga och antikapitalistiska. Det innebär alltså att vi, till skillnad från Europride, tillämpar platt organisering, transparens, decentralisering av makt och autonoma ansvarsgrupper. Vi har ingen ledare som har veto eller sista ordet utan vi är ett nätverk som utgörs av de människor som för tillfället organiserar sig och gör Reclaim Pride, vilket är fritt fram att delta i. Vi är fria från företag, myndigheter och partier eftersom vi anser att deras deltagande i Pride-festivaler handlar om att exponera sitt varumärke snarare än att på riktigt kämpa för hbtqia+-personers rättigheter. Alla jobbar helt ideellt och att allting kommer vara gratis eller väldigt billigt.
Enligt er finns det alltså ett behov av en alternativ Pride-festival. Varför då?
– Det finns många anledningar till varför vi behövs, bland annat för att polisens närvaro i kommersiella Pride-festivaler skrämmer iväg exempelvis papperslösa hbtq-flyktingar på grund av risken för id-kontroller, eller transpersoner då poliser under yrkesutövning är förövare i 25 procent av fallen av fysiskt våld mot transpersoner. Men det spelar egentligen ingen roll exakt varför vi behövs för så länge det finns queers som anser att kommersiella Pride-festivaler inte är för dem, oavsett anledning, och hellre besöker en festival utan polisnärvaro, kapitalism och hycklande politiker, så behövs vi – och det finns många hbtqia+-personer i Göteborg som tycker så.
Om ni växer er stora, hur ska ni motverka att bli kommersialiserade?
– Att Reclaim Pride blir kommersiellt förutsätter att det blir ett återkommande evenemang, vilket vi inte kan veta idag, utan Reclaim Pride är det som görs just nu av de som för tillfället organiserar sig. Med det sagt så tas ofta det som är bra och radikalt så småningom över av kapitalistiska krafter när företag märker att de kan tjäna pengar på det, men vid ett sådant scenario kommer vi frihetliga revolutionära queers för länge sedan ha sökt oss vidare för att arrangera ett nytt antikapitalistiskt alternativ som då blir den nya plattformen för queer organisering, av queers för queers. Vidare så bygger Reclaim Pride, precis som många civil olydnad- och ickevåldsaktioner, det samhälle vi vill ha (om än tillfälligt). Vi vill ha ett frihetligt alternativ till Europride utan myndigheter, företag och politiska partier och istället för att protestera mot det befintliga Europride och därmed låta dem bli subjektet, skapar vi vårt eget Pride och uppnår alltså målet i samma stund som vi genomför det. Detta kallas inom queerfeminismen för en performativ handling och med den metoden kan Reclaim Pride aldrig bli kommersialiserat, för så länge det finns queers som vill ha ett frihetligt antikapitalistiskt alternativ kommer de att organisera sig för att skapa det. Så att vi vill nå ut till många är delvis felaktigt, eftersom vi har noll intresse av att göra en festival för allmänheten eller cis-heteros, det här är inte till för dem. Reclaim Pride är inte heller till för de vita medelklass-homos som blir kränkta över “vänsterextremisterna” som “förstör pride”.
Och hur kommer händer för er framöver?
– Just nu koncentrerar vi oss på att arrangera Reclaim Pride och vi hoppas förstås att det kommer att utgöra en plattform för fortsatt queer, frihetlig organisering i Göteborg.