Liv Strömquist är namnet på allas läppar och ikväll visas Liv Strömquist tänker på dig med teatergruppen Revet i Göteborg.
Under hösten spelades Kunskapens frukt på Borås Stadsteater och i vinter ser du den på Backa Teater. Dramaten gjorde originalet av Liv Strömquist tänker på dig 2014 och nu görs den i en ny uppsättning av Revet. Varför vill vi ha mer Liv, och behövs det ännu en uppsättning av en föreställning som redan gått – som dessutom precis har haft nypremiär? I ett inspelat telefonsamtal lät vi regissörerna Annelie Horáková och Dan Andersson skryta om varför ingen får missa Liv Strömquist tänker på dig av Revet.
”Det är som en tröstande kram”
Annelie: – Dels tycker jag inte att man ska missa den för att det är en så jävla bra text med ett så jävla bra budskap. Och inte nödvändigtvis att den är någon moralkaka, den är jävligt tänkvärd. Och rolig, det är liksom en timme och fem minuter skitrolig kunskap.
Dan: – En galet rolig timme där man lär sig en massa om relationer. Om man någonsin har varit i en relation så kommer man känna igen sig och känna sig tilltalad. Liv Strömquist tänkte på dig, kommer man känna efteråt. Mig – till och med – Liv Strömquist tänkte på mig.
Anneli: – Jag gillar det vi har jobbat fram med vår grupp, den typen av energi de har, och deras relation till publiken. Det energiutbytet som det blir – det är bara så jävla fint att se! Också att skådespelarna är så närvarande hos varandra och verkligen är intresserade av att berätta historien för publiken, vilket skapar en väldigt delaktig stämning. Där alla får vara med. Du vet, det är som en kram.
Dan: – Ja, man kanske känner sig lite tröstad när man ser förställningen.
Annelie: – Ja, ja! Precis, det är som en tröstande kram. Av en rolig människa – att bli kramad av den roligaste man känner i en timme och fem minuter.
Dan: – Haha ja, precis! Har vi något mer vi vill säga?
Annelie: – Nej, jag vill bara att alla ska se den. Men också, kom inte för vår skull, kom för din skull. Alla ska få uppleva det här.
Dan: – Ja, det var väl allt? Tack så mycket, hej då!
Annelie: – Hej då!
Texten publicerades ursprungligen i Djungeltrumman print #24
