Bilden av att någon är skapt för att sköta tekniken. En bild som har byggts stark och står stadigt, genererar normer, tystar röster. Men en motkraft drar fram. Genom utbildningen Vem kan bli producent och starten av sitt eget skivbolag har Shadi Golchins skapande av text och musik rört sig mot nya höjder. Men bilden utifrån finns i periferin och påverkar henne och hennes skapande.
Text och foto: Frida Svensson
Shadi Golchin har släppt sin tredje singel This Love under namnet Shadi G. En varm, soulig flöjt hörs ur högtalarna i studion. Det är samma studio som hon har spelat in sina tidigare låtar i, men skillnaden nu är att Shadi släpper musiken genom sitt eget bolag Goldamin Records. Hon berättar att inspelningsprocessen med den första singeln var väldigt självständig men att hon med andra singeln ville ta ytterligare steg, ta ytterligare kontroll över hela processen, och startade då sitt eget bolag.
– Det är inte så att jag haft någon dålig upplevelse, men det hörs i branschen att skivbolag har mycket makt och utövar den. Jag tror att jag försöker parera mig från att hamna i situationer där jag behöver kompromissa med snubbar i musikbranschen. Jag gör det hellre själv från första början.
I kedjan från att musik skapas till att den släpps ingår flera olika aktörer. Genom att reducera mellanhänderna till så få som möjligt kan Shadi öka kontrollen över slutresultatet. Hon ville komma närmare slutledet i processen – om hon själv är skivbolaget kan hon skicka musik, text- och bildmaterial direkt till kedjans sista aktör, distributören utan påverkan från någon utanför skivbolaget (alltså hon själv).
”In doubt, in doubt. About, about. How we’re going to proceed”
Den sista fredagen i januari släpper Shadi sin första EP. Allt är klart och ivägskickat och hon har börjat på sitt nästa projekt. Inspirationen till nya låtar är hämtad från samma ställe som tidigare: i relationer mellan människor. Komplexa relationer som inte har en tydlig orsak till dess problem. Dysfunktionella, destruktiva relationer som inte har en tydlig väg ut. De tunga texterna fyller en funktion och har en positiv verkan för Shadi.
– Att göra musik är verkligen mitt sätt att ventilera. Det är som att jag skriver av mig och på det sättet är det skönt att få utlopp för mina känslor och tankar. Sen startar en process och det är fint att se hur det ur något jobbigt och tungt kan komma så mycket skapande. Det kanske blir ett sätt att bearbeta allt på.
Processerna är vanligtvis långa på Goldamin Records. Shadi är medveten om att det tar tid när hon arbetar ensam. Det är också viktigt att det som släpps från bolaget är precis som hon har tänkt sig, vilket förlänger arbetet ytterligare. Den tid som hinner gå mellan skrivandet, och hur den tiden påverkar och inspirerar Shadi, gör att låtarna blir ganska olika varandra.
– Jag funderar på vad jag hade gjort annorlunda om jag hade släppt de tidigare låtarna nu istället. Sådär kanske jag inte hade skrivit en låt nu, men samtidigt känns det som att det är bra på något sätt att ha släppt det. Det blir lite som en dagbok.
De saker som en kände och skrev ner för år sedan hade inte skrivits nu. Personen som skriver är fortfarande sig själv, men är sig själv i olika tider. Shadi ser arbetsformen som ett sätt att följa både sin personliga och musikaliska resa. En utveckling kan göras synlig och den röda tråd som finns i en persons liv blir märkbar på ett mer eller mindre tydligt vis.
”In doubt, in doubt. About, about. How to make you understand”
För Shadi finns det ytterligare en faktor som gör det viktigt för henne att hon får sitt arbete som hon vill. Hon menar att strukturerna i musikbranschen, som i många andra branscher, gör det svårt för vissa röster att bli hörda. Just nu går Shadi producentutbildningen Vem kan bli producent, för och av kvinnor, icke-binära och transpersoner. Det skapas en plattform där musiken inte behöver gå genom det annars ständigt närvarande manliga filtret. Det filter som bestämmer vad som är värt att lyssna på.
– Många icke-cismän kanske drar sig från att göra det de annans hade känt för, för att det inte är en trygg miljö. Jag vet att en studiosituation kan vara en väldigt otrygg plats för många. Precis som i många andra yrken finns det vissa normer. Det kan vara väldigt sexistiskt och icke-jämställt och därför tycker jag att det är ännu viktigare att musiken som skapas ska bli exakt som personen själv vill.
”Don’t fear no more baby. Don’t fear no more baby. No we don’t fear. No more baby. This love, this love, this love”
Andra personers åsikter och yttre faktorer påverkar Shadis arbete trots att de inte har en direkt roll i hennes skapandeprocess. Politisk frustration var grunden till hennes andra singel, Where We Go. Efter att ha varit fast i känslan blev hon tillslut trött på sin egen ilska och att det var andra personer som fick henne att känna så. Hon insåg att hon måste få upp ögonen för allt fint som finns. Allt som faktiskt händer och utvecklas och då kom låten till.
Med tiden har det blivit lättare att starta eget företag och dessutom lättare att skapa musik hemma. Med en sådan utveckling menar Shadi att branschen har blivit tillgänglig för fler. En möjlighet till frihet som kanske inte var självklar för musikskapare förr. Omständigheterna medför en bredare grupp kreatörer i branschen, vilket Shadi ser som kraften i den tid vi lever i.
– Det är nya tider nu. Med en ökad tillgänglighet kommer ett öppnare tankesätt. En del av den nya generationens styrka är att den inte alltid har koll på hur saker ska vara och med det lyckas inte jargonger överleva lika lätt. En kör på själv och skapar nya mönster.
”If you’re gonna make a change, you better make a change this way”
Shadi menar att tidens påverkan kan nå de erfarna i branschen. Det kan skapa en diskussion kring hur saker ska vara. Med en öppnare syn kan gamla mönster och strukturer ifrågasättas. Hon ställer sig frågan om hon kan påverka processen så att den till exempel bara består utav brudar. Och svarar själv på frågan: ja säkert.
MER SHADI G
