Maskiningenjör eller musiker. I hela sitt liv har Simon Damoah stått med ena foten i en värld kantad av fast jobb och trygghet, och med den andra i en värld präglad av musik. Hans nya låt Bagage handlar också om just detta tvivel. Går de båda liven att kombinera – eller måste man välja?

Simon är lugnet själv. Efter varje fråga, svarar han med stor eftertänksamhet. Det är också med precis de orden han beskriver sig själv, lugn och eftertänksam. Hans tankfullhet verkar också vara ett av skälen till varför musikkarriären tidigare legat på is.
– Jag har hela tiden känt en oro över vad jag ska välja. Samtidigt som jag alltid har sökt tryggheten med ett fast jobb, har jag aldrig kunnat släppa musiken. Jag har alltid tänkt att man måste välja det ena eller det andra.

Vi ses på ett fik bara ett stenkast från Simons bostad i Kålltorp. Det är också precis där, mitt mellan Olskroken och Delsjön, som varit hans trygga zon sedan barnsben. 31-åriga Simon Damoah är minst sagt en Göteborgare ända in i benmärgen.

Idag ligger så när som på alla pusselbitar på plats i Simons liv. Men så har det inte alltid varit. Tidigare har många av bitarna legat upp och ner, utspridda mellan allt från resor och studier till olika jobb, men alltid med musiken tätt vid sin sida.
– Efter en tid insåg jag också hur lätt det är att bara fastna på ett jobb som man kanske egentligen inte vill ha. Då bestämde jag mig för göra något jag verkligen ville.

”Jag blev skitglad, smickrad och extremt tacksam. Det är verkligen få förunnat”

Det är nu tre år sedan som han avslutade sina studier och fick ett fast jobb som maskiningenjör.
– Det kändes verkligen svinfett att faktiskt slutföra någonting och sen lyckas med det. Den känslan är obeskrivlig.

Ytterligare ett år och ett samtal senare kom dock att förändra hela Simons liv. Det var nu dags att börja fylla ett helt nytt fack i bagaget.

Berätta, vad hände?
– Jag fick kontakt med Petrus som är producent, och han tyckte att vi borde göra en låt ihop. Efter det snappade skivbolaget Warner upp min musik, och jag blev erbjuden ett skivkontrakt.

Bakom en tillbakadragen, och tämligen blyg fasad, lyser en tacksamhet genom Simon som knappt hittar orden när han ska beskriva sin glädje efter just det samtalet. Efter en stunds betänkande, med blicken långt bortom de stora caféfönstrerna, får han till slut ur sig:
– Jag blev skitglad, smickrad och extremt tacksam, för det är verkligen få förunnat.

I samma stund som skivkontraktet skrevs, insåg Simon också att han inte längre var tvungen att välja.
– Visserligen jobbar jag lite mindre nu för att hinna med båda delar, men just nu funkar det hur bra som helst att kombinera musikkarriären med jobbet som maskiningenjör. Den största skillnaden är väl att jag når ut med min musik till fler nu och att jag har skaffat mig en studio.

Ångrar du att du inte satsade på musiken tidigare?
– Nej faktiskt inte. För mig hade det nog inte funkat när jag var i tjugoårsåldern. Jag var väldigt blyg då och ville helst inte ta så mycket plats. Men visst, hade en musikkarriär varit glasklar från början hade det kanske sett annorlunda ut. Det positiva med att satsa på musiken när man är lite äldre är erfarenheterna man hinner skaffa sig.

”Det viktigaste är att man aldrig behöver välja bort det ena, bara för att man väljer det andra”

Hur skulle du beskriva din musik?
– Bra fråga. Jag skulle nog säga vemodig musik som bor under ett stort pop-tak. I det huset finns det också en liten soul-soffa och en blues-fåtölj där den klassiska snubben med gitarr sitter. Lite av varje helt enkelt, men ungefär så!

Du släppte debutsingeln “Grått” för två år sedan, och idag släpper du nya låten“Bagage”. Vad handlar den om?
– Alla har vi våra ryggsäckar fyllda med erfarenheter, och under livets gång samlar man på sig massa saker som ibland tynger ner en. Jag har alltid haft mitt bagage fyllt med tvivel kring olika val i livet, vilket är precis det som låten handlar om.

Bortom kafét i Kålltorp, i framtiden, drömmer Göteborgs alldeles egna Simon Damoah om att släppa mer än en låt om året – men också om att få rita maskiner när andan faller på.
– Det viktigaste av allt är att man faktiskt aldrig behöver välja bort det ena – bara för att man väljer det andra.