Idag den 30 april släpper Sun City Gbg tre låtar som symboliserar varsin del av solens bana. Djungeltrumman har snackat med bandmedlemmarna Carl Hedén och Francisco Ramirez Franzén om musiken, tiden under inspelningen och framtidsplanerna.
Sun City Gbg är ett experimentellt rockband med djupa rötter i Göteborgs alternativa musikliv. Bandet består av Carl Hedén, Francisco Ramirez Franzén, Patrik Johansson, Göran Agnetun och Axel Nord. Bandmedlemmarna har tidigare spelat i klassiska gbg-band som Ikons, Oholics, Samtidigt Som, Oktoberklubben och Judaskyssen.
Vilka är ni och vad håller ni på med?
Francisco: Vi har alla hållit på med musik skitlänge på olika sätt. Hållit på med Göteborgs alternativa musikliv hela våra vuxna liv. Man har haft klubbar och dj:at och har band. Så alla har en bakgrund i musiken, men det här projektet är ganska nytt.
Carl: Vi kände väl ett behov av att hitta ett ställe. Det var nog inte tanken att vi skulle starta ett band, det var nog mer att vi ville spela ihop bara. Och att man kanske suttit hukad över en dator alldeles för länge i många år. Det här med att spela tillsammans kändes viktigt på något sätt. Det var så det började. Vi började träffas en dag i veckan och drack öl, spelade musik, umgicks och hade det jävligt kul. Sedan började vi spela in det bara och tyckte att det blev något intressant. Musik som vi tyckte om. Det blev bättre än vad vi kanske räknat med på något sätt.
Ni har tidigare spelat i flera olika band och sysslat med flera olika grejer, hur skiljer sig Sun City Gbg från det ni gjort innan?
Francisco: Jag skulle säga att det är en jävla perfekt mix av alla våra samlade erfarenheter. Ljudmiljöer och genrer som vi har utforskat i tidigare konstellationer. Musikaliska erfarenheter. Alla vi som kommer in i det där rummet har någonting eget att bidra med som någon annan inte kan.
Hur skulle ni själva beskriva er musik?
Carl: Jag skulle säga att det är rockmusik i dess vidaste bemärkelse på något sätt. Både rockmusik som kan vara brittisk traditionell rock’n’roll eller amerikansk rockmusik. Tysk experimentell rock. Det är ett rockband liksom. Rockmusik med transcendentala ambitioner. Jag vet inte. Ändå sfärisk på något sätt.
Francisco: Det finns de här kosmiska dragen som man kanske hittar främst i tysk rocktradition. Sedan finns de här lite groovigare delarna som kanske går att associera mer till det brittiska 90-talet. Sedan finns det vissa gitarrer som låter ganska Göteborg. Sedan finns alltid USA med i bakgrunden eftersom att det på något sätt är rockens ursprung, det går inte att komma ifrån. Men jag tycker att det är viktigt när man gör rockmusik att man inte fastnar i en specifik del av rocken. Man måste våga ta in från överallt annars blir det lite schablonartat nästan. Det blir lite för lätt och enkelt. Vi har en del dub-element som är på de här låtarna och det tycker jag gjort otroligt mycket för att göra musiken mer intressant.
Foto: Gabriel Gezaw
Vad ser ni framför er när ni själva lyssnar på er musik?
Carl: Det är nog inte tydligt för någon annan än oss själva, men med just de här tre låtarna som släpps nu på fredag var tanken att de skulle representera solens båge. Jag tycker att det är rätt gött att jobba på det sättet att man har en ganska tydlig idé, att man gör soundtrack till en känsla eller i det här fallet till solen. Det börjar med gryning och sedan när den står i full zenit mitt på dagen och sedan skymningen. Att det finns den rörelsen. Så jag tänker nog rätt mycket på det.
Francisco: Samma här och det är ett ganska roligt sätt att bedriva en kreativ process på. Att man skapar något form av ramverk, en tydlig idé. Den ser olika ut i olika människors huvuden men det är ändå de idéerna som samlas ihop sedan som blir så fint. Då har ändå det ramverket skapat någonting hos individen som sedan förs in i gruppen. Så det är häftigt.
Ni spelade in EP:n under 2020, hur var inspelningsperioden?
Francisco: Vi hade lite tur med det för vi hade kommit ganska långt med själva inspelningen innan pandemin drog iväg. Men att komma vidare sedan har varit pissjobbigt stundtals. Det blir så konstigt ibland. Patrik som är med och skulle mixa skiten, tänk dig, han har suttit hemma och jobbat vid sitt köksbord hela dagen med sitt jobb och sedan när det är slut ska han sitta vid samma köksbord vid samma dator och börja med det här. Det blir såna smågrejer som gör att man inte orkar ta tag i saker för att man inte kan vara mer vid det där jävla köksbordet. Men det tänker vi inte på längre för att det blev så bra och vi blev så nöjda. Allt det där försvinner bara då.
Hur känns det att inte kunna spela live nu när ni släpper?
Francisco: Det är rätt trist alltså. Det är ganska trist överlag för att det var ändå något slags mål från början att vi ville ifrån den här datormiljön av att göra musik som ändå är det man gör nuförtiden, och försöka fungera lite mer som ett traditionellt band. Och i det också såklart spela live. Vi hade spelningar och sånt men de finns ju inte längre. Men det är väl bara någonting att se fram emot. Vi ska nog alltid bara göra en låt och sedan släppa den och sedan gör vi en ny låt och släpper den. Nu gjorde vi tre låtar och vi får la se vi kanske gör det igen men vi kommer nog aldrig göra ett album tror jag.
Vad är planerna framöver?
Carl: Vi håller på med ett tio-minuters epos om Joe Hill för tillfället. Den gamla fackföreningsaktivisten i USA.
Francisco: Jag hade tänkt läsa en bok om Joe Hill och du hade hittat en sampling som du gillade från en film om Joe Hill. Då blev det så jävla självklart, då får det vara ramen för vårt nästa projekt. Det börjar faktiskt bli lite utav ett vansinnesprojekt tycker jag, men det är väldigt roligt. Det är näst på tur.
Carl: Sedan har vi också tänkt att vi vill flytta det här samtalet i någon mån till någon slags klubbverksamhet. Alltså ha klubbar där man spelar intressant och bra musik. Det kan vara allt från frijazz till allt möjligt. Så det är verkligen en slags kärleksförklaring till musik på något sätt hela grejen.
Francisco: Planerna för Sun City Club finns ändå. Vi vet vad det är vi vill göra. Vi får väl bara avvakta på att pandemin släpper och se. Vi har väl några ställen vi vet att vi skulle vilja vara på och så får vi se var det blir sedan. Men det tror jag kommer vara nästa avart från Sun City Gbg. Jag tänker också att i framtiden att man kanske skulle kunna vara ett skivbolag. Vi har också sagt det att även vår konstellation inte nödvändigtvis behöver vara konstant. Att man skulle kunna flyta in och ut ur Sun City Gbg som medlem lite grann också om man vill det.
