Tag Archive: Halv special

1. Fira Göteborgs 400-års jubileum hemma

   10 mars, 2021 11:11 Leave a Comment

   Nu när firandet av Göteborgs 400 års jubileum blev framflyttat kan man inte fira på gator och torg. Hemma kan du dock fira in att staden börjar bli riktigt, riktigt gammal med pompa och ståt. 

   Äta

   Det finns många olika saker man kan äta för att hylla Göteborg och stadens rika matkultur, men några rätter sticker allt ut lite extra. Djungeltrumman rekommenderar en meny bestående av en liten räkmacka som förrätt (alla vet att vi är fisk- och skaldjursstaden nummer ett). Till huvudrätt lämpar sig nog inget bättre än en halv special, det vill säga en kokt eller grillad korv i bröd med potatismos på, vill du spexa till det lite rekommenderar vi en topping av rostad lök. Drycken som serveras till detta är självklart Pucko och inget annat. Som efterrätt rekommenderar vi en Hagabulle, det vill säga en av de absurt stora kanelbullarna från Café Husaren. Lokalare än så kan det nog inte bli.

   Göra

   Det finns hur mycket som helst att njuta av i filmformat när det kommer till Göteborg. Först och främst vill vi på redaktionen slå ett slag för den fina dokumentären Den inre Hamnen från 1990 som handlar om Göteborgs hamn som befann sig i en stark omvandlingsprocess. Här kommer du möta starka karaktärer och få ta del av historier kring Göteborgs hamnhistoria. Om du får mersmak rekommenderar vi att du spanar in vår guide över film och tv-serier som filmats i Göteborg. 

   Lyssna på

   Här kan du välja att gå lite olika vägar rent genremässigt eller sätta ihop en salig spellista med allt som låter bra. Göteborgsindien har sina solklara stjärnor från olika årtionden såsom Håkan Hellström, Broder Daniel, Alice B, Bobastian, Riga Tiger och Terra. Har du feeling för lite hip hop eller r’n’b kan du slå på Parham, Stina Velocette, Victor Hollender, Bojou, Ikhana eller Bennett. Tycker du mer om rock n’ roll rekommenderar vi Graveyard och proggklingande Den Stora Vilan. Låt din känsla styra dig genom det göteborgska musikarvet helt enkelt. 

   Klädkod

   Här har du fritt fram att gå in i olika karaktärer. Kanske bejakar du din inre Göteborgshipster och trä på en sotarmössa, riktigt bra blåjeans från ett lokalt märke och ett par lagom slitna Dr Martens? Eller så kör du all in på streetgöteborgarstilen, där du hittar allt du behöver för en lyckad look hos Shelta som ibland även samarbetar med lokala kreatörer. Om du vill fånga den maritima känslan rekommenderar vi sjömansmössa och kostym. Bara fantasin sätter gränserna. 

2. Korvens historia

   23 september, 2019 11:29 Leave a Comment

   Redan de gamla sumererna älskade korv.

   Kanske för smaken, kanske för det genialiska (beroende på hur man ser på saken) i att använda djurtarmar som förvaring för det kött som inte kunde ätas upp i närtid efter slakten. Sumererna, som höll till i nuvarande Irak, är i alla fall de första att nämna korv i skrift, omkring 3000 f.Kr. Även i Kina skrevs det om korv långt före Kristi födelse och grekerna var inte sena på bollen de heller: i Homeros standardverk Odysséen (från 700 f. kr) vinner till exempel Odysseus en tvekamp där priset är en ister- och blodkorv. 

   I Romarriket under kejsar Nero var korv festmat som det i synnerhet mumsades loss på under högtiden Lupercalia, en tredagarsfest som hölls 13-15 februari i syfte att rensa staden på onda andar och boosta hälsa och fertilitet. Den tidiga katolska kyrkan ansåg kanske inte helt överraskande att både firandet av Lupercalia och det medföljande korvätandet var riktigt syndigt.

   Det svenska ordet “korv” har fornnordiskt ursprung och betyder ”böjd” och ”stump”. I Sverige syns det i skrift först år 1539. På den tiden hade varje by sina egna korvsorter och kryddblandningar och eftersom internet inte hade uppfunnits än kunde dåtidens influencers som bäst sprida varumärkeskännedom till grannbyn. 

   Med tiden uppfanns konserveringsmetoder som rökning, saltning och torkning, gamechangers som ledde till att det från 1600-talet och framåt utvecklades korvsorter som vi äter än idag: falukorv, medvurst och knackvurst till exempel. Men korv ansågs vara enkel föda och räknades långt in på 1800-talet som arbetarmat, bara påläggskorvarna nästlade sig in hos de högre stånden.
   

   Faktum är att korven var otrendig långt in på 1900-talet. I Fru Saxons kokbok från 1928 stod det att “den som äter köttfärs eller korv är inte nogräknad, var sig i fråga om snygghet eller sin hälsa” och när Gustav V:s köksmästare Paul Arbin 1952 släppte kokboken Kungliga rätter innehöll den över 400 recept – inte ett enda av dem innehöll korv. 

   Varmkorven uppfanns redan på 1600-talet i Tyskland då den tyske slaktaren Johann Georgehehner tillverkade en korv som döptes till “dachshund”, tax på svenska. Därifrån kommer engelskans hot dog. Inte överraskande då att en tysk immigrant sägs ha legat bakom världens första korvstånd, öppnat i New York 1871. Wienerkorven utvecklades av den tyske slaktaren Johann Georg Lahner från Gasseldorf i Franken. Han flyttade till Wien där han han utvecklade korvreceptet och döpte den till Frankfurter. Eller “wienerkorv” som de flesta kallar den.

   I Sverige gjorde inte varmkorven sitt intåg förrän vid världsutställningen i Stockholm 1897 där landets första korvgubbar, som för övrigt var kvinnor, sålde korv från grytor över glödande kol. Den klassiska låda på magen-lösningen föddes någon gång efter 1908, då staten bestämde att korvlådorna inte längre fick stå direkt på marken.

   På 1930-talet tog låda på magen-försäljningen rejäl fart, men under Andra världskriget blev det stopp. Försäljarna fick på grund av ransoneringen inte sälja fler än 200 korvar per dag, och bara mellan klockan 19-24 på vardagar. På 50-talet stod korvförsäljningen för nästan hälften av det kött som konsumerades i Sverige. 1972 blev det av hygieniska skäl stopp för lådorna på magen, men korvkioskerna levde kvar och frodades.

   Moset då? Det ska så klart vara “hemlagat”. Men pulvermoset dök trots det upp i Sverige på 50-talet. Försvarsmakten hade problem med sin potatisförsörjning, det var potatisbrist, och kontakt togs med Herbert Felix (känd från Felix) som köpte en brittisk pulverfabrik och började leverera. Först på 60-talet sägs pulvermoset ha blivit ätbart, rent smakmässigt.

   

   Sånger om korv
   Owe Törnqvist – Varm korv boogie (1957)
   Hasse Alfredsson – Blommig falukorv (1965)
   Bengt Pegefelt – Köppäbävisan (1980)

   Hel och halv special
   Morgan Johansson var ordförande i Göteborgs kiosk- och gatuköksförening, och på 1930-talet drev hans far Albert en korvkiosk vid Vågmästareplatsen på Hisingen. Då köpte man antingen korv och mos eller korv och bröd. Albert Johansson fick 1942 besök av två unga fotbollsspelare, Conny och ”Päsa”, som beställde korv och bröd ” … men med lite mos ovanpå.” Någon vecka därefter kom de tillbaka och beställde ”en sån där special”, och därmed hade maträtten fått sitt namn.

3. Mathistoria i GBG – en fest för munnen

   21 juni, 2017 09:00 Leave a Comment

    

   Skaldjur i drivor, halv special med västkustsallad och räkmacka. Som skåning är detta min kunskapsmässiga repertoar av vad som är typisk västkustmat. Tanken var att jag skulle ge mig ut på en kulinarisk resa i göteborgsk matkultur ur ett historiskt perspektiv. Det visade sig vara lättare sagt än gjort.

    Tack och lov fick jag ta hjälp av mathistoriska experter. Men direkt sattes käpparna i mitt redan knaggliga hjul. Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, släppte bomben att det knappt finns någon dokumentation över lokal och länsbaserad mathistoria i Sverige.
   – Även om intresset för mat och gastronomi exploderat de senaste åren är mathistorikerna tyvärr få, förklarar han.

   Stefan Öberg, forskare i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg, berättar att det mestadels är elitens matkonsumtion som dokumenterats genom tiderna.
   – Därför är det svårt att veta vad människor i allmänhet ätit genom historien, detta är ett problem som även programmet Historieätarna brottats med, säger Stefan Öberg.

   Under 1900-talets början verkar det egentligen mest ha ätits mackor och mjölk landet runt.
   – Bröd, mjölk, potatis och smör dominerade kosten helt, allt annat var tillbehör, förklarar Stefan Öberg.

   Tydligen kunde en vuxen människa smälla i sig en hel limpa dagligen. Det rådde alltså inga gastronomiska utsvävningar i gemene hushåll när det kom till mat för hundra år sedan, något som självklart har en ekonomisk förklaring. Men om vi kastar oss flera decennier framåt i tiden. Skaldjur kan ju inte vara det enda Göteborg har att komma med? Nejdå, Baddaren från Göteborgs Kex har på biskviområdet blivit lite av en ikon och två gånger om året sjukanmäler sig halva västkusten för att kunna inhandla dessa ytterst ”speciella kex” i Bräckboden nära fabriken i Kungälv.

   ”Och icke att förglömma, självaste begreppet fredagsmys myntades på Sveriges framsida”

   Men det tar inte slut här. Richard Tellström berättar att Göteborg med all rätt kan tillskriva sig en del kulinariska innovationer.
   – Julbordspizzan sägs vara göteborgsk, pepparkakor med grönmögelost är likaså ett västkustfenomen. Och icke att förglömma, självaste begreppet fredagsmys myntades på Sveriges framsida, säger Richard Tellström.

   Göteborgs-Posten var nämligen först med att omnämna det populära veckoslutsmyset redan 1994. Det ni! Sedan dess har vi frossat i texmexmat i hela vårt avlånga land och Sverige är tillsammans med Norge de två länder i Europa som lägger mest pengar per person på ”texmex”.

   Bortsett från fredagstacosen råder det ingen tvekan om att vårt skandinaviska kök är trendigt. Svenska kockar gör succé på andra sidan jordklotet och foodies från hela världen vallfärdar hit för att få smaka på en bit av Göteborg. Vi har också hela sju stjärnkrogar listade i Guide Michelin, vilket beskrivs som många med tanke på vår stads storlek.

   Men varifrån kommer vårt extrema intresse för mat och matlagning? Marianne Pipping Ekström som forskar om matvanor och matkultur, berättar att det till stor del handlar om att Sverige är ett rikt land.
   – Vi i Sverige har råd att visa vår identitet med mat, i överflöd och lyx, säger Marianne Pipping Ekström och fortsätter:

   – För oss är mat ett kulturfenomen och en upplevelse lika mycket som en turistattraktion.

   Föda är inte längre något som enbart ska mätta våra magar, som limporna gjorde för hundra år sedan, det ska vara en hejdundrande fest för munnen också.

   Publicerades först i Djungeltrumman #40. Läs hela numret här!