Tag Archive: jazzhuset

  1. Stadsdelsguiden: I Håkan Hellströms fotspår

    Leave a Comment

    Stadsdelsguiden är tillbaka för att gå i Håkan Hellströms fotspår tillsammans med våra läsare. Följ med och utforska Håkans universum med vår hjälp – strosa längs omsjungna trottoarer och andra platser med tydlig Håkan Hellström-anknytning. 

    Avenyn

    ”Korsar Avenyn på rullskridskor. Hobosneakers, åt helvete med Dr Martens” sjunger Håkan i 2 steg från Paradise. Snöra på dig ett par rullskridskor och se om du klarar av att korsa Avenyn. Det är nog svårare än vad en kan tro. 
    Hållplats: Valand
    Spårvagn: 3, 4, 5, 7, 10
    Buss: 18, 52, 55, 753
    Låt: 2 steg från Paradise

    Foto: Amanda Båmstedt Illustration: Emelie Carbin

    Brännö

    Åk ut till bedårande vackra Brännö och tillbringa en dag på ön. Här hittar du allt ifrån värdshus till Brännö Varv som som serverar allt ifrån bira till glass. Vandra runt och hör vågskvalplet slå mot klipporna.
    Hållplats: Brännö Rödsten eller Brännö Husvik
    Båt: 282 och 283
    Låt: Brännö serenad

    Foto: Amanda Båmstedt Illustration: Emelie Carbin

    Första lång (Första Långgatan)

    ”Jag gick ut på första lång och slängde ett mynt i luften. Blir det krona kommer jag härifrån, blir det klave ligger jag snart under jorden, levande, levande begraven” sjunger Håkan Hellström i låten Dom där jag kommer från. Traska till Första lång och se vad gatan har att erbjuda. Bland annat finns det en affär som säljer konstnärsmaterial, en utsikt över hamnen och en bra indisk restaurang. Dessutom är det löjligt nära Andra Långgatan för den som är ölsugen 
    Hållplats: Järntorget
    Spårvagn: 1, 3, 6, 9, 11
    Buss: Rosa, Röd, 50, 60, 90, 91, 114, 241, 290 och 291
    Låt: Dom där jag kommer från

    Gullbergs kaj

    Äkta Håkanfans har varit här och självklart vill även du bocka av denna fina strandpromenad. Här kan du spana på båtar och insupa hamnstaden Göteborg till fullo. 
    Hållplats: Nordstan
    Spårvagn: 6
    Buss: 16, 16X 17, 58,121, 128, Grön, Gul, Rosa,  Svart 
    Låt: Mitt Gullbergs kaj paradis

    Ullevi

    Här skulle Håkan Hellströms spelningar ha ägt rum redan 2020, nu blir det 2022 istället. Men du kan fortfarande traska hit, sätta på ett liveklipp från någon av de tidigare konserterna och lajva Håkan på Ullevi utan att känna bitterhet. 
    Hållplats: Ullevi Norra
    Spårvagn: 1, 3, 6, 8, 
    Buss: 60

    Foto: Amanda Båmstedt Illustration: Emelie Carbin

    Jazzhuset

    Kan du fortsättningen på ”Jazzhuset är fullt av trix och coca-cola chicks och kicks. Han har skrivit det och det och hon är där från 6 till 6”? Nu finns tyvärr inte Jazzhuset längre men du kan fortfarande traska bort till Erik Dahlbergsgatan 6 och ställa dig utanför den forna porten till indie-paradiset och känna tidens vindar blåsa. 
    Hållplats: Vasaplatsen 
    Spårvagn: 2, 3, 7, 10
    Buss: 16, 19, 158, 753
    Låt: Kom igen Lena

    Vasastan

    Är Vasastan som Chinatown? Ta reda på sanningen genom att promenera genom Vasaallén. Här hittar du dessutom andra omsjungna och omskrivna pärlor som förekommer i vår stadsdelsguide. Det är med andra ord ett perfekt tillfälle att slå flera flugor i en smäll. 
    Hållplats: Valand
    Spårvagn: 3, 4, 5, 7, 10
    Buss: 18, 52, 55, 753
    Låt: Magiskt men tragiskt

    Foto: Amanda Båmstedt Illustration: Emelie Carbin

    7:ans

    ”Vinden håller tal, vid en hamburgerbar” sjunger Håkan i hitten Nu kan du få mig så lätt. Inne på 7:ans finns en hel vägg tillägnad Håkan Hellström täckt av ett stort foto från en av hans konserter. Dessutom kan du slå dig ned och ta en smarrig burgare eller halv special nästan vilken tid på dygnet som helst. Perfekt! 
    Hållplats: Vasa Viktoriagatan
    Spårvagn: 2, 3 
    Låt: Nu kan du få mig så lätt 

    Azalea

    Ta en promenad genom Slottskogen, säg hej till sälarna och pingvinerna och se om du kan undgå att bli kär i Azaleadalen. Håkan verkar påstå att det är nästintill omöjligt. 
    Hållplats: Linnéplatsen
    Spårvagn: 1, 2, 6
    Buss: 25, 52, 761, Blå, Rosa
    Låt: Valborg

    Göteborgs Högre Samskola

    Detta tips är till för den sanna Håkan Hellström-nörden. På den lite finare och anrika skolan Göteborgs Högre Samskola gick nämligen Håkan Hellström i skolan tillsammans med andra celebriteter såsom Henrik Berggren, Theodor Jensen och Daniel Gilbert. 
    Hållplats: Svingeln
    Spårvagn: 1, 3, 6, 8
    Buss: 17, 58, 121, 173, 311, 502, 503 , 513, 515, 519, Grås, Lers, Gul, Svart, Blå, 

    Magasinsgatan

    Magasinsgatan är inte bara en av innerstadens allra trendigaste gator när det kommer till inredning och mat, här har även diverse klubbar huserat genom åren. Så kanske är det inte heller så konstigt att även Håkan Hellström besjunger den kullerstensbeklädda gatan. Slira in på Basque, Fiskbar 17 eller Puta Madre och ta en törstsläckare eller två och kanalisera din inre Håkan anno 2005. 
    Hållplats: Grönsakstorget 
    Spårvagn: 2, 6, 11
    Buss: 16
    Låt: Magasinsgatan

    Vinga

    Vinga är en omskriven fyrö i Göteborgs skärgård i Kattegatt och utgör den yttersta gränsen mot Västerhavet. Mäktigt. Här växte Håkan favoriten Evert Taube upp då hans far var sjökapten och fyrmästare på ön. Nuförtiden bor ingen på Vinga men en mer anrik skärgårdsromantik än så får en leta länge efter.
    Ta dig till Vinga med: Kastor Båtturer, Äventyr & Tång eller Hönö Tourist & Fishing eller med Strömma vars sommarbåtturer till Vinga avgår från Lilla Bommen.
    Låt: Saknade te havs

    Långedragspaviljongen

    ”Det var nästan alltid svart I tankarna på Långedragspaviljongen. Där jag nästan alltid satt med pensionärerna under båtsäsongen” sjunger Håkan Hellström i Tro och tvivel. Åk ut till Göteborgs Kungliga Segelsällskap och se om du hittar någon mysig pensionär att bonda med. Vem vet, du kanske hittar en vän för livet?
    Hållplats: Långedrag
    Spårvagn: 11
    Låt: Tro och tvivel

    Färdig med ditt utforskande av Göteborg i Håkan Hellströms fotspår?
    Testa någon av våra andra guider!

    Var detta inte nog?
    Kolla in Vespa Göteborg och deras Håkantur.
    Eller Göteborg.coms Håkanguide.

  2. Köp en bit av Jazzhuset (eller Hoki Moki om du föredrar det)

    Leave a Comment

    Allting har en ände men Jazzhuset/Hoki Moki har haft två. Nu säljs interiör och prylar på konkursauktion.

    Erik Dahlbergsgatan 3 är klassisk, ja kanske till och med legendarisk, göteborgsk klubbmark. Här har både pandor, katter, och hundar (som oss) festat som om det inte finns någon morgondag. Här har blivande hushållsnamn begått sina debuter, här har Håkan Hellström haft releasefest för sin första skiva, här har hiphoppare samsats med krautrockare och – på senare tid – fester som hyllat olika årtionden.

    Till slut gick det inte längre. Och nu är Jazzhuset aka Hoki Mokis inventarier ute på konkursauktion. Vill du ha en bar i marmor, en platsbyggd läktare eller gammal dj-utrustning? Då har du chansen nu!

    Du kan klicka dig fram till auktionen genom den här länken.

    LÄS MER: 
    Hoki Moki stänger för gott
    Jazzhuset blir Hoki Moki 
    Jazzhuset 40 år

  3. Så blir nya Jazzhuset

    Leave a Comment

    Om mindre än en månad kan du både äta och dansa på Erik Dahlbergsgatan 3 igen, efter att Jazzhuset lagt ner för gott. Djungeltrumman träffade Hoki Mokis nattklubbschef Assia Dahir, och Emma Kolback, kökschef på tillhörande restaurangen Bonito, mitt i den hektiska ombyggnadsperioden.

    – Ni märker kanske att vi har tagit bort rökrummet, säger Emma Kolback. 

    Man känner sig aldrig så härligt motbjudande som när man kommer ut ur ett rökrum. Gänget bakom Hoki Moki och Bonito, som öppnar dörrarna för allmänheten den andra veckan i september, har nu till sist rivit Jazzens gamla gruvhål. Rummet med sämre luft än Ebbot Lundbergs lägenhet finns inte längre. 

    – Jag har ändå alltid tyckt att det är mer gött att röka utomhus, fortsätter hon.

    Så sjönk alltså ännu en del i den gamla mytologin om Göteborgs popscen tillbaka ner i intet och försvann. Men Emma Kolback sammanfattar det bra, när hon tillsammans med klubbchefen Assia Dahir står på ungefär samma ställe där Håkan Hellström drog runt i sin förbannade sjömanskostym för 16 år sen och förändrade allt: ”Jag gillar framåtrörelse”.

    Man skulle kunna påstå att Hoki Moki och Bonito bygger på just den frasen, och hela ombygget symboliserar egentligen exakt samma ord: rörelse och utveckling.

    – Du ska kunna växla mellan alla våra tre rum under en enda utekväll, säger Emma och går i en liten halvcirkel över det papperstäckta golvet.

    – Man börjar kanske med att äta på Bonito, sen drar man vidare till vad vi kallar “den stökigare baren” mittemellan nattklubb och restaurang, den kommer för övrigt byta utseende ibland, och sen kanske man avslutar med att shotta vodka i klubbdelen. Man ska kunna stanna bara här från tidig kväll till sen natt; de tre delarna kan fungera som tre olika humör eller tillstånd.

    Hon tittar ut över den ofärdiga lokalen med spånskivor och bråte överallt – det ser ut som någon har sprängt en båt här – och ser belåten ut. 

    – Hela stället kommer vara inrett som en härlig trerumsvåning, men av någon som är lite koko: roliga färger på lite oväntade ställen, typ ill-orangea stolsben, fortsätter Emma.

    Assia kommer som klubbchef att sträva efter att boka både okända och oetablerade artister – under förutsättningen att de har en särskild, svårinringad egenskap.
    –  Det viktigaste är att de gör något genuint för sin egen konst som vi uppskattar. Såna artister ger så mycket mer när de står på scen eller står bakom spelarna – de ger sin egen smak, sin egen flavor. Det kommer vara mycket hiphop, mycket r’n’b, dansant. Saker som är behagliga för öronen.

    – Inriktning: “svinbra”, flikar Emma in.

    Har du någon drömbokning, Assia?

    – Vad sa du? Dömbokning?

    Nej, jag kan inte säga R, sorry, pratar småländska, D-R-ömbokning.

    – Jaha!!! Det är så många, så många. Eh, det här kommer aldrig hända.. men eftersom jag är Göteborgs största Drake-fan så vill jag ju ha hit Drake. Jag kanske DM:ar honom och skriver “snälla kan du inte komma hit till Gbg, vi har en jättebra restaurang”, eller nåt sånt.

    Även om matutbudet kommer att ha tydliga ramar så gäller i regel samma filosofi för restaurangen Bonito som för Hoki Moki: lösa, tänjbara strukturer.

    – Vi kommer att servera sushi, sashimi och smårätter med inspiration från izakaya, som är den japanska gastropuben eller tapasbaren, säger Emma. Tanken är att man ska beställa in flera olika rätter tillsammans som också passar bra ihop, annars blir det bara ett totalt mischmasch i munnen. Jag gillar sharing-kulturen, det är ett enkelt sätt att få folk nöjda: om någon gillar mer starkt, eller mer sötsurt, så äter den människan mer av starkt eller sötsurt, och viceversa. Sen får man självklart beställa in eget också om man vill det, säger Emma.

    Assia håller med: 

    – Jag är helt onboard med sharing-stilen. Jag är uppvuxen med att man sätter en jättestor tallrik i mitten av bordet, och alla bara käkar tillsammans – allt blir mycket bättre när man delar.

    Hoki Moki och Bonito öppnar den tredje veckan i september. Hoki Moki den 15:e september, specifikt datum för Bonito är ännu inte klart. Håll utkik på deras Facebooksida.

  4. Hej då Jazz­huset

    Leave a Comment

    Antalet klubbar som huserat i den anrika lokalen på Erik Dahlbergsgatan är nog lika många som de första hånglen i sofforna eller de första ciggen i rökrummet. Nu säger vi hej då till en era och har pratat med några av personerna bakom Jazzhusets mest klassiska klubbar.

    Den något äldre generationen hängde på torsdagsklubbarna Lolita, Gump och Svanen. I en tid då indien var som störst och Göteborgssoundet som starkast fick dessa tre klubbar en speciell plats i göteborgarnas hjärta. När den yngre generationen kom in i bilden var det Håkan-festerna som Indie Disco höll i, queerklubben Feed The Horse och torsdagsklubben Kokomo som blev dragplåster. I köket och på scen i Jazzhuset kunde du träffa nästan varenda musiker i stan och i trapporna ett flertal gestalter med stjärnor under ögonen och dans i benen.

    Isse Samie arrangerade klubbarna Lolita och Gump tillsammans med Ola Borgström. Foto: Mathilda Svensson.

    Isse Samie stod tillsammans med Ola Borgström bakom två av klubbarna som har satt sin säregna prägel på Jazzhuset, Lolita och Gump. Numera har han skivbolaget Woah Dad! och när jag ringer upp honom sitter han och gör releasescheman.

    Inspirationen till Lolita kom från G-klubben som fanns i Stockholm på den tiden. G-klubben var en klubb som blandade musikstilar rätt vilt, hade dubbla dj:s och även en hel del liveframträdanden. När Isse Samie fick samtalet från Jazzhuset, som då skulle slänga ut en annan klubb, nappade han direkt.

    – Som jag upplevde Göteborg fanns det inte så värst mycket indieklubbar, på den tiden var Göteborg mer av en funkstad. Till slut var vi helt enkelt väldigt less på hela grejen. Det blev bra från dag ett med både Lolita och Gump. Vi höll ju ändå på med Lolita i två år och Gump i närmare sex år!

    ”Nu blir det på riktigt ett legendställe”

    Isse Samie förklarar att Jazzhuset har varit som ett vardagsrum för honom, där man kunde se den bästa musiken. Men minnen är inget han vill snacka om, både för att de inte är speciellt rumsrena och för att det ”skulle ta tio dygn” att gå igenom alla. Men ett starkt musikaliskt minne som bubblar upp under samtalet gång är när Arthur Lee från bandet Love spelade i lokalen.

    Isse Samie lägger inte så värst stor vikt vid att Jazzhuset stänger portarna till det som en gång var som hans vardagsrum.

    – Det spelar ingen roll för mig. Det är jättebra, då blir det ett avslut på den historien och blir på riktigt ett legendställe.

    Erik Sundfelt stod bakom Svanen.

    Erik Sundfelt kanske du känner igen som en av hjärnorna bakom Dubbel Dubbel, Folk och PomPom men en gång i tiden styrde han Klubb Svanen på Jazzhuset.

    – Det var en popklubb i sann Göteborgsanda. Allt från utländska band till lokala band, allt live och alltid två dj-stationer.

    Svanen huserade i lokalen i hela fem år, men Erik har jobbat där dubbelt så länge. Genom åren har du kunnat hitta honom bakom baren, i disken och i dj-båset.

    – Jag tycker Jazzhuset har fyllt en grym plats i Göteborgs musikliv och framförallt i mitt hjärta, men allt har en början och ett slut. En legendarisk klubb blir väl legendarisk när den stänger ner?

    Anna Mohlin stod bakom Feed The Horse, tillsammans med Martin Petersson och David Andelius.

    Alla har vi nog tänkt tanken: vad hände med de där som styrde klubbarna när vi var yngre? Anna Mohlin, en i trion bakom Feed The Horse, lämnade Göteborg för att plugga juridik i Stockholm. En gång i tiden arrade hon tillsammans med Martin Petersson och David Andelius Göteborgs kanske främsta queerklubb, under en tid då det rådde stor brist på festalternativ för stadens unga queers.

    – Jag och Martin var bara barn (alltså typ 19 år) när vi startade klubben och höga på hybris såg vi oss själva som den göteborgska queerscenens frälsare. Riktigt så var det nog inte men vi fyllde något slags tomrum.

    Likt många andra innerstadskids som gick ett gymnasieprogram med estetisk inriktning hade Anna sina första klubbnättter mellan Jazzhusets röda väggar.

    – I trean på gymnasiet lånade man syrrans leg, söp sig full på smuggelvin i en park och drog sedan till Svanen som varje torsdag var Jazzhusets ungdomsgård för Håkanister och killband med Erik Londré som manager.

    ”Indien är död och Jazzhuset
    bör nu dra sig tillbaka med värdighet”

    Hon förklarar att Svanen betydde mycket för hennes klubbuppvaknande men att Jazzhuset nog har betytt mest som en plats där de fick chansen att skapa sitt eget queera lilla universum.

    Precis som de andra jag pratat med har hon många minnen från kvällarna på Erik Dahlbergsgatan.

    – De som sitter starkast och har fått den mest skimrande glansen av sentimentalitet är nog minnena från den sunkiga trappan ”backstage” där man satt och rökte cigg, drack Spendrups och var på helspänn innan kvällen skulle börja.

    Men hur känns det egentligen för en som tillbringat sina första klubbnätter där att den klassiska lampan släcks?

    – Jazzhuset har gjort sitt nu. Det går inte att gång på gång försöka väcka liv i ett koncept som ingen längre behöver eller efterfrågar. Indien är död och Jazzhuset bör nu dra sig tillbaka med värdighet.

    Jim Knutsson stod bakom Indie Disco. Foto: Matias Rinander.

    Själv är jag 90-talist och när jag skulle ut och ”göra stan” (som mormor kallade det) var det först öl på Kings Head som gällde och sedan ramlade vi upp för trapporna på Jazzhuset. Oftast in till klubben Indie Disco, med Jim Knutsson som arrangör.

    – Indie Disco, som jag körde i drygt sex år, var en klubb med fokus på indie men som inte heller skämdes för att spela hiphop, elektronisk musik eller guilty pleasures. Fokus har varit på dans, dans, dans och att det ska vara en riktigt härlig feststämning ihop med kvalitativa artister.

    Jim Knutsson blev kär i Jazzhuset sju år innan han tog sitt pick och pack och flyttade från hemstaden Helsingborg till Göteborg. Då var Jazzhuset redan känt som ett legendariskt indieställe och flera gånger åkte han upp för att gå på Svanen. Nu har dock Jazzhuset blivit som ett andra hem för honom.

    ”Vi hade behövt bygga ut Jazzhuset till den dubbla storleken”

    – Det kommer kännas väldigt konstigt och tomt att det snart inte kommer att finnas mer, men allt har sin tid och jag är bara väldigt glad över att ha fått ta del av det så länge nu.

    Håkan-festerna, i samband med spelningarna på Ullevi, är Jim Knutssons bästa minnen från klubben.

    – Det kom så mycket folk att vi hade behövt bygga ut Jazzhuset till dubbla storleken för varje dag som gick för att kunna få plats med alla gäster. Det kom bara fler och fler. Att Theodor Jensen som dj:ade sedan valde att spela Sisqos låt Thong Song innan han hoppade ut i publikhavet var bara pricken över i:et.

    Vill du vara med och ta farväl av Jazzhuset? All info om helgens evenemang hittar du här!

  5. Recension: Henrik Berggren – Wolf’s Heart

    Leave a Comment

    Idag släpper Henrik Berggren soloalbumet Wolf’s Heart. Djungeltrummans Frida Dam Bergstedt har lyssnat på skivan alla väntat på, men som ingen riktigt vågat hoppas på.

    14 år och otaliga högskolepoäng senare ger Henrik Berggren oss, äntligen, nytt material. Jag antar att han inte vill att hans soloprojekt i all oändlighet ska jämföras med Broder Daniel men tyvärr är det omöjligt att låta bli. Wolf’s Heart låter som Broder Daniel. Wolf’s Heart låter som Henrik Berggren. Och det är klart att det inte kan vara på något annat sätt.

    Det finns ingen annan svensk musiker som låter som Henrik Berggren. Framförallt inte 2017. Att han gör musik som om det inte gått mer än några veckor sedan Cruel Town släpptes 2003 är både fantastiskt och lite sorgligt. Personligen tycker jag det är mest fantastiskt, det passar en nostalgiker som föredrar gitarrmangel framför den elektroniska riktningen som den svenska popen har tagit. Och det passar i ett Göteborg där Håkan Hellström har blivit mainstream och Jazzhuset har lagt ner.

    ”Nästan alla låtar på skivan handlar om vilket mörker han har varit i”

    Jag tvivlar på att skivan skulle flyga om det var en okänd debutant som stod bakom den. Men med Henrik Berggrens namn på framsidan funkar det. Och jag känner en stor ömhet för att han har lyckats skapa en så pass bra skiva efter så många år av tystnad och, förmodad, ångest. Nästan alla låtar på skivan handlar om vilket mörker han har varit i, hur jobbigt det har varit och hur trött han är på att allt gick fel. En låt, Thirst for Life, skvallrar om att Henrik är ute på andra sidan och redo att lämna mörkret bakom sig. Och det funkar. Rent musikaliskt funkar det – och tänk vilken drömvärld det vore om Henrik Berggren kan skapa musik och samtidigt må bra.

    Bäst är fortfarande skivans första singel To my brother, Johnny för att det är en sådan uppenbar hit och låter alldeles lagom mycket som BD. Uppfriskande, om än något malplacerad, är den valsande tivolisången Parties. Den visar på att Berggren faktiskt kan mer än treackordssånger med mycket elgitarr och lagom falsk sång. En annan klar hit är albumets första låt, Hold on to your Dreams. Det är också en låt som BD-publiken hört förut då den spelades på Broder Daniels sista spelning 2008. Det är alltså en BD-låt som nu ges ut under Henrik Berggrens eget namn. Som gammalt skrikande fan på just den konserten måste jag erkänna att jag inte kommer ihåg den, det var ändå nio år sedan nu. Men det är helt klart samma låt som den de under konsertens känsligaste ögonblick dedikerade till Anders Göthberg. Och den är helt klart fortfarande lika bra.

    Vad Wolf’s Heart kommer att leda till för Henrik Berggren är omöjligt att förutspå. Han kanske är i begynnelsen av en lång solokarriär, eller så återgår han till universitetsstudierna efter sommarens turné. Oavsett hur det går är han här nu, med ett strålande album i bakfickan, så tills vidare får vi bara njuta så länge vi kan.

    Lyssna på Wolf’s Heart här!

  6. Klubbrunda vecka 18

    Leave a Comment

    I veckans klubbrunda bjuder Maria Kopp på allt från butiksevent och boule till Talaboman, dagsfest, farvälfest och vernissage. Häng med ut på stan!

    Torsdag
    På lunchrasten var det så varmt att några av oss slumrade till i solen (!) och temperaturen verkar hålla i sig, så jag börjar kvällen på Boulebars uteservering som öppnade häromdagen. Kanske blir det till och med lite spontanspel? Några klotkast därifrån bjuder A Day’s March in till ettårskalas i butiken på Södra Larmgatan, och denna smålänning har hört rykten om såväl dryck som bra erbjudanden. Senare på kvällen hälsar jag på vår mästerbloggare Que Club som spelar skivor på Pusterviks nya Pop Up Club. Sedan poppar en lång rad grymma bokningar (Talaboman, Avalon Emerson, Studio Barnhus, osv osv) upp på den gåtfulla klubben Adikay, mer känd som aD-ikaY baklänges.

    Fredag
    Öl är mer poppis än någonsin, och Dubbel Dubbel vill såklart hänga med i svängarna. Electric Nurse har därför fått ta fram ölen Dubbel Dubbel – som jag tänker provsmaka till premiärpris denna eftermiddag. Men en kan ju inte bara dricka öl hela tiden? Nä, lite arkitektur blir det också i form av vernissagen Living in NoiseFöreningsgatan 2. Och så är det till slut dags att ta farväl av Jazzhuset. I alla fall i nuvarande kostym, för du har väl inte missat vad som är på gång i lokalerna? Fredag och lördag står rekordmånga dj:s bakom skivspelarna, och Shoreline lär spelas minst en gång.

    Lördag
    Dagsfest är ett säkert sommartecken, och idag har Frihamnen förvandlats till ”Porto Libre” för att stå värd för just en sådan. Hurra! Klockan 15 drar det hela igång med god mat, god musik och Rudeboi vid spakarna. Efter all sommarfeeling svalkar jag mig sedan med lite Sarah Klangsk melankoliOceanen innan det är dags för kvällens sista stopp –Ekvatorbaren, som håller igång på Fee Fi Fo Fum ända till 02.

    Inget som lockar? I Djungeltrummans klubbguide finns garanterat en fest för dig.

    Ses därute!
    / Maria

  7. Klubbrunda vecka 17

    Leave a Comment

    En extra lång helg betyder extra mycket tid att göra roliga saker. Häng med printredaktör Mathilda Svensson på en klubbrunda med allt från vårsalong och körsbärspicknick till releasefest och spelningar.

    Torsdag
    Eftersom den kommande helgen är jättelång måste det bli en lugn start. Vad passar bättre än ett litet quiz? Eli’s Corner styr musikquiz med tema Göteborg. Minst en fråga kommer handla om Henrik Berggren och det är mycket möjligt att jag inte vet svaret på den. Så om jag inte rotar rätt på minst ett BD-fan innan kvällen så lär det knappast bli någon pallplats.

    Fredag
    Dagens höjdpunkt är naturligtvis Djungeltrummans releasefest. Den här gången är det en dubbel sådan, båda för vårt nya nummer och för Vetenskapsfestivalens festivalprogram. Hoppas vi ses där!

    Men först tänker jag prova Planet Vegas veganburgare. Hamburgare är inte världens enklaste grej, särskilt inte om den ska vara vegan, men oavsett så är det en mycket stadig grund för den som planerar att vara ute sent. Sen då? Kristian Anttila och Popadelica på Jazzhuset, eller stanna kvar på Pustervik och kolla på Beatrice Eli? Jag är en bekväm, och kanske lite lat, person så jag väljer det sistnämnda.

    Lördag
    Hoppas på fint väder, för idag blir det vårsalong! Taket bjuder in till en sista utställning i sina lokaler innan det är dags att flytta, och listan på konstnärer är imponerande lång.

    Kanske svänger jag också förbi Blackbird för ännu mer veganmat och release för Flyktsodas nya fanzine följt av en (mycket kort) promenad till Oceanen. Där spelar nämligen Farai och Amina Hocine spelar skivor och jag är övertygad om att det blir en spelning man sent ska glömma.

    Söndag
    Valborg! Skönt att man har kommit upp i en ålder som är närmare 30 än 20, inte är student längre och att varken Skvalborg, Kvalborg eller Valborg är en grej längre. Det är bara en som en extra lördag. Och den extra lördagen börjar i Botaniska, där det firas Hanami. Körsbärspicknick, karpar och bubbelte för att fira att våren är här – taget!

    Det följs av Mega Bashment på Pustervik med DJ Småbiran, Pure P och Axxionpack. Om ett event säljs in så här ”100 års musiklyssnande, letande och analyserande. Ungefär så mycket har kvällens line-up gemensamt i bagaget” så vet man att det blir bra.

    Tycker du att det här verkar jättetråkigt? Ta en titt i klubbguiden istället!

  8. En påskig klubbrunda

    Leave a Comment

    Pop, påskbingo, pizza och ledsna trippelränder – i påskhelgens klubbrunda finns lite av varje. Häng med Maria Kopp ut på stan!

    Torsdag
    I ärlighetens namn är jag lite skakig efter gårdagens dubbla födelsedagsfirande på Pom Pom/Holy Moly så påskhelgen inleds med försiktighet. 18.30 sjunker jag därför ner i en mjuk soffa på Frilagret för lite skärtorsdagspop, med fina namn som Krig & Fred och Craving Clouds på programmet. Att inträdet går till UNHCR gör såklart ingenting sämre. Sedan är det nära bort till Pustervik där dancehallstjärnan Spice har lovat att dominera på scen.

    Fredag
    Långfredagen är som bekant lååååång så en får börja tidigt för att inte bli alldeles uttråkad. Tur då att Studio HPKSM fixar påskbingo med grymma vinster redan klockan två! Resten av eftermiddagen tillbringar jag hemma i soffan, med en pizza från Antica Roma (Lundens bästa!) och senaste Skam-klippen. När långfredag börjar glida över i påskafton firar Stina Velocette nya EP:n på Yaki-Da och det tänker jag då inte missa. En snabb titt på dj-bokningarna skvallrar om att jag nog blir kvar ett tag, typ tills någon kör ut mig.

    Lördag
    Sist Kosmodromen spelade på Jazzhuset blev min kompis låtsasförlovad i baren. Om det händer igen återstår att se men där, på Sadidas-klubben, börjar hur som helst min kväll. En måste ju passa på innan Jazzen lägger ner för att ge plats åt det här nya spännande. Efter ett tag smiter jag nerför trappan och styr stegen mot Brewhouse, där WYWQ bjuckar på ingen mindre än Zebra Katz. Hinner jag en sväng förbi Fee Fi Fo Fum också, där Dimitrios Kiriazidis spelar? Bara påskharen vet.

    Inte din typ av påskgodis? Kolla in hela helgutbudet i Djungeltrummans klubbguide.

    Glad påsk!
    / Maria

  9. Jazzhuset blir Hoki Moki

    Leave a Comment

    Sedan en tid tillbaka har det florerat rykten om att Jazzhuset helt ska byta skepnad och kanske till och med byta namn. Ryktena har varit sanna, efter 40 år börjar en ny era på Erik Dahlbergsgatan och vi säger hej till Bonito och Hoki Moki!

    Väggar ska rivas, barer ska flyttas och en restaurang ska ta form. Bakom klubben Hoki Moki och restaurangen Bonito hittar du gänget som skapat Dubbel Dubbel, Folk och PomPom. Ansvariga för den nya klubben blir populära Göteborgs-dj:n Assia Dahir, tillsammans med Sebastian Kapocs som vi har pratat med.

    Under maj månad sätter ni igång med renoveringen av det vi känt som Jazzhuset? Kommer de flitigaste besökarna känna igen sig efter renoveringen? 

    – Ja precis, det stämmer, i maj börjar vi! Även om det såklart finns 40 år av trial and error i lokalen och vissa saker är optimerade för längesen så kommer vi att ändra på massa grejer.

    Men vad är det som kommer ändras egentligen?
    – En jättegrej är att vi vid sidan av nattklubben bygger en restaurang i ett av rummen. Det är egentligen inget nytt för lokalen, då åren utan matsal snarare varit undantag än regel. Nattklubben kommer att explodera av ljud och ljus. Vi bygger också ut ganska rejält så stället kommer att bli större än vad det är idag.

    ”Nattklubb handlar så mycket om relationer och service”

    Berätta mer om konceptet!
    – En japansk restaurang med set-menyer och smårätter till plånboksvänliga priser. Tonvikten ligger på sushi, något vi verkligen tycker saknas i GBG. Ska du ta ett gott glas vin och käka bra sushi i Göteborg idag är det fine diningpriser som gäller alternativt lunchsushin på hörnet. När det kommer till nattklubben tycker jag att det är lurigare att tala om koncept och så vidare. Nattklubb handlar så mycket om relationer och service. Jag menar, visst spelar det roll vad som kommer ur högtalarna och vem som spelar det, men om du känner dig ovälkommen eller förbisedd är alla tusenlappar du lagt på ljudsystemet pengar i sjön.

    Assia Dahir. Foto: Jenny Tran

    Kommer målgruppen forfarande att vara BD-fansen, eller kommer den att ändras?
    – Ett förslag ligger på Henriks bord på ett sånt där Celine Dion i Las Vegas-kontrakt. Vi får se om han nappar, haha.

    Hur ska ni locka dit den nya målgruppen?
    – Det gäller för oss att hitta vår publik och kanske inte jämföra så mycket med det som varit. Exakt hur det ska gå till kan jag snacka om hela dagen om men tror det är bättre att vi öppnar och visar istället.

    ”Vi hoppas kunna bygga en ny fest som lever vidare minst lika länge”

    Hur tror du att allmänheten kommer att reagera på att ni byter namn (och antagligen tar ner den legendariska Jazzhuset-skylten)?

    – Skylten … En sån är ju säkert svindyr, haha. Den blir kvar fast med ny logga då. Såklart svårt att säga hur reaktionerna blir, alla vi som står bakom projektet har ju, på ett eller annat sätt, också en stark relation till Jazzhuset. Vi har spenderat många timmar i lokalen, antingen i baren, dj-båset eller på dansgolvet. Vi hoppas kunna bygga en ny fest som lever vidare minst lika länge, eller nej, den ska leva dubbelt så länge!

    Den stora frågan återstår dock, kommer rökrummet att finnas kvar?

    – Det legendariska rökrummet ja, kanske en av de sakerna vi inte vågar röra? Vi får se.

    Sist men absolut inte minst, när kommer portarna att öppnas?
    – Lagom till Way Out West i år, Hoppas vi ses då!
  10. Klubbrunda vecka 14

    Leave a Comment

    För vissa blir skatteåterbäringen en höjdare, för andra en riktig känga mot smalbenet. Vi däremot ägnar inte en tanke åt plånboken när vi ska ut och härja i stan. Vår praktikant Nils Lolk har inga planer på att ta det lugnt i helgen. Häng med!

    Torsdag
    En torsdag som denna behöver en inte oroa sig för att bli soffpotatis. Jag börjar kvällen på Bengans skivbutik för att få den nya Eric Bibb-skivan signerad av the man himself. Bra idé, Nils. I och med att jag är torsk på 80-talsrock får jag ju inte missa showen Rock of the 80sTrädgår’n klockan 21. Kanske kanske hinner jag även se när Miss Li spelar på Pustervik? Hoppas! Avslutningen blir hur som helst en bärs på Nefertiti medan jag visslar med till Peter Bjorn and John. Vad är grejen med visslingar, kanske du undrar? Jo, det berättade de för mig häromdagen.

    Fredag
    För att skölja ner torsdagens trevligheter beger jag mig till Bar Robusta och deras Aperol Party. Börja fredagen med en drink känns stabilt. Sedan är humöret på topp och nästa stopp blir Oceanen för att se Water Boogie Systems som styr releasefest. Kanske får jag med mig ett stycke färsk vinyl i skivbacken? Nu när jag blivit svalkad av allt vatten tar jag en tripp ner till Jazzhuset för att uppleva Klubb Kamikaze där indiepopbandet PH spelar. Men vi är inte klara. Jedi Mind Tricks kommer för att skaka golvet på Pustervik och det har jag inga planer på att missa. Som vanligt rundar vi av med Gretas, just ikväll för evenemanget Linda Gold presents Divas 100th show. Fullt ös! … ja du vet vad.

    Lördag
    Ingen vila här inte. Sova kan man göra i graven har jag hört. Nu samlar vi krafterna och tar oss utanför dörren. Jag börjar med att gå till Nordstan klockan elva för att kolla och eventuellt delta i deras cirkus-prova-på. Efter några frivolter går jag och lyssnar på flöjtmusik med Zephyr och Tultenpesää på Restaurang Blå Huset. Senare tar jag mig iväg till Oceanen (igen!) för att kolla in Ommatidium och efter det är det dags att glida iväg till Jazzhuset (japp, igen!) för Ful och Tråkig klubb – Britney edition. Sedan står veckans efterlängtade spelning med Jens LekmanPustervik på tur för mig. För att runda av kvällen på bästa sätt ska jag till Upstairs för deras RnB Night med Dj Neno och ger det min sista energi. Allt detta på en kväll tänker du? Why not tänker jag. Tills det är söndag morgon.

    Inget för dig? I Djungeltrummans klubbguide hittar du helgens alla fester, och några till.

    Ses på dansgolvet!
    / Nils