Att reducera Musikens Makt till att vara kommunens beställning efter polisens önskan om ett drogfritt ungdomsarrangemang är inte bara skamlöst, utan direkt felaktigt. Jag vet detta eftersom jag var med och startade festivalen. Makten över musiken borde ligga hos kulturarbetarna och eldsjälarna, inte hos politikerna.
Som utflyttad Luleåbo med hemlängtan borde jag vara en av Luleås tillväxtkontors viktigaste målgrupp. Vad kan få mig att flytta hem? Ett kontor i Austin eller en The Luleå Way-video på Facebook? Nja. Snarare att mina vänner trivs i Luleå och att det finns ett vitalt kulturliv. Enkelt, ja visst, men det verkar inte kommunen förstå.
Jag var med och startade Musikens makt för sju år sedan. Så här: Musikens makt var aldrig Luleå kommuns beställning. Det är en efterhandskonstruktion. Eller Yvonne Stålnackes (Luleås kommunalråd, reds. anmn. (NSD 17/11)) historieförvanskning.
Det var vi kulturarbetare tillsammans med BD Pop som 2009 började diskutera en sommarfestival som bygger på värme, gemenskap och fingertoppskänsla. Motsatsen till de vanliga stadsfestivalerna. Samtidigt uttryckte Polisen sin önskan om ett drogfritt arrangemang tredje helgen i augusti, och synergin var ett faktum.
Initiativet kom alltså underifrån. Det är kraften, engagemanget och naturligtvis många ideella timmar från Luleås många kulturarbetare som skapat den prisade, trendsättande och mycket omtyckta festival som den idag utgör.
Att uppifrån beställa “ett drogfritt ungdomsarrangemang tredje helgen i augusti” kommer att krossa den högkvalitativa festival och det nav i Luleås kulturliv som Musikens makt är.
Men kan man ens upphandla en festival?
Är förslaget istället ett ohederligt, fegt och byråkratiskt sätt att lägga ned festivalen? I så fall varför?
Makten över musiken ska ligga hos kulturarbetarna och eldsjälarna, inte politikerna. Det är först då som kulturlivet och Musikens Makt kan fortsätta frodas och utvecklas.
Då vill jag engagera mig. Och det skulle locka mig hem igen.
Lars Teglund
Uppdatering: Efter att en namninsamling med drygt 3000 underskrifter lämnats till kommunalråd Yvonne Stålnacke beslutade de att skicka tillbaka ärendet till tjänstemännen. Men denna gång är det Kulturnämnden, och inte Tillväxtkontoret, som genom ett samtal med arrangörerna för Musikens makt ska ta fram ett förslag på hur festivalens framtid ska se ut.
Läs mer: http://www.nsd.se/nyheter/lulea/musikens-makt-precis-vad-vi-onskade-10317006.aspx#cxrecs_s
Bakgrund:
Musikens makt är en festival som arrangerats i Luleå sedan 2010. Lokala band och konstnärer har blandats med artister som Eldkvarn, bob hund, Pascal, Amanda Bergman, Dolores Haze, Ghost, Jakob Hellman, Miriam Bryant, mfl.
Festivalen drivs av föreningen Musikens makt som Luleå Kommun har gett ekonomiskt anslag till med runt 1,7 miljoner kronor samt ett uppdrag om att vara drogfritt, ha ungdomar som målgrupp och välja helgen innan skolstart, då det tidigare varit problem med ungdomsfylla den helgen.
Ett tjänstemannaförslag från Luleå Kommuns tillväxtkontor föreslog i onsdags att festivalen ska upphandlas. De menar att kommunens uppdrag till föreningen liknar beställning, vilket öppnar upp för att fler aktörer ska få konkurrera. Politikerna fattar beslut om frågan på måndag 21/11.
De som står bakom förslaget menar att andra företag måste ges en chans att konkurrera och att kommunen inte får stötta ett enskilt företag. Kritiker till förslaget hävdar att festivalen inte är en beställning från kommunen, och drivs av en förening (inte ett företag) som söker anslag.
Kritikerna poängterar också att upphandlingen i praktiken är ett sätt att lägga ned festivalen. Offentliga upphandlingar vinns nästan alltid av det företag som lämnar lägst pris, eftersom andra kvalitetsparametrar är svåra att utvärdera.
Kommunen kan utforma sitt förfrågningsunderlag (dvs specifikationen över vad de vill köpa) på två sätt. Antingen anger man få detaljer, kanske bara att målgruppen är ungdomar, att det är drogfritt och liknande. Då ges arrangören utrymme att själv fylla festivalen med innehåll. Det företag som till lägst pris kan uppfylla de vaga kraven får då uppdraget. För att undvika att festivalens kvalité blir lidande kan politikerna eller kommunens tjänstemän istället beskriva vad de vill köpa in i minsta detalj; hur många och vilken typ av artister de vill boka, hur området ska utsmyckas etcetera. Frågan blir då istället vilka som har bäst kompetens att bygga en festival, politikerna eller kulturarbetarna.
