Djungeltrummans Daniel Dewerud har styrt kosen mot Majorna för att möta personerna bakom stans nya jazzhak Utopia Jazz. 

Första veckan i februari slog portarna upp till den nya jazzklubben Utopia Jazz. Ett ställe för alla, unga som gamla där både musik och mat står i centrum. Mannen bakom Utopia är Patrik Kärn. Den tidigare familjeterapeuten ville sadla om helt och hitta på något nytt i livet. När dottern konstaterade att en jazzklubb är det coolaste man kan öppna, då fick det bli så. Tillsammans med kocken Andréas Palm teamade Patrik upp sig och resultatet blev Utopia Jazz. 
Patrik: Jag har jobbat med socialt arbete i hela mitt liv som familjeterapeut och ville göra något annat i livet. Så i april 2021 slutade jag med det och sen tänkte jag lite och kom fram till att jazzklubb kändes väldigt coolt. Och det var väl drömmen, att försöka göra något som är coolt någon gång i livet. Jag ville göra något helt annat, något helt nytt som jag aldrig hade testat som var väldigt långt från socialt arbete. Sen är det fortfarande kontakt med människor och personalgrupp och så vidare, där finns det likheter såklart. 

Hur har processen sett ut från när du bestämde dig i april förra året?
Patrik: Nej men det var som det brukar vara när det gäller mig. Allt händer bara på uppstuds liksom. Jag såg lokalen på Blocket, småkollade lite så där. Så tänkte jag att ”åh det hade varit så jäkla gött, då kan jag gå till jobbet”. Det var inte så att jag planerade så mycket innan och skrev ihop massa kalkyler. Ingenting sådant, utan mer nu kör vi. Men sen fick jag göra allt det där andra i efterhand. Det är väl fortfarande så att vi ligger i baktakt lite grann, men så kan det vara. 

Det känns som att jazz är lite på uppgång, håller du med och varför är det så?
Patrik: Jag tänkte på något en person sa som var här igår som inte var speciellt intresserad av jazz egentligen, att det är så jäkla schysst restaurangmusik på något sätt. Man behöver inte älska jazz för att tycka att det är lite coolt och skönt. Sen finns det också extremt mycket jazzmusiker som gillar att gå på jazzklubbar och spela på dem. Jag vet egentligen inte varför jazzen är så på gång, men det är verkligen jättekul.

Vad tillför Utopia till göteborgscenen?
Patrik: Alltså jag tycker att jazzscenen i Göteborg redan är väldigt bra. Det som vi tillför är ett jazzställe i Majorna. Rent geografiskt har det inte funnits så mycket fast jazz i Majorna. Det har varit spelningar både på Fyren och på Skeppet, men det är ofta bara tillfälligt. Så geografisk tillför vi ett nytt ställe. Vi hoppas väl att det kan bli ett folkligt ställe där man både känner att man kan gå hit och käka, lyssna på musik eller ta något att dricka. 

Var det givet att det skulle bli just i Majorna?
Patrik: Ja det var givet. Jag hade kunnat öppnat något annat, en skivaffär eller en indieklubb eller något sådant men Majorna skulle det vara. Jag tror att det var min dotter som sa att jazzklubb är det coolaste man kan göra och då blev det så. Jag tycker bara att det är så skönt att vara här omkring i Majorna. 

En jazzklubb kan vid första anblick ses som relativt nischat, hur har tankarna gått kring målgrupp? Vilka vill ni locka hit?
Patrik: Det är faktiskt min största skräck att det ska bli för nischat. Jag gillar inte det så mycket. Jazzklubbar kan ha den tendensen att det blir gubbar i min ålder som sitter och är nördiga. Jag tänker att det behöver vara ett ställe för alla. Och det kan man påverka genom hur man möblerar, vilken musik man spelar men också vilken personalgrupp man är. Att man har en blandad personalgrupp i blandade åldrar känns viktigt. Det finns liksom ingen marknadsidé att de här ska vi rikta oss mot. Det får inte bli ett ängsligt ställe utan det ska bara kännas att här vill jag komma in vem jag än är. Man ska kunna komma in med regnkappan när det regnar och bara slänga av sig den, skitsamma liksom.

Foto: Daniel Dewerud

Hur har responsen varit hittills?
Patrik: Det har varit skitdåligt, det har inte varit någon här. Nej jag skämtar, det har varit helt överväldigande faktiskt, det har varit helt fullt. Alla kvällar vi har haft spelningar har vi fått säga nej till folk. Det har varit jättebra. Många som varit nöjda med både mat, lokal, bemötande och så där. Det är också många som sagt det efter första veckan att det är en härlig atmosfär och att folk känner sig hemma, vilket är otroligt kul. 

Om du får sia lite kring framtiden, vad är målet med Utopia?
Patrik: Nu har det gått bra och så där, men målet är att det ska vara kul. Det är det viktigaste, både för oss som jobbar och för mig själv, jag vill ha kul liksom. Och för publiken såklart, det är absolut viktigast. Det ska vara roligt och vara något man är stolt över. Sen vill man gärna bli ett etablerat ställe som folk vill spela på och det är såklart en dröm att stora artister vill komma hit och spela. 

Hur har tankarna gått när ni har utformat menyn?
Patrik: När jag frågade Andréas om han ville vara restaurangchef och driva det här köket så gav jag honom fria tyglar att göra vad han vill, bara det blir bra och gott. Så han har utformat det helt och hållet själv. Jag hade ingen aning om att det skulle bli ett vinställe till exempel. Plötsligt kom det bara lådvis med vin. Och det är skitnajs, otroligt härligt. Andréas kör på det han tycker är bra och jag hänger bara på vilket känns jättefint faktiskt. 

Foto: Daniel Dewerud

Andréas Palm, du är restaurangchef här på Utopia och fått fria tyglar kring maten här har jag hört. Vill du berätta hur tankarna gått kring menyn?
Andréas: Det ska vara god mat och det ska vara säsongsanpassat. Det får även gärna vara snällt för naturen och prisvärt. Som sagt, att säsongsanpassa är självklart. Alltså ingen sparris nu i februari. Sedan tycker jag inte att det finns några gränser för oss. Jag gillar mycket smak, så det blir mycket inspiration från Nordafrika, lite Asien, mellanöstern, Sydamerika, Frankrike, alles liksom. Målet är också att ha en förhållandevis liten meny så vi kan jobba kvalitativt och jobba med tillfälliga rätter. Jag försöker säga det att det är god mat och inga gränser, vi kan göra vad vi vill. Sen kommer det finnas lite stående grejer såklart. Sardelltoast med lardo till exempel. Det ska vara smaker som är inte konstiga, men lite spännande. 

Mycket fokus har även lagts på dryckeslistan, eller hur?
Andréas: Ja men det är samma som maten där egentligen. Vi kör naturviner utan bekämpningsmedel, handplockade druvor, snällt mot natur och snällt mot de som jobbar med det. Det är mitt tänk. Det kommer vi hålla kvar vid. Men det ska också vara prisvärt, försöka hålla snälla priser på flaskor. Jag säljer hellre många flaskor än att sälja färre dyrt. Och öl är likadant där, hantverksmässigt gjort och gärna lokalt. Förutom mina två favoriter, Estrella och grön Tuborg, så kör vi Göteborgsöl. Vi jobbar ju med Stigberget, Poppels, Dugges och så. Vi har även sprit från Beerbibliotek så vi vill gärna hålla det lokalt. 

Text och foto: Daniel Dewerud